Historiens portar - Alternaliv
Historiens portar - Alternaliv
Historiens portar - Alternaliv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Historiens</strong> Portar<br />
Det viskas till och med att Gustav II Adolf själv uppvisade<br />
magiska talanger och att dessa var hemligheten bakom hans<br />
stora militära segrar. Riksantikvarieämbetet tilldelades regelmässigt<br />
Mimersbrödernas Pontifex, något som gav trollkarlarna<br />
möjligheten att börja gräva ut Uppsala högar och resa<br />
landet runt för att skriva av runstenar.<br />
Hermetikerna och deras åsiktsfränder inom historieforskningen<br />
antog 1666 det officiella namnet ”antikvitetskollegiet”<br />
och gavs kronans välsignelse. Förnuftets ordern försökte desperat<br />
hålla jämna steg och lyckades faktiskt förstöra många<br />
viktiga platser och texter. Försöken att infiltrera och splittra<br />
kollegiet inifrån mötte större framgång, men inte förrän vid<br />
1700-talets början började antikvitetskollegiet ta verklig<br />
skada. Framför allt koncentrerade Daedaleanerna sig på att<br />
bekämpa folkliga Verbenister och samiska Drömtalare.<br />
Förnuftets ordern såg stolta på medan Europa lystes upp av<br />
häxbålens stinkande flammor. Som så ofta är fallet led de<br />
obildade och fattiga medan de rika levde i trygghet.<br />
Hermetikerna brydde sig föga om sina lantliga systrars och<br />
nordliga bröders lidande. Deras stolthet och överlägsenhet<br />
blev till sist deras fall.<br />
När 1700-talet inträdde och häxprocesserna avslutats hade<br />
folktron börjat hotas av kyrkans och vetenskaparnas ansträngningar.<br />
Örtakärringarnas visdom ersattes av Linnné och hans<br />
världsomvälvande klassificeringssystem. De ursprungligen<br />
hermetiska tankarna om världen som Guds väldiga gåta<br />
omtolkades av de tidiga Teknokraterna. I stället för att söka<br />
visdom i naturens mysterier skulle de nu avslöjas en gång för<br />
alla och förnuftets ljus skina i det oförklarligas mörka skrymslen.<br />
Samma gud som åberopades vid nattvardens transubstation<br />
och Lazarus återuppståndelse fick nu symbolisera den oomkullrunkeliga<br />
ordningen och de absoluta naturlagarna. Med<br />
naturvetenskapens intåg i det allmänna medvetandet firade<br />
Förnuftets ordern sin största triumf. Historievetenskapen<br />
framstod plötsligt som gammalmodig och bakåtstävande.<br />
Den filosofiska faKulteten, riksantikvarieämbetet och antikvitetskollegiet,<br />
korrumperades genom infiltration och svek.<br />
Häxprocessernas resultat blev smärtsamt tydligt. Den levande<br />
folktrons försvinnande gjorde att paradigmen stelnade<br />
drastiskt. Örtmagi och urgamla besvärjelser slutade fungera<br />
och föll i glömska. På universiteten möttes de tidigare accepterade<br />
studierna av kabala, alkemi och astrologi med hånfullla<br />
skratt och tomma föreläsningssalar. Hermetikernas tid i<br />
offentligheten var till sist över.<br />
Den ordern som grundades av den italienske magikern<br />
Bonisagus år 767 med syftet att sprida magins konst över<br />
världen hade slutligen tvingats ned på knä och in i hemlighetsmakeriets<br />
mörker. Sedan den dagen har Teknokratins<br />
Sanningsagenter kämpat för att utrota varje spår av magins<br />
existens. De har nästan lyckats.<br />
18<br />
Mage:<br />
De Paracelsiska lärjungarna<br />
När den hermetiska magikern Aureolus Philippus<br />
Theophrastus Paracelsus Bombastus von Hohenheim -<br />
mer känd som Paracelscus - besökte Sverige vid tiden för<br />
Stockholms blodbad tränade han två lovande lärjungar.<br />
Den maniskt energiske och fullkomligt egocentriske<br />
magikern vägrade inordna sig i Hermes Orderns rigida<br />
politiska system och tog inget ansvar för sina hastigt tränade<br />
adepter när tvingades lämna landet. Med sig<br />
smugglade han det svärd som skiljt så många svenska<br />
huvuden från sina kroppar. Senare påstod han att bödelsklingan<br />
var hemvist för Azaot, ett illasinnat andeväsen<br />
som bara han kunde kontrollera.<br />
Historisk belagt är i alla fall att han hade ett märkligt<br />
svärd i sin ägo, enligt skrönor förvarade han opiumpiller<br />
i dess ihåliga fäste. Hur det än var med den saken fick<br />
aldrig Johannes Bureus och den nervöse notarien August<br />
Ingelmann aldrig en fullständig Hermetisk skolning av<br />
sin legendariske mästare. Ingelmann drevs efter några år<br />
till vansinne av de magiska krafter han upptäckt men<br />
inte kunde kontrollera och spärrades in i en sluten cell i<br />
Vadstena kloster där han hölls vid liv ända fram till början<br />
av 1600-talet.<br />
Den unge Bureus reste utomlands och studerade under<br />
hela 1500-talet magins konst på olika platser i Europa<br />
och deltog i det tysta kriget mot Förnuftets Ordern.<br />
Magiska elixir höll honom onaturligt ung och han förfalskade<br />
1593 sina papper i Bure kyrka. När han grundade<br />
Mimersbröderna i början av 1600-talet verkade<br />
han inte äldre än femtio. Effekterna av Bureus ofullständiga<br />
skolning syns i hans ibland helt osammanhängande<br />
texter och hans övergång till den Himmelska Kören sent<br />
i livet.<br />
Antikvitetskollegiet och dess förfall<br />
Mellan 1630 och 1666 verkade Bureus och hans efterföljare i<br />
Mimersbröderna utan någon egentliga statliga sanktioner.<br />
Titeln som Riksantikvarie var främst en hedersbetygelse och<br />
gav varken lön eller politiskt inflytande. Man höll en relativt<br />
låg profil och undvek så långt som möjligt konfrontationer<br />
med de medicinska och filosofiska faKulteterna. Bureus ansåg<br />
att det bästa sättet att besegra Förnuftets förkämpar var att<br />
påverka de mäktigas tankevärld men själv hålla sig i skuggan,<br />
en metod som Teknokraterna senare fulländade och vände<br />
mot sina fiender. Själv lyckades Bureus tämligen väl i sin<br />
stundom verkligt vänskapliga relation med Gustav II Adolf,<br />
som utnämnde honom till riksantikvarie 1630. De hermetiska<br />
magikerna var en kännbar makt bakom tronen under 1600talets<br />
mitt.<br />
c 2002 Statens Historiska Museum