Historiens portar - Alternaliv

Historiens Portar
Lokalerna var allt för trånga och 1866 flyttades de till det
nyuppförda Nationalmuseeums bottenvåning. Den senare
världsberömde arkeologen Oscar Montelius, riksantikvarie
1907-1913, tog stor hjälp av museets artefakter när han formulerade
det typologiska system som ligger till grund för den
moderna arkeologin.
1915 skedde ytterligare en uppdelning av statens samlingar.
Forntid och medeltid tillföll Museet för historia.
14
Sveriges riksantikvarier genom tiderna
Johannes Bureus (1630-1649), levde 1568-1652.
Mystiker och pionjär inom runforskning.
Georg Stiernhielm (1648-1651), levde 1598-1672.
Poet, duellant och språkentusiast.
Johan Hinderson, adlad Axehielm (1652-1657),
levde 1608-1692). Rättsvetare och översättare av
isländska sagor.
Laurentius Bureus (1657-1662), levde 1623-1665.
Brorson till Bureus. Runlära och arbeten vid
Riksarkivet.
Olaus Verelius (1662-1675), levde 1618-1682.
Pionjär för utgrävningar, professor i antikviteter.
Jocob Isthmenius, adlad Reenhielm (1675-1678),
levde 1644-1681. Begärde avsked för att bli soldat.
Johan Hadorph (1679-1693), levde 1630-1693.
Stor organisatör och samlare. Omstrukturerade
kollegiet.
Johan Peringer, adlad Peringsköld (1693-1719),
levde 1654-1720. Tecknare. Två bränder, en i slottet
och en i Uppsala under hans tid. Mycket förstörs.
Johan Fredrik Peringsköld (1720-1725),
levde 1689-1725. Översättare och karriärist.
Johan Helin (1725-1750). Levde 1678-1753.
Förfallsperiod. Initiativlös under en period av
naturvetenskap.
Carl Reinhold Berch (1750-1777), levde 1706-1777.
Kämpade för att omorganisera men var till sist
ensam kvar i hela arkivet.
Gudmund Jöran Adlerbeth (1778-1793), levde 1751-
18181. Fördelade skrifter till Riksarkivet och KB.
Johan David Flintenberg (1793-1795),
levde 1762-1819. Chef för myntkabinettet,
avsked pga. sinnessjukdom.
Georg Frans Tihleman (1795-1802), levde 1770-1802.
Förskingrade akademins medel och misskötte ämbetet.
1929 beslutades det att museet skulle flytta till en egna byggnader
inrymda i de gamla kasernerna i kvarteret Krubban.
Här inrymdes även tjänstelokaler för Museet för historia,
Riksantikvarieämbetet och Vitterhetsakademien. Vitterhetsakademin
flyttade ur huset 1975. 1995 gjordes en omorganisation
och Museet för historia, Myntkabinettet och
Medelhavsmuseet ombildades till Museet för historia.
Myntkabinettet flyttade till egna lokaler vid slottsbacken. Två
år senare skiljdes SHM från Riksantikvarieämbetet.
Johan Hallenberg (1803-1819), levde 1748-1834.
Motvillig riksantikvarie och ointresserad av den nya
arkeologin.
C B Rutström (1820-1826), levde 1758-1826.
Naturvetenskapsman med stor begåvning men
bristande fokus.
J G Liljegren (1826-1837), levde 1791-1837.
Medlem i Götiska förbundet. Begick självmord.
Bror Emil Hildebrand (1837-1879),
levde 1806-1884. Präst och införare av den
nya arkeologiska vetenskapen på SHM.
Hans Hildebrand (1879-1907), levde 1842-1913.
Arbetade med Montelius. Vetenskapare av rang.
Flera stora verk.
Oscar Montelius (1907-1913), levde 1843-1921.
”Arkeologins Linné”. Internationellt känd arkeolog
och nydanare.
Bernhard Salin (1913-1923), levde 1861-1931.
Specialist på djurornamentik. En av de första
specialiserade arkeologerna.
Sigurd Curman (1923-1946), levde 1879-1966.
Ledde SHM´s flytt till de nuvarande lokalerna.
Även arkitekt.
Martin Olsson (1946-1952), levde 1886-1981.
Har bland annat forskat kring Thycho Brahes
Uranieborg på Ven.
Bengt Thordeman (1952-1960), levde 1893- ?.
Medeltidsarkeolog. Grävde ut korsbetingen
och ledde undersökningarna av St Eriks reliker.
Gösta Selling (1960-1966), levde 1900-?.
Stadsarkeolog och arkitekthistoriker.
Sven B F Jansson (1966-1972), levde 1906-?.
Runforskare och känd talare.
Roland Pålsson (1972-89), född 1922. Fd. radiochef
med stort Kulturintresse. Juristbakgrund.
Erik Wegraeus - Riksantikvarie 1989-
c 2002 Statens Historiska Museum