Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

eskrivning av deras framträdelseform, struktur och kännetecken. Vi behöver
också försöka förstå varför dokumenten ser ut som de gör, vilka funktioner de
avses fylla, vem som har konstruerat dem för vilken publik och i vilka syften.
En sådan analys kan komma in på frågor om funktionalitet, textualitet,
medialitet, materialitet, historicitet, socialitet och inte minst underliggande
antaganden, begrepps- och teoribildning. 30
Det finns flera svagheter med att avgränsa sig till ett ”kontextlöst” studium av
en dokumenttyp. Som vi senare skall se, dras den s.k. analytiska bibliografin
delvis med detta problem: den har problem med förklaring och förståelse för
varför studerade dokument ser ut som de gör och vilka konsekvenser genrekomposition
kan ha. Lingvistiska genrestudier i sin tur kan i sina undersökningar
av text (snarare än text-i-kontext) hamna i deskriptiva studier som
identifierar och räknar upp kännetecken i ett dokument eller typ av dokument,
men som inte lika självklart ägnar sig åt försök till förklaringar av sådana kännetecken,
till vilket mer sociologiskt orienterade genrestudier kan bidra. Avhandlingen
kommer också att diskutera medieteori där essentialism och materialism
riskerar missa förklaringar som har med mediernas socio-kulturella
sammanhang eller ideologiska produktionsvillkor att göra.
Intresset försköts därför från producerade vetenskapliga utgåvor till den
argumentation och teoribildning som ligger till grund för deras produktion
och komposition, antaganden som har med föreställningar om representation
och reproduktion att göra. Att en viss klass av dokument ser ut som de gör är
naturligtvis ingen slump. Till grund för dokumentklassen, därmed också för de
bibliografiska dokumenten, finns ett antagande om hur dess medlemmar
ifråga bäst skall konstrueras och fungera. Det här antagandet kan vara uttalat
eller outtalat, men det finns där. För vetenskapliga utgåvor finns det en lång
tradition av att uttryckligen formulera sådana antaganden i form av
utgivningsteori. Det existerar därmed en faktisk litteratur av uttalade förvänt-
30 Ett dokumentperspektiv som lanseras starkt av exempelvis Brown & Duguid (1996) och
Levy (2001), och som harmonierar med sociologiskt orienterade genrestudier (två exempel
bland många är Bazerman 1988 och Witte 1992). Jfr liknande tankar hos Wilson 1968: 16,
Spang-Hanssen 2001/1970: 128 och Hjørland 1997: 16.
Inledning | 11