tålamod tydlighet och struktur - Sensus

More documents

Recommendations

Info

het till konfirmation för alla ungdomar, även de som har funktionshinder. Om det inte är möjligt att hitta lösningar i församlingen, måste man kunna hänvisa någon annanstans, eller öppna för en dialog om vad som skulle passa bäst. Det är viktigt att vara tydlig med varför konfirmandledarna behöver ha kännedom om eventuella behov av särskilt stöd. Det räcker oftast med några ord för att det skall bli tydligt att konfirmationen är öppen för alla. Att avsätta tid och möjlighet till någon form av personligt möte t.ex. hembesök är att satsa på kvalitet i konfirmandarbetet. Ett personligt möte gör det möjligt för konfirmandledarna att bilda sig en uppfattning om var och en av de tonåringar som kommer att ingå i gruppen och om de eventuella särskilda behov som kan finnas. Konfirmandträffarna Konfirmandträffarna behöver ha en återkommande struktur. Det är bra med en tydlig start och ett tydligt slut. Genom att inleda varje träff med en berättelse, en sång eller en bön som får bli återkommande under en längre tid skapas en struktur som talar om att ”nu har vi börjat”. På samma sätt gör man en avslutning i kyrkorummet eller på en annan särskild plats som har sin speciella form och som klart och tydligt markerar att träffen är slut. För de konfirmander som måste lägga stor kraft på att förstå och genomföra varje enskilt moment under en konfirmandträff är ett upplägg med kort arbetspass, varierad metodik och ibland individuella uppgifter bra. Med ett schema som anger ramar och återkommande inslag under en konfirmandträff 65 Inbjudan till konfirmation skall formuleras så att också den som har ett funktionshinder ser möjligheter att delta.
Aktivitet – Vad kommer att ske? Tid – Konfirmanden behöver veta när saker sker. Plats – Var sker det? Personer – Vem skall jag arbeta med? kan alla konfirmander känna sig trygga och veta vad som skall ske. Det behöver finnas stabilitet och fasta rutiner kring: Aktivitet Konfirmanden behöver veta vad som kommer att ske. Tid Konfirmanden behöver veta när olika moment skall ske. Plats Konfirmanden behöver veta var någonstans det sker. Personer Konfirmanden behöver veta vem hon/han skall arbeta med. Detta innebär att det inte finns särskilt stort utrymme för improvisationer och impulsiva inslag. Om man ändå vill göra något sådant kan den konfirmand för vilken detta är svårt förberedas på det som planeras medan det blir en överraskning för resten av gruppen. Läger, fritidspass, konfirmationen och andra särskilda moment kräver sin speciella planering. Det är viktigt att också den är tydlig (i vissa fall ner på detaljnivå) och tillgänglig för konfirmanden. Då kan också de ”annorlunda” lägermomenten under konfirmandtiden bli trygga och fungera bra för alla konfirmander. När den konkreta planeringen kombineras med samtal kring förhållningssätt och kring de pedagogiska anpassningar som konfirmander med särskilt behov av stöd är beroende av, kan planeringen bli till ett lärande för var och en av ledarna. 66
Page 1 and 2:
tålamod tydlighet och struktur som
Page 4 and 5:
tålamod tydlighet och struktur kon
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Inledning . . . . . . . .
Page 8 and 9:
För att ge konkretion till det som
Page 10 and 11:
Avslutningsvis finns en litteraturl
Page 12 and 13:
Hela mitt liv har jag drömt om att
Page 14 and 15:
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER V
Page 16 and 17: HUVUDSAKLIGA KÄLLOR: Neuropsykiatr
Page 18 and 19: innebär uppmärksamhetsproblem men
Page 20 and 21: tensen vilket medför att de inte f
Page 22 and 23: ASPERGERS SYNDROM Håkan kom till o
Page 24 and 25: 2. Särintressen och tvångsmässig
Page 26 and 27: TOURETTES SYNDROM Det skall bli luc
Page 28 and 29: Ticsen föregås ofta av föraninga
Page 30 and 31: en särskild ordning etc. utan att
Page 32 and 33: 4-8 % av de barn som börjar skolan
Page 34 and 35: metoder och strategier än de tradi
Page 37 and 38: BEMÖTANDE PÅ KONFIRMAN- DENS VILL
Page 39 and 40: nödvändigt att hitta ett förhål
Page 41 and 42: tion, gamla belastningar lämnar vi
Page 43 and 44: är oftare utsatta för mobbning ä
Page 45 and 46: Det största problemet för ungdoma
Page 47 and 48: Tydlighet, struktur och att vara st
Page 49 and 50: Tonåringarna med koncentrations- o
Page 51: Rättvisa mellan syskon är svårt
Page 54 and 55: Genom tiderna har det funnits skift
Page 57 and 58: De strukturella frågorna om ledart
Page 59 and 60: Ett kontinuerligt arbetslag som fö
Page 61 and 62: Unga konfirmandledare ”Gudmund, A
Page 63 and 64: Hur gick det? Vad fungerade och vad
Page 65: Steget före Att fundera över vad
Page 69 and 70: ”Att göra entré” Många av de
Page 71 and 72: Veckoträffar, helgträffar och lä
Page 73: mycket samlad erfarenhet. Organisat
Page 76 and 77: och former som han eller hon tycker
Page 78 and 79: fungerar i respektive grupp. Vi har
Page 80 and 81: Gudstjänster där man låter så m
Page 82 and 83: Andakt Även när det gäller andak
Page 84 and 85: och naturliga i kyrkorummet så spe
Page 86 and 87: Liturgi och nattvard Om konfirmande
Page 88 and 89: Samma funktion har föremål som ko
Page 90 and 91: sita, ljus, ljud etc. Med metoden F
Page 92 and 93: Folkman, M-L Utagerande och inåtv
Page 94 and 95: Thimon, A-C Bråkiga ungar och snä
Page 96: Riksföreningen Autism Asperger Cen
show all

tålamod tydlighet och struktur - Sensus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?