Det saknade miljömålet - Jordens Vänner

kraschade fågelpopulationer vid nordnorska kusten
Under 1980-talet minskade antalet fåglar på fågelbergen i
Nordnorge kraftigt. Särskilt illa gick det för sillgrisslan, som
i östra Finnmarks fylke och på Björnön minskade med 80
procent från 1986 till 1987. Populationen på Björnön minskade
från 245 000 häckande par 1986 till 36 000 par året
efter. En viss återhämtning skedde dock, och 1989 var antalet
häckande par uppe i 95 000.
Sillgrisslans olycka är att den är specialiserad på lodda, en
långsträckt, upp till 23 cm lång fisk, som förekommer längs
arktiska kuster och i grunda vatten i de nordligaste delarna
av Atlanten och Stilla havet. Loddan uppträder i väldiga stim
och är föremål för ett intensivt fiske. Den används i huvudsak
till framställning av fiskolja och fiskmjöl. Under 1980-talet var
bestånden av lodda så nedfiskade att sillgrisslorna helt enkelt
svalt ihjäl.
Källa: Lindell (1988).
har vi lärt oss något?
”--- med så liten maskstorlek att ingen sorts fisk, om än aldrig
så liten, som simmat in i det kan ta sig ut och är tvingad att bli
kvar där och bli fångad --- med hjälp av vilka redskap fiskarna
tar en så stor mängd liten fisk, att de inte vet vad de ska göra
med den, utom att utfodra och göda grisar, till stor skada för
kungadömets allmänningar.” Responsen på detta utspel
blev att tillsätta en kommission ”av kvalificerade personer att
efterforska och intyga sanningshalten i denna anklagelse, och
därefter låta det rätta bli gjort.”
Om man moderniserade språket något, skulle citaten kunna
ha varit från vår egen tid, men uppropet gjordes faktiskt 1376
eller 1377 och riktades till Englands parlament. Man begärde
ett förbud mot nät med alltför små maskor. Det känns som att
vi över huvud taget inte har lärt oss något, under de 630 år
som förflutit sedan utspelet gjordes …
Källa: European Environment Agency (2001).
miljöanpassning av produktionen
I de rika länderna är det rovfisk som torsk, lax och plattfisk
som konsumenterna efterfrågar. Att få till stånd en
hållbar odling av rovfisk i stor skala kommer att ställa sig
mycket svårt eller kanske omöjligt. Men i Kina har odling
av växtätande karp tillämpats ända sedan Tang-dynastins
dagar 618–907, utan att odlingen belastat naturen på ett
icke hållbart sätt. Om konsumenterna i nord kunde gå
över från odlad laxfisk till odlad karp, vore oerhört mycket
vunnet. Karp är en läckerhet på julborden i Centraleuropa,
vilket antyder att tanken kanske inte är så omöjlig som
man först tror.
I Asien pågår idag en utveckling mot intensifierade
odlingssystem. Fiskmjöl och fiskolja tillsätts i ökande
utsträckning till fodret för att gynna fiskarnas tillväxt.
Med tanke på fiskodlingens väldiga omfattning i Asien
kommer denna utveckling, om den fortsätter, att leda till
kraftigt ökad efterfrågan på fiskmjöl och fiskolja.
Det pågår forskning för att hitta alternativ till fiskmjöl
och fiskolja som fiskfoder. Redan används soja i fiskfoder,
men det kan knappast anses vara något önskvärt (se
fallstudien om soja).
Odling av mikroalger är däremot klart intressant som
alternativ råvarukälla till fiskfoder. Vid optimala betingelser
tillväxer kolonier av mikroalger exponentiellt, vilket
ger en enorm potential. Mikroalger av släktena Spirulina,
Chlorella och Scenedesmus innehåller de essentiella
aminosyror som fiskarna behöver och dessutom i rätt
proportioner.
Icke Förnybara råvaror
I denna avslutande fallstudie studerar vi vad utvinningen
av icke förnybara råvaror kan få för följder. Utgångspunkten
är ett resonemang som utgör en viktig grundval för
argumenteringen från dem som försvarar business as usual.
Det går ut på att de icke förnybara resurserna aldrig kommer
att ta slut. När tillgångarna minskar stiger priserna,
vilket ökar incitamenten att hitta substitut. Med stigande
priser blir det också lönsamt att utvinna tillgångar som
tidigare varit olönsamma att bearbeta. Detta stämmer i
stora stycken med verkligheten. Tänk till exempel på de
fossila bränslena. Det som i framtiden begränsar uttagen
av dessa bränslen – särskilt beträffande stenkol – kommer
att vara befarade klimateffekter av fossilbränsleeldning,
snarare än att tillgångarna rent fysiskt tar slut.
Det optimisterna (eller cynikerna) bortser från är dock
vad som kan hända när det blir lönsamt att utvinna
tidigare olönsamma fyndigheter. Om tillgångarna ligger
otillgängligt, ”långt från all ära och redlighet”, kräver
en storskalig, planerad utvinning att vägar eller annan
infrastruktur först anläggs. Men utvinningen kan också
vara småskalig och illegal, och då är förekomsten av väl
fungerande infrastruktur inte lika avgörande. Effekterna
på naturen kan i värsta fall bli fasansfulla. Vi ska illustrera
problematiken med exemplen tantal, guld och olja.
83