Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

1.4.2 Empiridiskussion
Avhandlingens omedelbara forskningsobjekt utgörs av utgivningsteoretiska
påståenden så som de formulerats av i första hand enskilda utgivare,
textkritiker och utgivningssällskap. Jag har försökt identifiera sådana påståenden
i en empirisk litteratur bestående av huvudsakligen fyra grupper:
1. utgivningsteoretiska monografier och artiklar,
2. debattmaterial, essäer och historiserande översikter,
3. principdokument och riktlinjer (både projektgenerella och projektspecifika),
4. vetenskapliga utgåvor (i första hand genom sin form och komposition)
samt kommentarer i direkt anslutning till dessa.
Grupp 4 kommer först och främst att nyttjas som illustrerande exempel för
resonemang och antaganden som hämtas eller tolkas ur de två första
grupperna. Principdokument och riktlinjer 62 är värdefulla inte minst som
normerande styrinstrument för stora delar av medlemmarna i grupp 4. Grupp
1 och 2 består för det första av några inflytelserika monografier av Greetham,
Greg, Haugen, Kanzog, McGann, McKenzie, Robinson, Shillingsburg,
Tanselle, Vanhoutte och Zeller, för det andra av artiklar i ämnescentrala
utgivningsteoretiska periodica såsom Text: Transactions of the Society for Textual
Scholarship, Variants: the Journal of the European Society for Textual Scholarship,
Studies in Bibliography, Literary and Linguistic Computing samt NNE:s skriftserie.
Till den här huvusakliga empirilitteraturen kommer en stor mängd litteratur
som framför allt används till redogörelsen för bibliografi och medieteori i
kapitel 2 samt som stöd för analysarbetet i avhandlingens avslutande kapitel.
Andrahandslitteraturen kan grupperas på ett sätt som liknar den överordnade
empirilitteraturens. Däremot är proportionen mellan grupperna där något
62
Framför allt SKS 1997, MLA 2003 eller Henrikson 2005, vilka vilar på tydlig utgivningsteoretisk
grund.
Inledning | 29