Under utgivning - BADA - Högskolan i Borås

samtidigt se i grunden olika ut i olika vetenskapliga utgåvor. Problemställningen
omfattar också det faktum att digitala vetenskapliga utgåvor nu gör
utgåvefloran än mer heterogen. Ligger det något i antaganden om att digital
vetenskaplig utgivning är i grunden nytt och annorlunda än utgivning med
tryckta medier? Frågor som dessa pekar fram mot en undersökning av hur
utgivare för det första tillgriper olika medier och bärare för att lösa
utgivningens problem med representation, relationering av och trogenhet mot
versioner och dokument, och hur de för det andra tillskriver dessa medier och
tekniker olika verkningsgrader i genomförandet av detta.
Den andra problemställningen gäller bibliografins plats i förhållande till såväl
den omgivande biblioteks- och informationsvetenskapen som till den vetenskapliga
utgivningen.
Dels har vi noterat den relativa frånvaron inom biblioteks- och informationsvetenskap
av undersökningar och kunskap om den historicitet, de antaganden
och de teoribildningar som ligger till grund för hur bibliografi och närliggande
områden representerar tidigare dokument genom att skapa nya dokument.
Detta antas här ha samband med att biblioteks- och informationsvetenskapens
studier inom kunskapsorganisation och bibliografi hittills i viss utsträckning
har premierat ett kognitivistiskt informationsbegrepp och trivialiserat dokument
som behållare, inte minst de dokument bibliografin själv producerar.
Det råder också, skall vi senare se, osäkerhet på vad biblioteks- och informationsvetenskaplig
bibliografi egentligen skall sägas omfatta för verksamheter.
Dels leder upptagandet av Atkinsons kastade handske till frågor om hur
sambanden mellan bibliografi och vetenskaplig utgivning egentligen ser ut,
och om verksamheterna och de dokument de producerar i grunden kan sägas
vara samma andas barn. Centrala frågor är vad som egentligen förenar och
skiljer bibliografi och vetenskaplig utgivning, samt huruvida vetenskaplig
utgivning, om Atkinsons antagande stämmer, snarast är att betrakta som en
delmängd av kunskapsorganisation. Om vetenskaplig utgivning och bibliografi
helt eller delvis sysslar med samma uppgifter, bör studier av den ena fördjupa
våra kunskaper om den andra. För att kunna ta itu med det problemet
Inledning | 19