Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Plantage med unga oljepalmer. I förgrunden oljepalmens fruktklasar. Esmeraldas, nordvästra Ecuador.<br />
Varje år äger mycket omfattande skogs- och torvbrän-<br />
der rum i Indonesien. De enormt omfattande bränderna<br />
1997 och 1998 ledde till att stora delar av Sydostasien<br />
tidvis täcktes av rök, vilket också var fallet 2002 och<br />
2006. Bränderna är nu så vanligt förekommande att det<br />
anses normalt med rökproblem i delar av Sumatra och<br />
Kalimantan varje torrtid. Sannolikheten för bränder ökar<br />
mycket starkt med tilltagande avskogning. Bland dem som<br />
i stor utsträckning använt eld för att röja mark för nya<br />
odlingar är oljepalmbolagen en viktig grupp.<br />
Torvbränder orsakar på kort sikt ännu större utsläpp<br />
av koldioxid än den långsamma nedbrytningen av torven<br />
efter dikning. En studie av de bränder som ägde rum 1997<br />
(publicerad i vetenskapliga tidskriften Nature 2002) visade<br />
att CO 2 -utsläppen från bränderna i Indonesien uppgick<br />
till mellan 3 000 och 9 000 miljoner ton koldioxid. <strong>Det</strong>ta<br />
motsvarar 15–40 procent av världens totala CO 2 -utsläpp<br />
från förbränning av fossila bränslen det aktuella året!<br />
Med satellitdata som grund, har antalet bränder på<br />
Borneo varje år räknats under perioden 1997–2006. Under<br />
tre år, 1997, 1998 och 2002, registrerades vardera året<br />
över 60 000 bränder. År 2006 var bränderna förmodligen<br />
nästan lika många som under de tre toppåren (osäkerheten<br />
beror på att data för 2006 var kompletta fram till mitten av<br />
oktober, när undersökningens resultat redovisades preliminärt).<br />
För att uppskatta koldioxidutsläppen varje enskilt år<br />
under den studerade tioårsperioden, utgick Hooijer m.fl.<br />
(2006) från de resultat som redovisats rörande utsläppen<br />
1997. Man antog vidare att utsläppen var proportionella<br />
mot antalet registrerade bränder. Medelvärdet för de årliga<br />
CO 2 -utsläppen i Indonesien är minst 1 418 miljoner ton<br />
och högst 4 324 miljoner ton. <strong>Det</strong> lägre värdet bedöms<br />
som mer realistiskt än det högre.<br />
Om man lägger ihop det mest sannolika värdet på de<br />
årliga CO 2 -utsläppen från nedbrytning av torv i Indonesien,<br />
Malaysia, Brunei och Papua Nya Guinea – 632<br />
miljoner ton – med det lägre värdet på utsläppen från<br />
torvbränder i Indonesien – 1 418 miljoner ton – får man<br />
2 050 miljoner ton. Över 90 procent av dessa utsläpp<br />
har sitt ursprung i Indonesien. <strong>Det</strong> motsvarar nästan åtta<br />
procent av de årliga globala utsläppen från förbränning<br />
av fossila bränslen. <strong>Det</strong>ta placerar Indonesien på tredje<br />
plats, efter USA och Kina, bland de länder som släpper<br />
ut mest växthusgaser. Räknar man bort utsläppen från<br />
nedbrytning av torv och torvbränder halkar Indonesien<br />
ner till 21:a plats.<br />
Vi har konstaterat att 2005 skedde en fjärdedel av avskogningen<br />
i Indonesien, Malaysia, Brunei och Papua Nya<br />
Guinea på torvmark. Vi har också sett att över en fjärdedel<br />
(27 procent) av koncessionerna för oljepalmplantager i<br />
Indonesien ligger på torvmark, en andel som kan antas<br />
gälla även i Malaysia. Plantager med oljepalm på torvmark<br />
kräver intensiv dränering. Tillsammans med timmerplantager,<br />
som också kräver intensiv dränering, orsakar de<br />
därför större utsläpp av koldioxid än all annan tänkbar<br />
markanvändning i berörda områden (Hooijer m.fl. 2006).<br />
Expanderande oljepalmplantager är med andra ord en av<br />
de viktigaste faktorerna bakom utsläppen av koldioxid från<br />
dränering av torvmarker och torvbränder. Biobränsle har<br />
tillkommit som ett nytt användningsområde för palmolja<br />
47