Hållbara arbetsplatser - Ekonomisk-historiska institutionen

lag ser själv hur mycket som ska produceras. Fabriken är ingalunda fri från arbetsskador
och långtidsfrånvaro. Men fabriken vände en gång en trend genom att ge sin personal
stort inflytande och ökad kontroll över sitt arbete. Det gav friskare människor, bättre
kvalitét, högre produktivitet och ökad lönsamhet. Och stressen?
”Den finns och den är oroande”, säger Janne Broberg.
”Den beror till största del på engagemanget. Man vill att det ska gå bra. Man vill visa
den nye ägaren, amerikanska Snap-On, att Bollnäsfabriken är bra.”
En skola utan utmattade lärare
På Rosenlundsskolans högstadium i Jönköping finns inga utmattade, utbrända lärare.
Trötta efter hårt arbete, javisst. Men inte utslitna. Av 35 lärare är bara en långtidssjukskriven
(av en gammal skada). Rosenlundsskolan med 400 elever i årskurserna 7–9 är en
skola att trivas i, även om den inte är problemfri.
När skolans nuvarande rektor Barbro Darin tillträdde för fem år sedan kom hon till
en orolig och missnöjd personalgrupp. En dålig psykosocial arbetsmiljö helt enkelt.
Men hon kom också till en personalgrupp som hade börjat ta i itu med sin egen situation.
Förändringsarbetet var redan igång när Barbro Darin tog plats på rektorsexpeditionen.
Personalen har jobbat mycket med sin arbetsmiljö och nu har vi vänt trenden från
något tråkigt till något bra. Även om personalen själva satte igång förändringsarbetet är
chefens roll mycket viktig, säger Barbro Darin.
”Jag måste finnas där som uppmuntran och stöd. Det är viktigt att en ledning inte
jagar på att ser till att människorna i organisationen sätter en gräns. Det är tillåtet, och
nödvändigt att sätta gränser. Annars riskerar vi ohälsa.”
Barbro Darin talar hellre om frisktal än om ohälsotal. Hon vill lyfta fram det som är
bra och göra det bättre.
”Därför arbetar vi kontinuerligt med friskvårdssatsningar. Var och en får en halvtimme
varje vecka för ”egenvård”. Och det kan vara alltifrån körsång till skogspromenader
eller simning. Var och en bestämmer själv.Vi har dessutom en trivselgrupp som arbetar
med en aktivitet varje månad.”
När skolpersonalen började ta itu med sin arbetsmiljö förändrade de arbetsorganisationen.
De delades in i fyra arbetslag vars ledare jobbar tillsammans med rektorn i skolans
ledningsgrupp.
I arbetsgrupperna ingår i huvudsak lärare och studie- och yrkesvägledare, ibland också
vaktmästarna när det gäller frågor som rör hela skolan och inte bara den pedagogiska
verksamheten. Arbetslagen träffar rektorn en gång i veckan en halvtimme och förfogar
dessutom över två egna timmar i veckan. Lagen består av 8–10 personer och varje lag
utser en lagledare, utbildningsledare, vars mandat löper i tre år.
Utbildningsledaren har tusen kronor mer i månaden och mindre utbildningstid än de
andra lärarna. De fyra utbildningsledarna utgör tillsammans med rektorn en ledningsgrupp
som har täta träffar och där de får tillfälle att diskutera den löpande verksamheten
med rektor. Alla beslut tas dock i samverkansgruppen där rektor, de fyra utbildningsledarna
och kurator, skolassistent, vaktmästare och skolsköterska ingår som fackliga representanter
för SSR, SKTF, Kommunal och Vårdförbundet. Den arbetsorganisation man
strävade efter var en modell där personalen själva kunde påverka besluten. Det är viktigt
att man får vara med och påverka på jobbet. Arbetet är så stor del av ens vardag och
56
HÅLLBARA ARBETSPLATSER