Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tabell 16. produktion av nötkött 1997–2007 (1 000 ton).<br />
usa<br />
brasilien<br />
kina<br />
argentina<br />
australien<br />
1997 2003 2004 2005 2006 2007<br />
11 714<br />
5 921<br />
4 106<br />
2 712<br />
1 810<br />
Källa: FAO:s databas om jordbruksproduktion.<br />
12 039<br />
7 230<br />
6 020<br />
2 658<br />
2 073<br />
tabell 17. export av nötkött 1997–2005 (1 000 ton).<br />
brasilien<br />
australien<br />
argentina<br />
kanada<br />
nya Zeeland<br />
uruguay<br />
usa<br />
11 181<br />
7 774<br />
6 449<br />
3 024<br />
2 033<br />
Merparten av det brasilianska nötköttet har alltså sitt<br />
ursprung utanför Amazonas, samtidigt som tillväxten av<br />
boskapshjordarna de senaste åren i huvudsak har ägt rum<br />
i Amazonas. Och det är i stor utsträckning efterfrågan på<br />
världsmarknaden som drivit fram expansionen. Tabell 16<br />
visar världens fem största producenter av nötkött. <strong>Det</strong><br />
framgår att mellan 1997 och 2007 ökade Brasiliens nötköttsproduktion<br />
från 5,9 miljoner ton till 7,9 miljoner<br />
ton per år. I tabell 17 visas världens dominerande exportörer<br />
av nötkött. Man ser att utförseln av nötkött från<br />
Brasilien mer än tjugodubblades mellan 1997 och 2005,<br />
från 52 000 ton till 1 084 000 ton per år. Den andel av<br />
produktionen som exporterades ökade från 0,9 procent<br />
1997 till 12,6 procent 2005.<br />
Nötköttsproduktionen i Amazonas är lönsam delvis<br />
på grund av mycket låga markpriser. Till en del hålls<br />
markpriserna nere av det faktum att boskapsägarna kan<br />
utöka sina landområden genom att lägga beslag på statlig<br />
mark, utan att löpa någon större risk för rättsliga påföljder<br />
(se faktaruta här intill). Ägare till mark bevuxen med<br />
regnskog måste enligt brasiliansk lag bevara 80 procent<br />
av marken skogbevuxen. Denna 80-procentsregel efterlevs<br />
endast i begränsad utsträckning, något som också bidrar<br />
till att priserna på mark är onaturligt låga i brasilianska<br />
Amazonas.<br />
11 243<br />
8 592<br />
6 791<br />
2 980<br />
2 162<br />
11 910<br />
7 800<br />
7 156<br />
2 800<br />
2 077<br />
Falska dokument ger boskapsägare ny mark<br />
I en rapport utgiven av Världsbanken 2004 konstaterar författaren<br />
att boskapsrancher är den helt dominerande faktorn<br />
bakom avskogningen i brasilianska Amazonas. Han gör upp<br />
med vad han anser vara en missuppfattning, nämligen att det<br />
finns ett starkt samband mellan timmeravverkning, timmerbolagens<br />
vägbyggen och en påföljande slutlig avskogning, som<br />
äger rum när en boskapsägare tagit över marken.<br />
Författaren menar att stora boskapsägare är så kapitalstarka<br />
och inflytelserika att de många gånger genomför avskogningen<br />
på egen hand. <strong>Det</strong>ta är fallet i ”konsoliderade avskogningsfronter”,<br />
där ett visst mått av infrastruktur redan finns och där<br />
skogsavverkningen redan kommit en bit på väg. Den mesta<br />
avskogningen i brasilianska Amazonas äger idag rum i sådana<br />
områden.<br />
I ”spekulationsbaserade avskogningsfronter” sker en omvandling<br />
av statligt ägd mark till mark med privat äganderätt. Timmerbolagens<br />
vägar underlättar här fysisk åtkomst av marken.<br />
Vägarna gör det mindre besvärligt för illegala markockupanter<br />
att tränga in och sedan göra anspråk på land som de inte<br />
äger. Via falska dokument och beslut av myndigheten för statlig<br />
mark överförs marken till sist i en stor boskapsägares ägo.<br />
Källa: Margulis (2004).<br />
12 044<br />
7 900<br />
7 250<br />
2 830<br />
2 261<br />
1997 2001 2002 2003 2004 2005<br />
52<br />
795<br />
175<br />
158<br />
327<br />
144<br />
597<br />
368<br />
938<br />
43<br />
327<br />
317<br />
88<br />
645<br />
Källa: FAO:s databas om handel med jordbruksprodukter.<br />
430<br />
911<br />
159<br />
360<br />
313<br />
145<br />
694<br />
620<br />
840<br />
178<br />
254<br />
364<br />
179<br />
698<br />
924<br />
929<br />
318<br />
415<br />
386<br />
233<br />
139<br />
1 084<br />
923<br />
428<br />
404<br />
367<br />
276<br />
199<br />
63
Change language