tidning föreLektronikbranscHen

h d t v
Ett villkor för att LRF ska skriva ramavtal med Skanova
är också att denna fråga får en lösning, understryker Galant.
Provet i Västra Torsås är av strategisk betydelse. Det handlar
om att verifiera en samlad lösning där teknik, ekonomi och
avtalsvillkor provas.
Storskalig utbyggnad beräknas starta 2009 och ta uppskattningsvis
5-10 år, beroende på det lokala intresset runt om i
landet. Den totala investeringen beräknas till 20-25 miljarder
kronor. Beräkningar som Skanova gjort innebär att av en miljon
telefonabonnenter kan i bästa fall upp till 800 000 hushåll
och företag på landsbygden anslutas med fiber och radionäten
tar cirka 200 000 hushåll och företag. Detta innebär i sin tur
att Teracoms digitala marknät tappar huvuddelen av abonnenterna
på landsbygden. Det som gör denna nya strategi kommersiellt
möjlig är att Skanova sänker sin driftkostnad kraftigt
när kopparledningen ersätts med fiber och samtidigt ökar
inkomsterna genom att abonnenterna även köper TV-tjänster,
enligt källor hos Skanova.
90 procent lägre kostnad
I dag har Skanova driftkostnader i storleksklassen 1 000 kronor
per år för luftbaserade kopparledningar. Den kostnaden sjunker
med cirka 90 procent när fiberledning ersätter. I nationell
skala handlar det om besparingar i klassen 800-900 miljoner
kronor per år. Detta motsvarar under 10 år en besparing i klassen
8 till 9 miljarder kronor. Sammantaget ger detta Skanova
en klar fördel vid jämförelse med konkurrerande operatörer.
Hur stor besparingen verkligen blir återstår dock att se. För
Telia finns även ett annat alternativ och det är att kopparledningarna
tas bort och telefontrafiken flyttas till mobilnätet.
Beräkningar Skanova gjort talar för att det kan bli en bättre
affär att via fiber sälja fast telefoni, TV-tjänster och snabbt
bredband.
Förhoppningen är att TV-tjänsterna ska ge inkomster i
miljardklassen. Uppskattningsvis 60 procent av hushållen
beräknas abonnera på TV-tjänster. Det motsvarar genomslaget
för kabel-TV i större orter i Sverige. Betalningsviljan för TVtjänster
är stor. Det kan handla om 400-500 kronor per hushåll
och månad. Tack vare TV-tjänsterna får Skanova en lönsam
affärsmodell, enligt bedömningar i företaget.
En källa hos Skanova menar att IPTV därmed räddar det
fasta telenätet på landsbygden, annars hade radionäten tagit
hem spelet. Beräkningar i Skanova innebär att för huvuddelen
av landsbygden kan det bli en helt kommersiell utbyggnad,
bara i den glesaste delen av landsbygden behövs statligt stöd
för utbyggnaden. Vid en rent kommersiell utbyggnad kan
fiberanslutning slå igenom för 600 000 av en miljon abonnentanslutningar
på landsbygden och radionäten tar resten. Det
föreslagna statliga stödet till bredbandsutbyggnad i den värsta
glesbygden kan öka antalet fiberanslutningar till uppskattningsvis
800 000, menar man.
Experter i Skanova menar att det går att sänka investerings-
Fakta Fördel fiber
Kapaciteten i optisk fiber är i princip obegränsad. Operatören
installerar ett överföringssystem som klarar många hundra Mbit/s
samtidigt som abonnenten får tillgång till 10 eller 100 Mbit/s. I
framtiden kan kapaciteten i fiberkabeln ökas till många Gbit/s
bara genom att byta ut signalsystemet som kommunicerar via
fibern. Livslängden för en optisk fiber är minst 20 år.
14 rateko x/2008
Björn Galant, LRF. Anna Philipson, Skanova.
kostnaden per fiberanslutning till under 20 000 kronor om
lokala byalag hjälper till med grävningen. Om kostnaden är
helt kommersiell blir prislappen i klassen 30 000 kronor. Att
pressa ned kostnaden för fiberutbyggnaden är en central fråga.
Blir kostnaden för hög så är det inte realistiskt att ansluta så
hög andel av hushållen.
Med de beräkningar Skanova gjort är därför pilotprovet i
Västra Torsås viktigt. Det är ett av Smålands värsta glesbygdsområden.
Den lokala bredbandsföreningen vill fiberansluta
alla hushåll i Västra Torsås socken, 600-700 hushåll, när även
sommarstugorna räknas in. Föreningens utvärdering visar att
alternativet från Skanova och LRF ger alla hushåll fiberanslutning
för en kostnad på drygt 20 000 kr. Det förslag som kom
från det kommunala bredbandsbolagen BIVA kostade 8 000
till 10 000 kronor mer per hushåll om alla hushåll ska erbjudas
fiberanslutning. Men BIVA har inte accepterat att de förlorade
utvärderingen. Efter beslutet har ett lokalt bredbandskrig
utbrutit. Den 24 maj skickade BIVA ett nytt lågpriserbjudande
enbart riktat till ungefär hälften av hushållen i Västra Torsås,
i de områden där det blir billigast att bygga ut för BIVA, eftersom
de redan har en fiberkabel där.
– Om BIVA lyckas ta en stor del av underlaget kan det
vara ett hot mot det totala upplägget för Västra Torsås Fiber
Ekonomiska Förening, säger Göran Lundal, IT-chef i Alvesta
kommun.
Bredbandsföreningen i Västra Torsås försöker nu få Alvesta
kommun att stoppa BIVA. De menar att kommunen borde
stödja deras strategi som syftar till att garantera fiberanslutning
till alla. BIVA utmanar hela den strategi som LRF och
Teliabolaget Skanova vill prova i Västra Torsås. Den innebär
att hushåll och företag solidariskt delar kostnaden för grävning
och installation av kabelrör. Om varje hushåll bara betalar för
sin egen grävning kan kostnaden bli 10 000 kronor för en del
av hushållen och över 40 000 för de som bor längst bort. Eftersom
LRF ytterst vill ha alla hushåll fiberanslutna är det en
mycket viktig princip att medlemmarna i den lokala föreningen
delar kostnaden solidariskt.
Om Västra Torsås bevisar att den av Skanova och LRF
föreslagna lösningen är så fördelaktig som man idag hävdar så
kommer BIVA att få konkurrens i andra delar av landsbygden i
Alvesta kommun. Därför är det logiskt att BIVA agerar.
Den kritiska politiska frågan till kommunalpolitikerna är
naturligtvis hur de kommunala bredbandsbolagen borde
agera. I hela Sverige finns idag över 150 lokala kommunägda
bredbandsbolag och de flesta kommer att ställas inför samma
utmaning om Skanova och LRF lyckas med sin modell. n