Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

1 Inledning
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
När läste du senast en bibliotekskatalog? Var den spännande?
Frågorna är inte fullt så enfaldiga som de kan förefalla.
De områden som inom biblioteks- och informationsvetenskap brukar betecknas
kunskapsorganisation och bibliografi producerar en mängd mycket
säregna typer av redskap: klassifikationssystem, tesaurer, bibliografier, bibliotekskataloger
eller dessas poster. Många av oss kommer ofta i kontakt med de
här redskapen både i yrket och på vår fritid. Men för åtskilliga förefaller det
antagligen främmande att ens tala om sådana objekt som ‘texter’. Relativt få
människor skulle betrakta, och än mindre ‘läsa’, bibliotekskataloger som texter
med en egen stämma och en egen historia att berätta. Tvärtom har de en
nimbus av redig värdeneutralitet. 1 Kanske är det rentav så, att de bibliografiska
dokumenten ännu mer än övriga vetenskapliga texter försöker gömma sin
individuella röst, i sin egenskap av instrument för hantering av andra texter än
sig själva? Ändå kommer den här avhandlingen att ge sig i kast just med detta
och genomföra ett slags läsning av en dokumenttyp som i mångt och mycket
kan betraktas som ett bibliografiskt redskap, och se vilken historia den har att
berätta.
En växande forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap har de
senaste åren försökt undersöka hur bibliografins dokument är kulturellt och
historiskt villkorade, hur de kan läsas som texter med en underliggande
ideologi, intention och intresse, hur de kan skvallra om makt och historicitet.
Avhandlingen har den typen av perspektiv på kunskapsorganisationens
1 Den danske bibliografihistorikern Svend Bruhns skriver om hur i sedvanlig bibliografiundervisning
“bibliografierne plejer at blive præsenteret som nogle objektive hjælpemidler
der er faldet ned fra Himlen” (Bruhns 2001: 14). Se också Wiegand 1985, Sundin & Johannisson
2005: 35 samt Andersen 2005: 6ff.
Inledning | 1