TRO OCH VETANDE - Fri tanke

ortsett från sådana mindervärdiga sysselsättningar, som varken
är vetenskapliga eller kan ge klokt folk någon religiös uppbyggelse,
finns det teologi som verkligen har vetenskapligt intresse.
En huvuduppgift för sådan teologi är att undersöka de religiösa
påståendenas innebörd och förklara deras historia.
En del svenska teologer, som särskilt ivrar för att göra teologien
vetenskaplig, har också låtit förstå att detta är deras program.
När de t ex säger, att Guds kärlek enligt den kristna tron är något
helt annat än människors, försöker de även klargöra vari skillnaden
skall bestå, och i klarhetens intresse inför de olika termer
för att beteckna dessa olika saker. Kristendomen lär, anser dessa
teologer, att Guds kärlek är en nedåtgående rörelse och att den
är utan all egoism men att mänsklig kärlek är en uppåtgående
och egoistisk rörelse, och man använder termen agape för den
ena sortens kärlek och eros för den andra. Frånsett det alltför
schematiska i denna analys och det besynnerliga i att låsa fast
den kristna tron vid en psykologi för dilettanter är detta ett försök
i den vetenskapliga teologiens stil: ett försök att förklara
vissa religiösa påståendens innebörd.
Naturligtvis behöver varken den som utför sådana undersökningar
eller den som granskar deras resultat själv vara religiös.
Hur det förhåller sig med teologernas religiositet kan man inte
ha någon generell mening om, utan det måste undersökas från
fall till fall. Det är inte omöjligt att en sådan undersökning skulle
ge överraskande resultat. Säkert är att teologisk forskning är
möjlig oberoende av hur forskaren ställer sig till tron för egen
del.
Dessutom fordrar även själva religionen antagandet, att trosföreställningarnas
innebörd kan meddelas den som inte tror,
åtminstone gör en central tanke i kristendomen det. Vår religion
räknar med att många människor mottar det kristna frälsningserbjudandet
utan att dock acceptera det. Dessa människor ådrar
sig enligt kristendomen en svår skuld. I själva verket anses de
begå synd mot den Helige Ande. Onekligen förutsätter denna
idé, att dessa syndare har fattat frälsningserbjudandets innebörd.
Sålunda antar man även på kristet håll vad som här kallas
det språkteoretiska postulatet.
För det tredje vill jag anta den principen, att två sanningar inte
49