Historiens portar - Alternaliv

Chronoiterna
Varken Rataniel eller någon av de övriga två chronoiterna på
museet har skapat någon direkt organisation kring sig. Man
litar i stället på sin övernaturliga övertalningsförmåga och
magi för att manipulera ledningsgruppen och de anställda. En
av säkerhetsvakterna och en av städarna lever på tid de lånat
av Chronoiterna och utnyttjas för de smutsigaste uppdragen,
men annars sköter man allt själva. Denna självständighet gör
att inga dödliga tjänare kan sabotera chronoiternas planer
eller avslöja att de är änglar. Men tidens tjänares närvaro har
inte passerat obemärkt på museet.
Sedan tvåhundra år finns en liten grupp fanatiker bland de
anställda som instinktivt känner att något är annorlunda med
sina glåmiga kollegor. Gruppen samlas i en bortglömd städskrubb
på vindsvåningen. Här är väggarna översållade med
tecknade bilder och fotografier av Inga-Lill Persson, Martin
Rapp och Aaron Rapp. Vissa av dem ser ut att vara mycket
gamla, men trots det ser de tre museearbetarna exakt ut som
de gör idag. Ljuset är trasigt, men ett par ljusstumpar sitter
fastsmälta på några av varmvattenrören. Fastnaglade med små
spikar under bilderna sitter små lappar med böner skrivna i
blod. De täcker hela väggarna och taket. Lager på lager. Det
är böner om framgång, om hälsa och en lycklig uppväxt för
barn. Det är böner om hämnd, om kärlek och förnedring. Om
smärta och njutning. På en bräda lagd över handfatet i rostfritt
stål ligger en liten vass kniv, en stålpenna och en burk
halvfull med koagulerat blod. Brädan är full av mörka fläckar.
En bunt brunt papper ligger bredvid tillsammans med en ask
nubb.
Tre av museets allra känsligaste anställda (du bestämmer vilka
de är) kommer hit någon gång i veckan, oftare om de har personliga
problem, för att be till sina tre övernaturliga kollegor.
De känner en stark sexuell attraktion till chronoiterna och
onanerar ibland i skam på skrubbgolvet. De vågar inte visa sin
vördnad öppet eftersom de är rädda att ”de gudomliga” skall
straffa dem för sin fräckhet. I en värld som förnekar andlighet
klamrar sig chronitdyrkarna sig fast vid den lilla glimt av himlen
de sett i änglarnas ögon. De är fanatiskt lojala och gör allt
deras kollegor ber dem om, men försöker undgå att visa det
öppet.
Om man avslöjar dem kan de berätta att de inte är de första
som dyrkat änglarna. De har hittat brev och bilder från 1800talet
som beskriver de riter de nu själva utför. De vill till varje
pris fortsätta med sina sjuka riter och kan drivas till vilken
förnedring eller vilka övergrepp som helst för att hindra andra
från att avslöja dem. Om chronoiterna får reda på vad som
pågår kommer de att undanröja Kultisterna eller driva dem
till vansinne. Inget får avslöja illusionens tjänare.
ChronitKulten kan vara ett utmärkt sätt att introducera spelarna
till museets skummare sidor. Kanske snubblar de bara
över skrubben eller råkar se de många små såren efter blodssskrivandet
på en av kollegornas arm.
Skuggministären
Historiens Portar
Hitlertysklands intressen i Sverige utsträckte sig inte bara till
malmimport och trupptransporter. Svenska nazister förberedde
i hemlighet hela det svenska samhället för den oundvikliga
segern. På Museet för historia bildade två tyskvänner,
Arvid Friholm och Johan Bröck, på order från Hitlers regering
en skuggministär - en alternativ museiledning. Man förberedde
sig på de förändringar som skulle ske på museet efter
makövertagandet och arbetade aktivt för att förändra utställningarna
för att stödja den förvirrade nazistiska historieskrivningen.
Friholm och Bröck var båda medlemmar i det antisemitiska
och ”götiska” förbundet Manhem. Manhems verkade
för en historieskrivning baserad på idén om den ariska rasens
överhöghet. De utnyttjade Rudbecks verk och såg hans
Atlantica som ett bevis på den nordiska rasens position som
herrefolk.
Under 30-och 40-talet hade Manhem stort inflytande över
den arkeologiska forskningen och vid krigsutbrottet skulle
mer än en fjärdedel av museets anställda skrivit under på deras
teorier om den svenska förhistorien. I ATA´s djupaste arkiv
finns skuggministärens groteska planer fortfarande kvar. I
dammiga brungula mappar kan man hitta kompletta skisser
på en utställning om den Judiska historien och ritningar för
ett enormt rum med artefakter som illustrerar vägen till
Tredje Riket. Det finns inga dokument som tyder på att
skuggministären upplöstes efter kriget. Kanske smider
Friholm och Brocks efterträdare ännu idag planer för att styra
museets inriktning.
c 2002 Statens Historiska Museum 43