Dimt!!'r}-'Ioner - Sjöhistoriska samfundet

48
Dessutom skulle en tung kryssare med samma bestyckning och 32 knops fart
projekteras.9)
I en PM från försvarsstabens marinoperationsavdelning av den 21 mars
framfördes ytterligare argument för dessa storstilade sjömilitära planer. Det
påpekades, att den sovjetryska basframskjutningen i Balticum i förening med
det osäkra europeiska läget i övrigt krävde en generell förstärkning av det
svenska försvaret. Erfarenheterna från det pågående kriget visade också, att
våra sjöförsvarsproblem måste lösas områdesvis. Förflyttningar mellan olika
operationsområden såsom Bottniska viken, Östersjön, Öresund och Västerhavet
skulle inte kunna genomföras i krig, varför fartyg måste stationeras i de
olika områdena - sammanlagt 6 pansarskepp förutom 2 kryssare och lätta
fartyg. 10) Den 10 maj' meddelade marinförvaltningen, att det förbättrade pansarskeppet
beräknades deplacera 13.700 ton för den långsamgående versionen
och 15.600 ton för den snabba. Det framgick att skyddet mot flygbomber var
ett svårlöst problem, vilket helst hade krävt ytterligare deplacement.ll)
I början av augusti yttrade sig kommendör Ekstrand i egenskap av chef för
marinstaben om de aktuella ersättningsfrågorna. Projekteringsarbetet avseende
pansarskepp kunde för närvarande inte överblickas. Behovet av flera lätta
fartyg hade dock ökat. Vårt lands läge hade nämligen i hög grad försämrats
genom den sovjetryska basframskjutningen över Balticum. Sovjetunionen
hade också byggt ett flertal stora jagare och torpedkryssare. Med anledning
härav måste lätta, snabba förband med tillräcklig slagkraft tillföras den svenska
flottan. För dessa uppgifter var det inte tillfyllest med endast jagare, förklarade
Ekstrand. Det erfordrades dessutom kryssare på 4.000 ton, med 6 st
15 cm kanoner och fartresurser på 34 knop. Det kan också påpekas, att Ekstrand
uttryckte sig mycket försiktigt om behovet aven förbättrad version av
1939 års pansarskepp. 12) Ett nytt synsätt började utvecklas. Hade lätta fartyg
blivit viktigare än pansarskepp?
Denna PM låg till grund för ett plenum i marinförvaltningen den 12 augusti.
Ordförande var chefen för marinen. Man beslöt vid detta tillfälle att låta
projektera kryssare av den typ Ekstrand hade föreslagit. Bestyckningen skulle
utgöras av 15 cm pjäser av traditionell typ, uppställda i dubbeltorn. 13) Den 13
augusti beordrades marinattachen i Rom kapten Hammargren att beställa ritningar
till dessa kryssare i Italien. Vidare borde Hammargren om möjligt
ordna med att två fartygstyper med grovt artilleri projekterades i Italien. De
bägge projekten hade exakt samma bepansring och likadan huvudbestyckning,
6 st 25 cm kanoner. Den stora skillnaden var farten 22,5 respektive 30
knop. 14)