Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

konfliktartade ideal för utgivningens objekthantering och med vilka argument
de i så fall försvaras.
Den fjärde frågan, slutligen, förutsätter att vi fått en bild av bibliografins och
den vetenskapliga utgivningens huvudproblem och lösningar på dessa för att
därefter försöka genomföra en jämförande sambandsanalys av de två verksamheterna
och deras produkter. En brännpunkt blir exempelvis att ställa sig
frågan om den vetenskapliga utgåvan kan betecknas som ett bibliografiskt
redskap.
1.3 Disposition
Undersökningen är skriven för en publik som redan antas vara i första hand
förtrogen med biblioteks- och informationsvetenskap, kunskaporganisation
och, i någon mån, referensbibliografi. Ämnen som vetenskaplig utgivning,
textkritik och materialbibliografi kan inte utan vidare antas vara allmängods.
Avhandlingen har därför skrivits så att den till stor del tecknar dessas historiska
och intellektuella drag, ofta både utförligt och elementärt, men framför
allt med ett syfte att undersöka och kritiskt kommentera relationerna inom
och mellan dessa biblioteks- och informationsvetenskapligt tillbakaträngda
områden.
Kapitel 2 innehåller därför en omfattande redogörelse för det bibliografiska
området och dess delfält. Genomgången gör att vi längre fram kan föra ett
mer preciserat resonemang om relationen mellan bibliografi och vetenskaplig
utgivning. Stor vikt läggs i kapitel 2 vid bibliografins huvudsakliga analysverktyg,
den bibliografiska begreppsapparaten. Framställningen koncentrerar
sig efter hand på tekniker och problem för två centrala funktioner som
kommer att benämnas klustring respektive transponering. I synnerhet det
sistnämnda ägnas därefter en längre diskussion som fördjupas av iakttagelser
från framför allt medieteori. Den diskussionen kommer sedan att stödja de
analytiska och diskuterande avsnitten i kapitel 4 och 5.
Inledning | 23