Dimt!!'r}-'Ioner - Sjöhistoriska samfundet

30
kändes också ett par förslag till lätt flotta,37) av vilka ett i viss mån anknöt till
typutredningens förslag till lätt flotta.
I en särskild del av utlåtandet avhandlades det s k kustartillerialternativet.
Här var - som redan nämnts - meningen att avstå från nya artillerifartyg
och i stället förstärka kustartilleriet med företrädesvis grovt artilleri, att utvidga
flygvapnet samt att vidmakthålla en lätt flotta. 38)
Som redan nämnts torde chefen för marinförvaltningen ha utövat ett icke
ringa inflytande på valet avartillerifartyg. För att inför statsmakterna kunna
motivera byggandet av så kostnadskrävande enheter som pansarskepp måste
kustflottan givetvis ha betydelsefulla uppgifter att fylla vid försvaret av vårt
land. I egenskap av försvarsstabschefens marine rådgivare och sekreterare i
utredningen tillkom det Strömbäck att bevaka flottans intressen, då utlåtandet
formulerades. Av resultatet att döma handlade han med stor skicklighet.
Ett flertal sedan länge mycket kontroversiella problem försvarsgrenarna emellan
behandlades på ett för flottan förmånligt sätt. Det var inte alls frågan om
att såsom i försvarskommissionens betänkande frånkänna flottan alla viktigare
uppgifter. 41) Behovet av nya artilleri fartyg uppgavs vara oomtvistligt. Detta
resultat torde därför kunna betecknas som ett betydande nederlag för tillskyndarna
av kommissionens betänkande och för kretsen kring Ny Militär Tidskrift.
Särskilt omdömena om det s k kustartillerialternativet formulerades på
ett för flottan förmånligt sätt. Förstärkningen av denna vapengren bedömdes
bli synnerligen omfattande utan att likväl motsvarande effektivitet skulle kunna
utvinnas. Man skulle inte heller kunna räkna med, att bombflyget i någon
större omfattning skulle kunna sättas in mot anfallande örlogsfartyg. Flottans
verksamhetsområde hade dock kraftigt reducerats i förhållande till tidigare
sjömilitära planer.
Vid ett internt sjömilitärt sammanträde den 2 mars redogjorde kommendörkapten
Strömbäck för "Typfrågan i försvarsstabschefens förslag". Vid
den efterföljande diskussionen blev det föreslagna pansarskeppet föremål för
en hård kritik, som särskilt inriktades på den låga farten. En talare trodde, att
handelsfartygen inom överskådlig framtid skulle få högre farter än pansarskeppet.
Hur skulle då en snabbgående fientlig trupptransportflotta kunna
upphinnas? Strömbäck beklagade, att ekonomiska hänsyn och tonnageklausulen
omöjliggjorde, att pansarskeppets prestanda förbättrades. Han hoppades
dock, att farten var godtagbar med tanke på de tilltänkta operationsområdenas
begränsade utsträckning. Det var dock uppenbart att fartygsprojektet
var en nödlösning, bekände Strömbäck. Efter fortsatt diskussion kom emellertid
de närvarande överens om att inte vidtaga några åtgärder, som kunde