Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

minst Paul Otlets respektive Patrick Wilsons bidrag varit värdefulla. 76
Inbegriper vi också katalogiseringsteori och metadata stiger bibliografi fram
som ett vitalt och omfattande biblioteks- och informationsvetenskapligt
område. 77 Av stor betydelse för biblioteks- och informationsvetenskapligt
orienterad bibliografi som både aktivitet och ämne är de principdokument
som vid några tillfällen framarbetats genom internationell samverkan i syfte att
uppnå harmoniserade principer och praktiker samt standardiserade kriterier
och begrepp. 78 Här har IFLA:s Functional Requirements for Bibliographic Records
(FRBR) valts som utgångspunkt för den referensbibliografiska åskådningen.
FRBR har snabbt nått en framskjuten position inom biblioteks- och
informationsvetenskap och antas lägga grunden för nästa generation av
katalogiseringsarbete. Det erbjuder en abstrakt bibliografisk entitetsmodell
som också uttryckligen påstår sig vara en medieöverskridande modell, 79 och
det finns slutligen en omfångsrik analytisk deklaration i anslutning till
modellen som därmed utgör ett explicit bibliografiteoretiskt påstående vi kan
förhålla oss till. 80
2.1 Referensbibliografi och materialbibliografi
Det saknas inte översiktsverk och introduktioner till bibliografisk metod och
teori. Det är därför inte rimligt att här ge alltför stort utrymme åt dess
76
Framför allt Otlet 1934 respektive Wilson 1968. Se även Ranganathan 1961 (cit. i Bates
1992a: 11f.), Shera 1970, Atkinson 1980, Stokes 1982, Tillett 1991 och Smiraglia 2001a.
77
Se t.ex. Ranganathan 1955, Lubetzky 1969, Johansen 1991, Yee 1994a, 1994b och 1995
samt Svenonius 2000.
78
Såsom de s.k. Parisprinciperna (IFLA 1962). Det är exempelvis lätt att i regelsamlingar
för katalogisering som amerikanska AACR2 (och följaktligen också svenska KRS, se
Blomberg 2000) spåra ett direkt inflytande från Parisprinciperna.
79
Se t.ex. Svenonius 2000: 17.
80 IFLA 1998.
Bibliografi och medieteori |35