Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
58<br />
atlantregnskogen<br />
Av den väldiga Atlantregnskogen, som ursprungligen täckte<br />
1,2 miljoner kvadratkilometer, återstår idag mindre än en<br />
tiondel, ungefär 100 000 km2 . Merparten av den ursprungliga<br />
arealen, 1,1 miljoner kvadratkilometer, låg i östra Brasilien<br />
och mindre delar i Paraguay och Argentina.<br />
Den kvarvarande Atlantregnskogen i Brasilien, cirka<br />
78 000 km2 2003, är höggradigt uppsplittrad, men mycket<br />
kan anses vara ganska väl skyddat, även om långtifrån allt<br />
har ett formellt skydd. Ett intensivt skyddsarbete pågår. Just<br />
Atlantskogsregionen var den del av Brasilien som först koloniserades<br />
av européerna. Redan under tidigt 1500-tal pågick<br />
en omfattande skogsskövling. Dagens mest välbevarade delar<br />
av den brasilianska Atlantregnskogen finns i delstaterna São<br />
Paulo, Rio de Janeiro och Paraná. I Atlantskogsregionen<br />
ligger tyngdpunkten för Brasiliens befolkning (med två av<br />
världens största städer) och industri, liksom för mycket av<br />
jordbruket och boskapsskötseln.<br />
I Paraguay växer den atlantiska skogen i landets sydöstra del.<br />
Den täckte ursprungligen cirka 88 000 km2 , och 2003 återstod<br />
i intakt skick omkring 12 000 km2 . Knappt 1 400 km2 var skyddat.<br />
Argentinas del av Atlantregnskogen ligger i nordost, i en<br />
smal tarm som går in mellan Brasilien och Paraguay. Av de<br />
cirka 22 000 km2 som fanns från början återstod 2003 runt<br />
10 000 km2 . Nästan hälften av detta var skyddat.<br />
Källa: Mittermeier m.fl. (2004).<br />
användning och handel<br />
<strong>Det</strong> land som idag har den största införseln av sojabönor<br />
är Kina. År 2005 importerade landet 1,7 gånger så mycket<br />
sojabönor som EU, världens näst största importör. Sedan<br />
1995 har Kinas import av sojabönor ökat med ungefär tio<br />
gånger. EU:s införsel har under samma period varit i stort<br />
sett konstant. För att få en rättvisande bild av handeln<br />
med soja, måste man också beakta presskakorna. <strong>Det</strong> visar<br />
sig då att EU, som är världens i särklass största importör,<br />
importerar nära 100 gånger så mycket sojakakor som<br />
Kina, och att EU:s import ökat med 56 procent mellan<br />
1995 och 2005.<br />
Sojabönan är ett utmärkt livsmedel för människor.<br />
Om man inte går omvägen via djuren utan äter bönorna<br />
direkt, minskar åtgången till en bråkdel. Dock används<br />
i västvärlden en mycket liten andel av sojan som människoföda.<br />
Praktiskt taget allt kraftfoder som ges till kor,<br />
grisar, höns och kycklingar innehåller soja. Förklaringen<br />
till sojabönans popularitet som djurfoder är dess höga halt<br />
av fullvärdigt protein (cirka 35 procent). Djur som matas<br />
med soja växer snabbare.<br />
Spridningen av galna ko-sjukan inom EU under 1990talet<br />
är en faktor som bidragit till ökande användning av<br />
soja i djurfoder. Kött- och benmjöl blandades tidigare<br />
i djurfoder, men eftersom detta bidrog till spridning<br />
av sjukdomen förbjöd EU användningen från 1 januari<br />
2001. Kött- och benmjölet har till större delen ersatts<br />
med sojamjöl.<br />
Ytterligare en faktor som bidrar till ökande användning<br />
av soja är en växande efterfrågan på fiskmjöl från en starkt<br />
expanderande fisk- och räkodling. Vattenbruket är mer<br />
beroende av fiskmjöl och fiskolja än jordbrukets djuruppfödare,<br />
vilket lett till en utveckling där djuruppfödare<br />
inom lantbruket ersätter fiskmjöl med sojamjöl.<br />
bara en bråkdel blir människoföda<br />
Sveriges import av sojabönor, sojamjöl och presskakor från<br />
utvinning av sojabönolja uppgick 2007 till 256 999 ton.<br />
Exporten var 32 ton, alltså försumbar. Av importen stod<br />
presskakorna för 254 485 ton. Presskakor och sojamjöl<br />
används uteslutande i foder till lantbrukets djur. Inom ekologisk<br />
mjölkproduktion används begränsade mängder sojabönor<br />
(alltså inte presskakor eller mjöl). <strong>Det</strong>ta innebär att mer<br />
än 99 procent av Sveriges import av sojabönor, sojamjöl och<br />
sojakakor blir kreatursfoder.<br />
Bara en mindre del av näringsinnehållet i det foder som ges<br />
till lantbrukets djur (15–35 procent) omvandlas till mjölk, kött<br />
eller ägg. Merparten passerar genom djuren och hamnar i<br />
gödseln. I traditionell, småskalig produktion, där varje gård<br />
håller djur och odlar sitt eget foder, har detta inte varit något<br />
problem. Näringen har cirkulerat mellan djuren och jorden.<br />
Men idag, när specialiserade djurgårdar köper allt eller en stor<br />
del av sitt foder utifrån, innebär djurhållningen ett slöseri med<br />
näringsämnen. Och det överskott på näring som uppstår på<br />
gårdarna bidrar till övergödningen.<br />
Källor: Bertilsson m.fl. (2003) och SCB:s statistikdatabas.<br />
Brasilien har tagit marknadsandelar från andra sojaproducerande<br />
länder, då Brasilien tidigare upprätthöll ett<br />
förbud mot odling av genmanipulerade sorter. Sedan mars<br />
2005 är dock odling av GMO-grödor tillåten. I Sverige<br />
beslutade foderhandeln 1996 att hålla fast vid GMO-fri<br />
soja, efter tydliga signaler från mejeribranschen i landet.<br />
Beslutet innebar en övergång från soja odlad i USA till<br />
brasiliansk. Foderhandeln använder samma slags soja till<br />
alla djurslag, varför svensk animalieproduktion idag i sin<br />
helhet använder brasiliansk soja.<br />
EU har länge haft problem med överproduktion inom<br />
jordbruket. Man har genom olika åtgärder försökt att<br />
minska produktionen. Men samtidigt har stödsystemen
Change language