tidning föreLektronikbranscHen

MPEG4-tekniken i sändarnät 6. Besluten om detta fattades
tidigare i år. Gurinder ser behov av en diskussion mellan TVbolagen
och den statliga myndigheten. Kärnan i Gurinders kritik
är att RTVV inte tog tillräcklig hänsyn till de kommersiella
förutsättningarna för TV-kanalerna vid beslutet om MPEG4
i sändarnät 6. Om hushållen ska motiveras att köpa nya
MPEG4-boxar borde tillstånd utdelas till tillräckligt många
attraktiva TV-kanaler, då blir hushållen verkligen intresserade
av att skaffa nya MPEG4-boxar. Så gjorde inte RTVV vid sitt
beslut, menar Gurinder.
Han ser flera alternativ än att bara införa HDTV i VHFbandet,
vilket är vad RTVV hittills diskuterat.
– Det kan vara en fördel att flytta standard-TV-kanaler till
VHF-bandet och införa HDTV i UHF-bandet (sändarnät
1-6), säger Gurinder.
Det finns klara kapacitetsfördelar att nå om T2-standarden
införs i sändarnät 1-6. Den nya T2 standarden innehåller en
rad tekniska förbättringar, bland annat när det gäller så kallat
felskydd, som tillsammans höjer sändningskapaciteten från 22
Mbit/s till 33 Mbit/s per sändarnät. Dessutom finns en helt
ny funktion som kallas Time Frequency Slicing (TFS) som
gör det möjligt att höja sändarkapaciteten per sändarnät med
ytterligare 20 procent, från 33 Mbit/s till 40 Mbit/s. TFS är
i princip ett gemensamt styrsystem som klarar att hantera all
sändningskapacitet i samtliga sändnät i UHF-bandet. Det
h d t v
innebär att de sex sändarnäten i UHF-bandet tillsammans
har en kapacitet på 240 Mbit/s när TFS nyttjas men bara 198
Mbit/s när TFS inte nyttjas. Denna kapacitetsökning motsvarar
uppskattningsvis sex HDTV-kanaler. Det finns därför
en stor kapacitetsvinst att nå om T2 med TFS införs snabbt
i några sändarnät. Å andra sidan är det då helt nödvändigt att
hushållen skaffar nya T2-mottagare. Att genomföra en sådan
förändring snabbt är definitivt ett stort steg vilket ofta brukar
leda till att saken skjuts på framtiden.
Det ligger i RTVV:s och TV-branschens händer att lösa
detta i praktiken.
Blir 2010 stora startåret?
Den stora frågan är naturligtivis om 2010 blir det stora
startåret för HDTV i Sverige. Första kvartalet 2010 blir det
vinter-OS och sommaren 2010 blir det VM i fotboll. Att radiohandlarna
hoppas på lyft för HDTV 2010 är redan klart.
Jan-Olof Gurinder menar att TV-branschen nu står inför en
ny fas av omfördelning av frekvenser baserat på de möjligheter
som T2 ger.
En annan spännande fråga är naturligtvis mobil-TV. Inget
av de stora TV-bolagen i Sverige har hittills sökt sändningstillstånd
för mobila TV-sändningar. T2 ger nya möjligheter
på denna punkt. I dagsläget ligger Sverige efter när det gäller
mobil-TV, vid jämförelse med både Europa och USA. n
Fibersatsning på landsbygden
Nu satsar Teliabolaget Skanova på fiberanslutning av Sveriges landsbygd så
att hushållen får kapacitet på minst 100 Mbit/s för telefoni, HDTV och andra
TV-tjänster samt snabbt bredband.
text: göte andersson
Teracoms digitala marknät får därmed konkurrens av fibernät
på landsbygden, en marknad som de idag helt dominerar. På
landsbygden finns inte kabel-TV. Teracom förlorar huvuddelen
av sin marknad om Skanova lyckas.
Det finns idag cirka en miljon telefonabonnenter på Sveriges
landsbygd. De flesta är anslutna med luftledningar av koppar
för telefoni och nu vill Skanova riva ned kopparledningen och
ersätta med fiber, enligt en helt ny nätstrategi som tagit form
de senaste året. Meningen är att utbyggnaden ska starta nästa
år om allt går enligt planerna.
En nödvändig förutsättning för den planerade utbyggnaden
är att lokala byalag och ekonomiska föreningar går ihop och
hjälper till med grävning och förläggning av kabelrör fram till
varje abonnent. Skanova, LRF (Lantbrukarnas Riksförbund)
och en lokal bredbandsförening i Västra Torsås socken i Alvesta
kommun provar nu den nya utbyggnadsmodellen.
Om allt går i lås planerar LRF skriva ramavtal med Skanova
för utbyggnad i hela landet.
– Skanova kommer att utvärdera pilotprovet Västra Torsås i
höst. Då kommer Skanova att ta ställning till huruvida detta är
ett intressant koncept som kan användas på bredare front. Om
det blir en fortsättning beror till stor del också på intresset hos
olika aktörer på landsbygden i olika delar av Sverige. Det som
gör denna nya strategi intressant för oss är att fastighetsägarna
på landsbygden tar en del av kostnaden förknippad med att
lägga fibernätet, genom att fastighetsägarna själva gräver och
lägger ner rör, säger Anna Philipson, VD för Skanova.
Skanova är ett av TeliaSonera helägt dotterbolag som
driver nät och säljer infrastrukturtjänster till andra operatörer.
Avsikten är att tjänsteleverantörer ska kunna hyra kapacitet av
Skanova och i konkurrens erbjuda TV-tjänster, telefoni och
bredband via fiberkabeln.
- Skanovas affärsmodell innebär att Skanova säljer till samtliga
operatörer på den svenska marknaden. Dessa erbjuder sedan
i sin tur tjänster till slutkunderna. Valfrihet för slutkunden i val
av operatör har varit ett viktigt kriterium i pilotprovet, säger
Anna Philipson, VD Skanova.
ger landsbygden hög kapacitet
LRF är mycket intresserade av att få tillstånd fiberutbyggnad
på Sveriges landsbygd där en stor del av befolkningen ännu
inte har tillgång till bredband, typ ADSL. Fiberanslutningen
innebär att landsbygdsbefolkningen för första gången kan få
lika höga nätkapacitet som befolkningen i Stockholm.
– Det är superintressant att Skanova vill satsa på fiber till
landsbygden. Vi anser det är bra om fiber ersätter kopparledning,
säger Björn Galant, ansvarig för infrastrukturfrågor i LRF.
– Skanova är beredd att skriva på avtal om öppenhet så att
TeliaSoneras konkurrenter verkligen får möjlighet att konkurrera
med TeliaSonera om de fiberanslutna hushållen. Det är på
denna punkt LRF har den största matchen att gå mot de som
är kritiska mot vårt upplägg, säger Björn Galant.
rateko x/2008 13