Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
länder förordar ett slags ”stabiliseringsfond”, som ska<br />
hantera detta problem.<br />
Inventeringar<br />
Genom satellitbildstolkning går det att konstatera om<br />
det finns skog eller inte. Däremot har tolkningen en stor<br />
osäkerhetsmarginal, när man ska uppskatta huruvida en<br />
skog har degenererat genom exempelvis timmeruttag eller<br />
markbrand (som inte berör krontaket utan främst förstör<br />
de mindre träden). Då minskas kolförrådet utan att detta<br />
med tillfredsställande säkerhet kan tolkas via satellitbilder.<br />
På motsvarande sätt kan satellitbilderna inte ge någon<br />
god säkerhet vad gäller förekomsten av ökande kolförråd<br />
i skog. För detta krävs fältinventeringar baserade på<br />
provytor, vilket är mer komplicerat. För många länder,<br />
särskilt utvecklingsländer, kommer det att vara svårare<br />
att utföra detta än att satellitbildstolka.<br />
Ett land som Brasilien, som har en stor potential för att<br />
minska sin avskogning, vill att endast själva avskogningen<br />
ska medtas i ett klimatavtal, och då behövs inga provytor<br />
(bortsett från ett begränsat antal för att kalibrera satellitbilderna<br />
och möjligen också bestämma genomsnittligt<br />
kolförråd). Men ett land som Indien, som inte har någon<br />
nämnvärd avskogning, utan i stället har skog som tillväxer<br />
mer än vad som avverkas eller självdör, anser att inventeringar<br />
som tar hänsyn till kolförrådet i skogen måste göras.<br />
Genom att åstadkomma motsatsen till ”Degradation”<br />
(andra D:et i REDD) – i form av växande skog – vill<br />
ett sådant land erhålla utsläppskrediter. <strong>Det</strong>ta benämns<br />
också rätt och slätt inventering av ”kolförråd”. <strong>Det</strong> håller<br />
på att uppstå en dragkamp mellan olika u-länder för att<br />
hamna i en bra position inför en framtida tilldelning av<br />
utsläppsrättigheter.<br />
Sverige tillhör de få länder som har en god förmåga<br />
att genomföra fältinventeringar baserade på provytor. För<br />
Sverige, som har ett växande virkesförråd, är det en fördel<br />
att kolförrådet uppskattas.<br />
Ett annat problem som måste beaktas är de förändringar<br />
av kolförrådet i vegetationen som sker på naturlig<br />
väg mellan olika perioder.<br />
Övrigt<br />
<strong>Det</strong> finns ett stort antal andra metodproblem. Ett viktigt<br />
sådant är permanens, det vill säga att en undvikt avskogning<br />
idag motverkas av ökad avskogning i samma region<br />
i framtiden (antingen direkt eller indirekt, till exempel genom<br />
klimateffekter). Nationella planer, med verktyg som<br />
riskspridning, försäkringar med mera, är bäst lämpade att<br />
hantera frågan om permanens. Skapandet av utvärderingssystem<br />
är en annan central fråga som måste lösas.<br />
94<br />
Den mulitlaterala processen – eu<br />
Klimatfrågorna bereds gemensamt av medlemsländerna<br />
i EU:s expertgrupper. Den expertgrupp som behandlar<br />
skog inom klimatarbetet – där grunden läggs för EU:s<br />
ställningstagande, även om besluten fattas högre upp<br />
– heter LULUCF (Land Use, Land-Use Change and<br />
Forestry). Svenska representanter ingår i denna grupp.<br />
Uppfattningen är att en hög trovärdighet krävs i ett<br />
framtida klimatavtal som inkluderar avskogning, för att<br />
inte riskera allvarliga bakslag senare. Ett oklart avtal ger<br />
senare tolkningsproblem som kan bli besvärliga. Därför<br />
måste ovan nämnda metodfrågor få en tillfredsställande<br />
lösning. Ansträngningar bör inriktas på kapacitetshöjning,<br />
inklusive för ”governance” i särskilt u-länderna, samt på<br />
inventeringar, inklusive provytebaserade sådana.<br />
Vad gäller finansieringsmekanismer för REDD finns<br />
mycket olika åsikter inom EU, täckande hela spektrumet<br />
från integrerad utsläppshandel till mer renodlade<br />
biståndsinsatser.<br />
<strong>Det</strong> finns olika betoning av vikten av att ha ett fattigdomsfokus<br />
och rättighetsperspektiv i arbetet, och av<br />
vikten av att se naturresurs- och markanvändningen i<br />
stort, och inte bara se till skog. På bland annat Sida har<br />
man utgångspunkten att ett fattigdomsfokus är en förutsättning<br />
för att avskogning ska kunna hejdas.<br />
<strong>Det</strong> fanns på Bali en önskan om att Sverige skulle kunna<br />
presentera ett konkret finansiellt bidrag till REDD-arbetet.<br />
Regelverket i det svenska statsfinansiella systemet försvårar<br />
dock ej väl förberedda åtaganden. Finansdepartementet<br />
fick göra klart att ett bidrag måste beslutas inom gällande<br />
biståndsram, varpå utrikesdepartementet fick göra klart att<br />
någon sådan omfördelning inte kunde göras, eftersom det<br />
inte fanns fria biståndsmedel. Dock frigjorde Sverige 50<br />
miljoner kronor till EU-kommissionens Global Climate<br />
Change Coalition, som ska verka främst i de fattigaste<br />
länderna och som förefaller ha ett fokus på adaption (anpassning<br />
till klimatförändringarna) snarare än mitigation<br />
(att minska avskogningen med mera).<br />
vägen fram till 2012<br />
<strong>Det</strong> är viktigt att försök till processer och aktiviteter för<br />
en radikal minskning i nedhuggning av tropisk skog<br />
påbörjas så snart som möjligt, för att skaffa erfarenheter<br />
inför införlivandet av skog i en ny klimatöverenskommelse.<br />
Förhoppningsvis finns redan vissa erfarenheter<br />
inför Köpenhamn 2009, så att framsteg kan göras för att<br />
lösa ovan nämnda metodologiska problem med läckage,<br />
fastställandet av referensnivåer med mera. <strong>Det</strong> är inte lång<br />
tid till Köpenhamn, och sannolikt kommer detaljerna i<br />
en ny överenskommelse att bli klara först under tiden
Change language