BOSTADSMILJÖER I MALMÖ - Malmö stad

30 BYGGANDE I MALMÖ
studerat vid Tekniska läroverket i Malmö och sedan arbetat hos Hans Westman
i Lund. Därefter anställdes han hos Eric Sigfrid Persson och bistod
byggmästaren vid utformningen av Friluftsstaden. När Persson avvecklade
sitt kontor omkring 1950 startade Ekstrand eget.
Ekstrand kom att få huvuddelen av sina uppdrag från BGB och en del
mindre helt fristående byggmästare. Ekstrand ritade utöver bostadshus och
villor även en hel del industri- och kontorsbyggnader och hade även uppdrag
utanför Malmö, till exempel i Trelleborg och Nässjö. Som mest hade
Ekstrands kontor 5–6 medarbetare, alla byggnadsingenjörer.
Ekstrands arkitektur präglas av saklighet dock inte utan uttrycksfullhet.
Ett av hans kännetecken är små ”utvinklade” burspråk, klädda med keramiska
plattor.
Ludvig Nilsson (1892–1972)
Ludvig Nilsson tillhörde den äldre generationen. Han hade praktiserat hos
Ewe & Melin och startade eget kontor under 1920-talet. Under 1930-talet
arbetade han även för Carl-Axel Stoltz. Sitt kontor drev han under andra
halvan av 1940-talet tillsammans med Clas Almquist (1904–80). Nilsson
blev något av specialist på skolbyggnader och ritade till exempel Ribersborgsskolan,
Bulltoftaskolan, Kirsebergsskolan och Kronborgsskolan. Hans
verksamhet upphörde i början av 1960-talet.
Andra som fick uppdrag att rita skolor var Stockholmsarkitekten Sture Frölén
(Sofielundsskolan, Dammfriskolan och Augustenborgsskolan) och Hans
Westman från Lund, som ritade Mellanhedsskolan och Segevångsskolan.
Westman var också arkitekten bakom Folkets Hus vid Nobeltorget.
Bland arkitektkontor som inte hade sin verksamhet förlagd till Malmö
var Svenska Riksbyggens arkitektkontor i Stockholm det som hade flest uppdrag
i Malmö under tioårsperioden efter 1945. De anlitades för flera av
MKB:s tidiga projekt, till exempel Augustenborg och Persborg.
Entreprenörer och byggmästare
Malmö hade under 1940-och 50-talen flera små byggmästarfirmor som fungerade
som entreprenörer. En del av dem var stora personligheter som Eric
Sigfrid Persson (1898–1983). Betecknande är också att de i viss utsträckning
styrde byggandet och gjorde som dom själva ville. Vissa var organiserade
inom BGB som hade en dubbel roll som både byggherre och byggnadsentreprenör.
Malmö Byggnadsgille hade bildats 1925 av byggnadsfackförbunden.
Byggnadsgillet anlitades i det närmaste alltid av Svenska Riksbyggen. Malmö
Byggnadsgille blev 1967 en del av det rikstäckande BPA.
Det största privata byggföretaget var Skånska Cementgjuteriet. Skånska
Cementkoncernen omfattade både tillverkning av byggnadsmaterial genom
Skånska Cement AB och entreprenadverksamhet genom Skånska Cementgjuteriet.
Koncernen var landets största producent av cement och byggnadsmaterial
och samtidigt branschledande inom gjutning av cementprodukter
och byggnadsverksamhet. Det var först efter 1945 som företaget aktivt engagerade
sig i bostadsproduktionen. Beställare i Malmö var enskilda företag,
men också HSB och MKB.
I slutet av 1940-talet började Skånska Cementgjuteriet även bygga bostadshus
för det egna fastighetsbolaget Sulcus. Företaget var drivande i lanseringen
av rationella byggmetoder och införde 1952 allbetongmetoden, det
vill säga betongelement, i samarbete med HSB.