Skaparkraft ger levebröd

Tre frågor
n Energiförbrukningen
i Finland har sjunkit
oavbrutet sedan
slutet av 2007, men
senhösten 2009 tog
den en liten vändning
uppåt. Elförbrukningen
stannade ifjol på 80
TWh i Finland, 2008
var den över 90 TWh.
Före recessionen uppskattades
den uppgå
till 100 TWh år 2020.
Näringslivsminister
Mauri Pekkarinen är beredd att skruva ner långtidsprognosen
för vår energiförbrukning, eftersom han menar
att energi förbrukningens uppåtgående kurva planar ut,
också globalt. Harri Natunen, affärsområdesdirektör för
zinkproduktion och affärsutveckling på Boliden AB, ger
sina kommentarer.
1. Har recessionen satt bestående spår i Finlands energiförbrukning
eller är nedgången tillfällig? Hur ser den
finländska industrins framtida energibehov ut?
Efter sommaren började den finländska industrins elförbrukning
stiga igen, ett säkert tecken på att recessionen
ger vika. Industrins elbehov kommer att växa, och samtidigt
Finlands totalförbrukning. Vi kommer att återgå till
den förbrukningsutveckling som rådde före recessionen.
Arbets- och näringsministeriets förbrukningsprognos om
91 TWh år 2020 kan man tolka som ett önsketänkande för
att vi ska kunna uppnå 38 % förnyelsebar energi.
Förutom en ökad elförbrukning inom industrin ersätter
många sina uppvärmningssystem med värmepumpar och
så småningom övergår vi till elbilar. Också det betyder att
förbrukningsprognosen borde vara högre.
2. Vilka energilösningar ska Finland satsa på för att
säkerställa både konkurrenskraft och en hållbar utveckling?
Ett konkurrenskraftigt elpris och leveranssäkerhet lockar
företag att investera i Finland. Det i sin tur skapar rum för
flera arbetstillfällen och välstånd för hela samhället.
Förnyelsebara energiformer kan inte ensamma fylla vårt
behov av baskraft. Att utöka kärnkraften är nödvändigt
för att upprätthålla konkurrenskraften. På så sätt ersätter
vi också import av elenergi och minskar kraftigt på växthusgaser
som orsakar klimatförändringar.
3. Vad är livskvalitet för dig?
Det betyder ett intressant och utmanande jobb och samvaro
med min familj på fritiden. Inget är så belönande som
att följa med hur barnbarnen växer, hitta gemensamma
hobbyer och få barnbarnens uppskattning.
Innehåll
Älsklingshobbyn som jobb 4
Blir det istid eller svarta vintrar? 12
Med cykel över stock och sten 20
Kallt eller varmt? Knatterö vet. 22
Den stora klimatskandalen 24
Skutan som kapades 36
Kärnkraften och konkurrensen 41
Jan Sandvik
INGEN VÄG, TACK!
Four Seasons MTB är
terrängcykelklubben
som trivs bäst då vägarna
lyser med sin frånvaro.
Katternö 1 • 2010 Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, 68600 Jakobstad, tel. (06) 781 5300,
fax (06) 781 5322, stefan.storholm@katterno.fi, www.katterno.fi Adressförändringar Siv Granqvist,
tel. (06) 781 5333, siv.granqvist@katterno.fi Produktion Botnia Information, Storgatan 15, 68600 Jakobstad,
tel. (06) 781 0700, www.botniainformation.fi Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/
Storkamp Media, www.storkamp.com, Petra Nylund, Johan Svenlin, Timo Kankaanpää, Susanna Rönn
Layout Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Pärmfoto Mats Sandström Tryck Forsberg 2010
Nu måste vi bli seriösa
Efter förra numret av denna tidning, som utkom i september 2009, har tre händelser
gjort kartan i klimatfrågan tydligare.
KÖPENHAMNSKONFERENSEN, där målet var att enas om ett bindande avtal om
koldioxidutsläppen, blev ett misslyckande. Världens ledare flög in för att skapa historia,
men fick flyga hem med svansen mellan benen.
Den bild som stannat från Köpenhamn är ett vi mot dem-tänkande. De rika länderna
i Europa kom med en attityd att de visste bäst och visste hur den övriga världen skulle
bete sig. För att krydda budet bjöds på karameller i form av miljardbidrag till ’klimatprojekt’
i den fattiga världen.
Många var beredda att ta emot karamellerna, men inte attityden. Misstron var uppenbar,
det är svårt att tro att det ska gå att gå vidare på IPCC-spåret med globalt syftande
klimatåtgärder.
DEN ANDRA STORA SAKEN är Climategate, det vill
säga den kultur av fusk och manipulationer som avslöjats
hos de klimatforskare som dominerar IPCC.
Man behöver inte ägna mycket tid åt dokumenten i
Climategate för att se att de berörda klimatforskarna
låtit sig styras av en politisk agenda – och att de cyniskt
har fabricerat forskningsresultat för att hitta stöd för sin
alarmism.
Klimatprofessorn Atte Korhola förvånar sig (se sid. 26)
över att så många i medie- och politikervärlden beskriver
avslöjandena som bagateller. Dagens Nyheters förre
chefredaktör Hans Bergström gör dock inte det. Här citat
ur hans kolumn på tidningens ledarsida den
31 december:
”Det gäng som har bildat kärnan i FN:s klimatpanel, IPCC, har agerat på ett sätt som
är vetenskapligt fullständigt oacceptabelt.[…] IPCC- kretsen har brutit mot fundamentala
regler för vetenskaplig prövning och diskussion och bör ha förverkat allt förtroende i
forskarsamhället. Med sitt nit att låta aktivismen gå före vetenskapen har den gjort stor
skada även för FN. Dess fanatism behöver nu ersättas av en öppen vetenskaplig diskussion.
[…] En sak är klar: de klimatmodeller som har presenterats av aktivisterna i FN
stämmer inte.”
Bergströms slutsats känns självklar. Klimatfrågan bör lyftas ur IPCC-forskarnas slutna
krets och läggas för analys hos ett brett spektrum av forskare, med de självklara kraven
på objektivitet och transparens. Det skulle också motverka att frågan kidnappas av politiska
aktivister.
DEN TREDJE STORA SAKEN är vädret självt, den vargavinter som lade sig över stora
delar av norra halvklotet precis när Köpenhamnsmötet började.
Som kunde förutses har kylan ställt samhällena på ett svårt prov. Europa, Nordamerika
och Kina har haft det värsta vintervädret på flera årtionden. Energiförsörjningen har
fallerat, industrier har stoppats, människor har frusit ihjäl, skolor hållits stängda.
Vi i Finland har än så länge klarat oss från stora missöden, delvis tack vare lågkonjunkturen
som påtagligt hållit energiförbrukningen nere. Ändå har vi under perioder i vinter
tvingats importera en sjättedel av vårt elbehov. Logiskt nog har elpriset skjutit i höjden.
Vinterns erfarenheter bekräftar det vi betonat i den här spalten gång på gång: att energiförsörjningen
förutsätter gedigna, långsiktiga och ekonomiskt försvarbara lösningar.
Inom Katternö tar vi vårt politiska ansvar och fortsätter att satsa på koldioxidfri produktion
i enlighet med de mål som utstakats av EU och Finlands regering. Det nyaste
projektet är en vindpark på närmare 25 MW som vi just nu bygger i samarbete med Outokumpu
och EPV Energia utanför Torneå. Likaså jobbar vi vidare med Fennovoima, som
förutom ny koldixidfri produktion också skulle förbättra konkurrensen på elmarknaden.
stefan storholm
VD, Katternö Ab
Vad tycker du
om årets vinter?
n Sixten Kasslin:
”Det är en perfekt vinter.
Friskt och riktigt vackert
väder, ingen växthuseffekt
här. De senaste vintrarnas
slaskväder är inget att
ha, då är det bättre med
ordentlig köld så länge det
inte kryper ner mot –30
grader.”
n Yrjö Hotta:
”Den här vintern har liknat
de vintrar som jag kommer
ihåg från förr. Numera
bor jag i höghus så jag
slipper bekymra mig över
snöskottning och höga
uppvärmningskostnader.”
n Inger Andersson:
”Det är bra med en
riktig vinter. Köldgrader
ner till –10 grader är
inga problem, men blir
det kallare håller jag
mig helst inomhus.
Nu när det också blir
ljusare för varje dag
känns det bra.”
n Sanna Heikkilä:
”De senaste årens vintrar
har varit tråkiga. Jag
gillar att det är varmt på
sommaren och kallt på
vintern. Nu måste jag
bara köpa nya skidskor
för att komma ut i spåret.
Det brukar bli ett par
gånger varje vinter.”
2 katternö katternö 3