Det saknade miljömålet - Jordens Vänner

tabell 12. uppskattad användning av rundvirke per sektor, export av träprodukter per sektor samt illegal avverkning
i Indonesien 2003.
Illegal timmerexport1 sågat virke
Fiberskivor
partikelskivor
plywood
Faner
pappersmassa
papper
virkesimport
total avverkning
officiell avverkning2 Illegal avverkning3 rundvirkesekvivalenter,
rve (miljoner m 3 )
3,0
13,7
0,8
0,4
14,1
0,5
23,9
0,1
56,5
32,5
24,0
andel av rve
(procent)
5
24
1
1
25
1
18
24
100
andel exporterad
(procent)
100
24
77
61
83
6
43
28
59
andel av exporterade
rve totalt (procent)
1Uppgiften om illegal timmerexport grundas på en försiktig uppskattning gällande Kalimantan. Det är möjligt att den illegala exporten
överstiger fem miljoner kubikmeter per år.
2Siffran för den officiella avverkningen härrör från Indonesiens skogsministerium.
3Illegal avverkning är skillnaden mellan total avverkning och officiell avverkning.
I Bilaga 2 ges omräkningsfaktorer för rundvirkesekvivalenter.
Källa: Tacconi (2007), som använt FAOSTAT:s databas för produktions- och handelsstatistik.
mest lönsamma att använda som massaved. När träden
avverkats och körts iväg till ett massabruk, kan en plantage
med oljepalm eller massaved etableras på den avskogade
marken.
Det finns ett intresse bland företagen att hugga sönder
skogarna, eftersom de därigenom lättare kan få tillstånd
att anlägga plantager. De har god hjälp av enskilda, som
engageras för att göra illegala timmeruttag. Följden blir
spänningar och konflikter ute i byarna, där en del reagerar
mot sina grannars medverkan i de olagliga avverkningarna.
Många människor på landsbygden är beroende av skogsprodukter,
och de ser delar av sin försörjning försvinna
med skogen.
En annan tydlig tendens är att företag som i verkligheten
är ute efter timmer ansöker om tillstånd att etablera
en oljepalmplantage. När de fått sitt tillstånd hugger de
ner skogen och tar ut virket, men några oljepalmer blir
aldrig planterade.
Massavedsplantager (med Acacia mangium) anläggs
för att förse några gigantiska massa- och pappersfabriker
på Sumatra och i Kalimantan med råvara. Det var under
1980-talet som planer växte fram på att Indonesien skulle
bli en av världens största producenter av pappersmassa
och papper. Då sades att fabrikerna skulle få sin råvara
från massavedsplantager. Under de sju till åtta år som
9
10
2
1
35
0
31
12
100
historiskt avtal om sumatra
I oktober 2008 offentliggjordes en överenskommelse som ska
rädda de sista resterna av Sumatras en gång väldiga
regnskogar. Avtalet ålägger guvernörerna för Sumatras alla
tio provinser att tillsammans med ministerierna för skogsbruk,
miljö, inrikesfrågor och infrastruktur restaurera viktiga
ekosystem och skydda områden med höga naturvärden.
Guvernörerna kommer att tillsammans ansvara för framtagandet
av ekosystembaserade markanvändningsplaner, som ska
utgöra grunden för framtida utveckling på ön. Sumatra har
förlorat 48 procent av de regnskogar som fanns på ön 1985,
och redan då hade stora delar av den ursprungliga skogen
avverkats. Avtalet har förhandlats fram under medverkan av
WWF och andra naturskyddsorganisationer.
Källor: Collins m.fl. (1991) och WWF International (2008).
plantagerna kräver för att växa upp skulle råvaruförsörjningen
baseras på regnskogsträ. Men nu visar det sig att
plantagerna fortfarande står för bara en mindre del av
fibertillförseln. Den pappersmassa som produceras (MTH,
Mixed Tropical Hardwood) innehåller en blandning av
fibrer från den mångfald olika träd som växer i Sumatras
och Borneos regnskogar.
29