Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

2 Bibliografi och medieteori
Föreliggande kapitel utgör en respons på framför allt avhandlingens andra
frågeställning, och kommer att presentera praktiker, begrepps- och teoribildning
inom företrädesvis olika grenar av bibliografi. Därtill kommer kapitlet
också att diskutera tekniker för relatering och reproducering av dokument ur
ett bredare perspektiv, och därmed också redogöra för några beskrivna antaganden
om mediers reproduceringskraft. Den diskussionen kommer sedan
att ligga till grund för de mer analytiska avsnitten som följer i kapitel 4 och
framför allt kapitel 5.
❦
Bibliografi utgör den omedelbara biblioteks- och informationsvetenskapliga
ämneskontexten för det här arbetet. Det är i förhållande till bibliografi och
med nyttjande av bl.a. den begreppsapparat och de skilda infallsvinklar som
ryms inom ämnet, som vetenskaplig utgivning kommer att diskuteras. En
utgångspunkt för avhandlingens framställning har varit att bibliografi som
ämneskontext, och då särskilt dess materialbibliografiska gren, 67 inte utan
vidare kan antas vara bekant för läsaren. Som beteckning är bibliografi
nämligen något svårfångad. 68 Å ena sidan avser den en produkt. I både vardagsspråket
och de allra flesta vetenskapliga fackspråken signalerar termen bibliografi
således en bestämd dokumenttyp, och betecknar vanligen en mer eller
mindre utförlig litteraturförteckning eller referenslista, antingen som självständigt
verk eller som del av ett verk. Å andra sidan avses en professionell
aktivitet eller akademiskt ämne – såsom både metod och forskningsfält. I den
breda innebörd som nedan tillskrivs den finns bibliografi dock knappast som
institutionaliserad disciplin. Den fördelar sig snarare över några näraliggande
men ändå skilda akademiska discipliner. Referensbibliografin tillhör så gott
67 Av just detta skäl har sektionen om materialbibliografi tilldelats väsentligt större utrymme
än den om referensbibliografi.
68 Se redan Greg (1998/1914). I Sverige har DuRietz (1974 resp. 1999: ssk kap. 46, 52 och
53) utförligast diskuterat beteckningen och dess olika innebörder.
Bibliografi och medieteori |33