buddhism för idag - Stockholms Buddhistcenter
buddhism för idag - Stockholms Buddhistcenter
buddhism för idag - Stockholms Buddhistcenter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sanningen står fram<strong>för</strong> dig<br />
I <strong>för</strong>ra numret av BODHI hade vi en artikel av Viryabodhi om ensamretreat och tips in<strong>för</strong> en sådan.<br />
Här en artikel från hans egen ensamretreat i mars i år.<br />
Så är jag nu här ännu en gång, på ensamretreat.<br />
Alldeles självvalt. Var<strong>för</strong> gör jag<br />
detta? Ibland undrar jag själv och vid flera<br />
tillfällen har jag sagt mig: Nästa gång ska<br />
jag åka till ett varmare klimat eller åka<br />
med en vän eller var<strong>för</strong> inte åka på semester<br />
<strong>för</strong> en gångs skull. Särskilt denna<br />
gång, då jag varit så trött på vintern en<br />
tid, som min kropp verkligen inte tycker<br />
om. Den skriker på vår och värme. Ändå<br />
åker jag ensam ut hit till Aryakas underbara<br />
stuga på södra Ornö, gång på gång.<br />
På något vis måste jag behöva det, även<br />
om det inte alltid är lätt eller självklart.<br />
Det är en blandad upplevelse, men oerhört<br />
lärorik och vacker.<br />
Att en upplevelse kan vara som en lök som<br />
man gradvis skalar av, lager efter lager, har<br />
ofta synts mig vara en plattityd. Men faktum<br />
är att den ändå fångar min upplevelse<br />
av ensamretreat på ett slående vis.<br />
Varje morgon tycks ett lager ha <strong>för</strong>svunnit,<br />
som jag var omedveten att det kunde<br />
ske. Varje lager kan kännas lika självklart<br />
som om man inte anar nästa, utom stundtals.<br />
I meditationen till exempel, där djupen<br />
tydligare kan anas och <strong>för</strong>nimmas. Men<br />
resten av ens väsen måste följa med och<br />
gör det gradvis.<br />
Det finns många anledningar till var<strong>för</strong><br />
jag värdesätter ensamretreater och vill<br />
trumma <strong>för</strong> dem.<br />
Den främsta är kanske att man får en så<br />
odelad och intensiv upplevelse av sig själv<br />
och sina vanemönster. Det är både befriande<br />
och frustrerande, ibland skrattretande<br />
löjligt. Det finns ju ingen man kan skylla<br />
sitt dåliga sinnestillstånd på, allt faller<br />
tillbaka på en själv. Allt man upplever blir<br />
en spegling av var man befinner sig, vad<br />
man faktiskt väljer att uppehålla sig vid och<br />
ge energi. Hur jag väljer att reagera på t.ex.<br />
vädret eller maten.<br />
Mina vanliga distraktioner blir så tydliga<br />
och själva motorn i dem, oviljan att stanna<br />
i min upplevelse – den vaga eller starkare<br />
oron som hela tiden driver på.<br />
Samtidigt blir det så tydligt hur det kan<br />
<strong>för</strong>ändras, om jag stannar upp och blir<br />
medveten och verkligen möter vad som<br />
sker. Och tar tag i det, på ett vänligt och<br />
ödmjukt sätt. Helt plötsligt kan hjärtat<br />
öppna sig och en tillit och tacksamhet välla<br />
fram. Då står allt i en helt annan dager. Är<br />
jag samma person? Hur är det möjligt?<br />
En dröm om kvällen – allt verkade vara<br />
en illusion;<br />
jag kan inte ens <strong>för</strong>klara en bråkdel av<br />
det jag såg.<br />
Ändå verkade det som om sanningen<br />
stod<br />
fram<strong>för</strong> mina ögon i den drömmen.<br />
När jag vaknar denna morgon, är det inte<br />
samma dröm?<br />
(Ryokan, från One robe, one bowl.)<br />
Det här är en fantastisk möjlighet, att tydligare<br />
kunna se, nosa och smaka på gamla<br />
ingrodda mönster, som mest orsakar mig lidande<br />
och smärta, både mentalt och fysiskt.<br />
Och sedan börja släppa taget om dem <strong>för</strong> att<br />
se vad som händer. En ny <strong>för</strong>ståelse växer<br />
fram, kopplingar lyser fram och ibland<br />
visar sig ett särskilt tema vara en magisk<br />
röd tråd som leder in till labyrintens mitt,<br />
eller är det ut.<br />
En tråd har lyst starkare än andra denna<br />
gång och det är tillit, en grundläggande tillit<br />
till mig själv, till livet och andra.<br />
Det är som om jag har svårt att helt och<br />
hållet landa i mig själv och slappna av.<br />
Det här har jag varit medveten om länge<br />
och känt effekterna av, t.ex. under perioder<br />
av dålig sömn, i rädslan att vara med<br />
människor, rädslan att släppa taget och i en<br />
mängd andra situationer. Det är som om jag<br />
inte riktigt sjunker in på meditationspallen<br />
utan svävar ett par centimeter upp i luften<br />
och håller vakt. Av någon anledning<br />
spänner jag mig och <strong>för</strong>söker hålla kontroll<br />
på – ja, på vad?<br />
Och när detta blir tydligt och jag kan<br />
omfatta det med medvetenhet, omtanke<br />
och <strong>för</strong>ståelse, ser jag hur glädjen, friheten<br />
och tilliten bubblar fram . När jag väl sett<br />
detta mönster, kan jag också släppa taget,<br />
om än bara lite åt gången. Jag kan närma<br />
mig bristen på tillit, det som ligger under<br />
ytan. Jag lyssnar inåt mitt hjärta, mycket<br />
25
Change language