BOSTADSMILJÖER I MALMÖ - Malmö stad

More documents

Recommendations

Info

Gustaf Adolf torg i början av 1950-talet. (Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) Manufaktur Aktiebolaget i Malmö, en av de största textilindustrierna. (Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) Dans på Amiralen omkring 1950. (Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) Södergatan i början av 1950-talet. (Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) Kockums.(Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) Nobeltorget med Folkets Hus i bakgrunden, omkring 1950. (Foto: Gunnar Lundh, tillhör Malmö Museer) BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 13
14 BYGGANDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 1945 hade antalet anställda inom industrin ökat till 25 000. För en stor del av ökningen stod Kockums, där en femtedel av alla industriarbetare var anställda 1945. Andelen inom hela metallindustrin hade ökat något medan andelen inom textilindustrin var ungefär densamma. 1945 sysselsattes drygt 2 300 tjänstemän i Malmö stad, ett antal som 1955 hade ökat till knappt 4 000. 1955 arbetade drygt 27 000 inom industrin och av dessa omkring 42 % i metall- och verkstadsindustri. Denna näringsgren stod för i stort sett hela ökningen jämfört med 1945. Antalet arbetstillfällen inom textilindustrin hade minskat i absoluta tal från 6 700 år 1945 till 5 600 år 1955 och även livsmedelsindustrin hade något färre arbetare 1955 jämfört med 1945. En förhållandevis modern och av kriget oskadd industri gjorde att Sverige och Malmö hade ett försprång jämfört med övriga Europa. Med undantag för företag som Kockums, ADDO och Ljungmans producerade Malmös industriföretag dock i väsentlig utsträckning för hemmamarknaden och med inriktning på konsumtionsvaror. Det var huvudsakligen lågteknologisk industri, vars struktur hade sin grund långt tillbaka i tiden. Malmö var dock inte bara en grå industristad. Satsningar gjordes på kultur och idrott och staden hade ett stort nöjesutbud. Danspalatset Amiralen öppnades 1939 i anslutning till Folkets Park. Det byggdes efter ritningar av Carl- Axel Stoltz och hans medarbetare Fritz Jaenecke. Anläggningen drog mycket folk och gästades av stora internationella stjärnor som till exempel Frank Sinatra och Charlie Parker. 1947 slogs publikrekord i Folkets Park med 742 000 besök under hela året, det vill säga i genomsnitt över 6 000 besökare per dag. Ett stenkast bort hade socialdemokraterna byggt ett nytt Folkets hus, vilket invigdes året före, ritat av Lundaarkitekten Hans Westman. 1944 invigdes Stadsteatern efter många års diskuterande om placering och utformning. Den drivande kraften inom staden var kommunalfullmäktiges ordförande Emil Olsson. Arkitekten Sigurd Lewerentz hade vunnit en arkitekttävling 1933 men fick utforma teatern tillsammans med de andra pristagarna, David Helldén och Erik Lallerstedt. Det blev en av de största och modernaste teatrarna i norra Europa och något som Malmöborna kunde vara stolta över. För stoltheten stod även Malmö FF som vann allsvenskan för första gången 1944. Matcherna drog ofta stora åskådarskaror till idrottsplatsen bakom teatern. I början av 1950-talet inleddes planeringen av ett nytt stadion. 1958 stod anläggningen färdig efter ritningar av Fritz Jaenecke & Sten Samuelson. Många Malmöbor tillbringade sin fritid på en kolonilott. I början av 1950-talet fanns över 5 500 koloni- och odlingslotter i staden. 1946 bildades Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag i enlighet med riktlinjerna i bostadssociala utredningen. 1948 startade en kommunal bostadsförmedling för att nybyggda och lediga lägenheter skulle fördelas rättvist. 1954 var antalet bostadssökande 17 000 varav 4 000 betraktades som ”katastroffall”. Behovet av nya bostäder var alltså stort. Många bodde trångt och med mycket låg standard i det äldre byggnadsbeståndet i centrum. Under åren efter andra världskriget revs relativt få byggnader i Malmö. I början av 1950-talet började man dock planera för nybyggnation i de äldre stadsdelarna. En särskild kommunal utredning tillsattes för att studera ”saneringsproblematiken” och 1953 hölls en konferens i Malmö angående saneringsfrågan, där förutom bland andra dåvarande socialministern Gunnar Sträng, Alf Johansson och Malmös stadsplanechef Gunnar Lindman deltog. Man konstaterade att det fanns ett stort behov av att sanera bort undermåliga lägenheter men att problemet var komplicerat. Omfattande rivningar kom inte att ske förrän under slutet av 1950-talet och 60-talet.
Page 1 and 2: BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventerin
Page 4 and 5: BOSTADSMILJÖER I MALMÖ Inventerin
Page 6 and 7: INNEHÅLL FÖRORD BYGGANDETS FÖRUT
Page 8 and 9: Tidigare inventeringar i Malmö Mal
Page 10 and 11: lev att en generell statlig långiv
Page 12 and 13: Inom arkitekturen var den grundläg
Page 16 and 17: Malmö Stadsteater. Invigd 1944. Ri
Page 18 and 19: BYGGANDE I MALMÖ 1930-talet Funkti
Page 20 and 21: Dammfri med Rönneholm och Ribersbo
Page 22 and 23: Mellanheden, Köpenhamnsvägen. (Fo
Page 24 and 25: Kv Klaveret, Mellanheden, HSB arkit
Page 26 and 27: MKB:s styrelse samlad 1956. I mitte
Page 28 and 29: Kvarteret Ryttmästaren 16 vid Väs
Page 30 and 31: Gröningen i Östra Sorgenfri. Arki
Page 32 and 33: Persborg i mitten av 1950-talet. Ar
Page 34 and 35: Förändringar Merparten av bebygge
Page 36 and 37: Montering av betongelement i kvarte
Page 38 and 39: Kvarteret Broderskapet 1. Uppfört
Page 40 and 41: Kvarteret Friheten från Amiralsgat
Page 42 and 43: Kvarteret Färdigheten 1. Arkitekt:
Page 44 and 45: FASTIGHET ADRESS BYGGHERRE ARKITEKT
Page 46 and 47: Augustenborg under byggnad. I bakgr
Page 48 and 49: Gatuhus i kvarteret Passet. (Foto:
Page 50 and 51: Kvarteret Särla 2. Arkitekt: Svens
Page 52 and 53: Kvarteret Forntiden 1. Lindgatan 6.
Page 54 and 55: Kvarteret Hösten 3. Arkitekt: Sven
Page 56 and 57: FASTIGHET ADRESS BYGGHERRE ARKITEKT
Page 58 and 59: Kvarteret Korsör i början av 1950
Page 60 and 61: Kvarteret Hilleröd 13, Villa Eos (
Page 62 and 63: Kvarteret Spetsen 1, Bellevuevägen
Page 64 and 65:
Kvarteret Hilleröd 12, Ängdalavä
Page 66 and 67:
Kvarteret Nyborg 16, Köpenhamnsvä
Page 68 and 69:
FASTIGHET ADRESS BYGGHERRE ARKITEKT
Page 70 and 71:
Kvarteret Hussvalan och Ladusvalan
Page 72 and 73:
Kvarteret Kanariefågeln 3, Älggat
Page 74 and 75:
Kvarteret Angorageten 16, gatufasad
Page 76 and 77:
Kvarteret Hussvalan 2 från gården
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Kvarteren Kroken, Kanten och Remmen
Page 82 and 83:
Solgatan och kvarteret Värjan. (Fo
Page 84 and 85:
Kvarteret Bardisanen 6 mot Rantzows
Page 86 and 87:
Kvarteret Huggaren 8 från Vattenve
Page 88 and 89:
Kvarteret Remmen 3. Ritat av Fritz
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Kvarteret Roskilde från nordväst
Page 94 and 95:
Kronborgsvägen med kvarteret Häls
Page 96 and 97:
Kvarteret Hälsingör 11. Ritat av
Page 98 and 99:
Kvarteret Kronborg 8, Köpenhamnsv
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Köpenhamnsvägen och Kvarteren Puk
Page 104 and 105:
Mellanheden, nybyggt i början av 1
Page 106 and 107:
Kvarteret Tuban 1, Nordlinds väg 9
Page 108 and 109:
Egnahemskvarter. (Foto: Malmö Kult
Page 110 and 111:
Kvarteret Trumman 1, ritat av HSB a
Page 112 and 113:
Balkong, kvarteret Trumman 1. (Foto
Page 114 and 115:
Mellanhedens skola, från sydöst.
Page 116 and 117:
Persborg i början av 1950-talet. (
Page 118 and 119:
Vy över Persborg mot Rosengård. (
Page 120 and 121:
Kattarpstorget. (Foto: Malmö Kultu
Page 122 and 123:
Kvarteret Persborg. Grönytan från
Page 124 and 125:
Kvarteret Hästhoven. (Foto: Malmö
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Kvarteren Hammarshus och Stjärnebo
Page 130 and 131:
Kvarteret Krageholm 5, Tessins väg
Page 132 and 133:
Bensinstation på Ernst Ahlgrensgat
Page 134 and 135:
Tessins väg mot sydväst med kvart
Page 136 and 137:
Kvarteret Ljungbyhus10 Nicoloviusga
Page 138 and 139:
Ribersborgsskolan. Ritad av Ludvig
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Allbetonghuset i kvarteret Bornholm
Page 144 and 145:
Kvarteret Bornholm 10, Allbetonghus
Page 146 and 147:
FASTIGHET ADRESS ARKITEKT ÅR ALBO
Page 148 and 149:
Kvarteret Strutsen 24 från Linnég
Page 150 and 151:
Kvarteret Svalan, Birger Jarlsgatan
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Utsikt över kvarteret Seved vid mi
Page 156 and 157:
Sevedsgatan mot norr. (Foto: Malmö
Page 158 and 159:
Kvarteret Seved 3. Ritat av Svenska
Page 160 and 161:
Kvarteret Intagan 29 vid Bragegatan
Page 162 and 163:
Östra Sorgenfri från öster vid m
Page 164 and 165:
Kvarteret Bragden 2-5, Bodekullsgat
Page 166 and 167:
Kvarteret Dådet 5 mot Torekovsplan
Page 168 and 169:
Kvarteret Hejaren 13, Bodekullsgata
Page 170 and 171:
Kvarteret Dådet 5, mot gården. (F
Page 172 and 173:
Kvarteret Godheten, Gröningen. Hus
Page 174 and 175:
show all

BOSTADSMILJÖER I MALMÖ - Malmö stad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?