Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Det saknade miljömålet - Jordens Vänner
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mängder konstgödsel. <strong>Det</strong> blir billigare att överge marken<br />
och flytta plantagen till ett nytt område.<br />
I en plantage med exportbananer produceras lika stora<br />
volymer fast avfall – organiskt material och plast – som<br />
bananer. <strong>Det</strong> organiska materialet utgörs av kasserade<br />
bananer och avhuggna delar av bananplantorna. Plasten<br />
utgörs av de giftimpregnerade plastpåsarna och av rep<br />
som används till att binda upp de tunga bananklasarna<br />
vid stolpar. <strong>Det</strong> organiska avfallet dumpas ofta i kanten<br />
av plantagen eller i vattendrag. Plasten hanteras inte heller<br />
på ett ansvarsfullt sätt.<br />
åtgärder för miljöanpassning<br />
Stigande priser på mark lämplig för bananplantager ökar<br />
intresset för odlingsmetoder som inte leder till att marken<br />
efter hand förstörs och måste överges. Genom att lägga<br />
jorden i träda under tre till fem års tid, samtidigt som<br />
man sår ärtväxter, återger man marken dess bördighet och<br />
minskar förekomsten av nematoder. Ärtväxterna omvandlar<br />
med hjälp av bakterier i rotsystemet luftens kvävgas till<br />
kväveföreningar som är åtkomliga för växter. Besprutning<br />
av bananplantager med välgörande mikroorganismer från<br />
kompost och bokashi (se faktaruta) har ökat avkastningen<br />
och minskat behovet av kemisk bekämpning av nematoder<br />
med 75 procent. Extrakt från kärnor av citrusfrukter har<br />
visat sig vara effektiva mot svampsjukdomar.<br />
bokashi<br />
Kasserade bananer och avhuggna delar av bananplantor<br />
kan genom rötning (syrefri biologisk nedbrytning) billigt omvandlas<br />
till ett utmärkt jordförbättringsmedel, kallat bokashi.<br />
Inför rötningen tillsätts kreaturs- eller kycklinggödsel, kalk<br />
och mikroorganismer som underlättar rötningen. Metoden att<br />
framställa bokashi har utvecklats i Costa Rica och tillämpas<br />
nu även i Ecuador och Colombia. Att omvandla det organiska<br />
avfallet från bananplantager till bokashi innebär också att<br />
mängden svårhanterligt avfall minskar.<br />
Källa: Clay (2004).<br />
I delar av Panama, Costa Rica och Honduras har det gjorts<br />
framgångsrika försök med att återuppta bananodling på<br />
marker, där plantager tidigare övergivits till följd av en<br />
besvärlig svampsjukdom. <strong>Det</strong>ta har varit möjligt tack vare<br />
en ny resistent sort.<br />
I flera länder har det bildats företag som återvinner<br />
de stora mängder plast som används i en bananplantage.<br />
Plasten blir till möbler, lastpallar och nytt förpackningsmaterial.<br />
År 2007 såldes i Sverige enligt KRAV:s redovisning<br />
12 800 ton ekologiska bananer. En jämförelse med den<br />
totala mängden sålda bananer i landet ger de ekologiska<br />
bananerna en marknadsandel på 8,6 procent.<br />
På sidan 69 i fallstudien om kaffe beskrivs tre olika<br />
certifieringar av kaffeproduktion. De krav som gäller för<br />
kaffe gäller även för bananodling.<br />
jätteräkor<br />
Jätteräkor är förknippade med synnerligen allvarliga<br />
miljöeffekter. Trålning efter jätteräkor i tropiska och<br />
subtropiska vatten ger enorma fångster av ej önskade<br />
arter, så kallad bifångst. Djur som drabbas hårt av<br />
bifångst är bland andra havssköldpaddor och sjöhästar.<br />
Grävning av dammar längs kusterna för odling av<br />
jätteräkor innebär omfattande skövling av mangroveskogar.<br />
Insamling av jätteräkyngel medför att stora<br />
mängder yngel av fisk och andra räkarter fångas som<br />
bifångst. <strong>Det</strong>ta minskar bestånden av vild fisk och<br />
vilda räkor. Och från odlingsdammarna släpps vatten<br />
förorenat av näringsämnen och kemikalier.<br />
Fångsten av vilda räkor uppgick år 2000 till tre miljoner<br />
ton. Samma år producerades 1,2 miljoner ton odlade<br />
räkor. Fisket svarade alltså för cirka 70 procent av produktionen.<br />
År 2000 omfattade världshandeln med räkor<br />
1,5 miljoner ton. För 20 procent av importen svarade<br />
USA, följt av EU och Japan. Sverige importerade år 2004<br />
ungefär 2 000 ton jätteräkor.<br />
räkfiske<br />
Merparten av världens räkfångst sker i tropiska och subtropiska<br />
vatten, där det främst är storvuxna arter, ”jätteräkor”,<br />
som fiskas. I nordliga vatten fångas räkor av mer småvuxna<br />
arter. De tre länder som dominerar räkfångsten i världen<br />
är Kina, Indien och Indonesien (se tabell 19).<br />
tabell 19. Fångst av vilda räkor 2000 i de tio<br />
främsta producentländerna.<br />
kina<br />
Indien<br />
Indonesien<br />
usa<br />
kanada<br />
thailand<br />
malaysia<br />
vietnam<br />
Danmark (grönland)<br />
norge<br />
Källa: Aish, Trent & Williams (2003).<br />
Fångst (1 000 ton)<br />
1 024<br />
353<br />
260<br />
151<br />
131<br />
99<br />
96<br />
82<br />
81<br />
66<br />
75
Change language