BOSTADSMILJÖER I MALMÖ - Malmö stad

80 KIRSEBERG
av 1800-talet fanns ett tiotal mindre jordbruk på Kirsebergsvången. 1800talets
ägostruktur kan fortfarande delvis avläsas i stadsdelens plan.
Kirseberg fick tidigt dåligt rykte. Flera negativa företeelser har associerats
med platsen. Höjden norr om staden användes under 1500-talet till
häxbål och hade också fått tjäna som galgbacke. Här har också funnits
garnisons- och fängelsekyrkogård och 1914 byggdes Malmös nya fängelse
omedelbart norr om bebyggelsen på Kirseberg.
Den äldsta bevarade bostadsbebyggelsen härstammar från 1860- och 70talen.
Kirseberg var en av de arbetarförorter som vid den här tiden växte
upp på olika ställen utanför Malmö. I Kirseberg bodde många av de allra
fattigaste, då de inte hade råd att bosätta sig inom stadens gränser.
1879 byggdes ett vattentorn i Kirseberg. Tornet var i bruk som vattentorn
fram till mitten av 1910-talet, då det byggdes om till bostäder. 1883
fick stadsdelen en folkskola, ritad av John Smedberg. Skolan, som revs 1955,
var belägen mellan Lundavägen och Norra Bulltoftavägen och den kompletterades
1914 med ytterligare byggnader ritade av Salomon Sörensen. I början
av 1950-talet tillkom ytterligare byggnader ritade av Ludvig Nilsson och
Clas Almquist. Nilsson ritade ett par år senare även Bulltoftaskolan i stadsdelens
västligaste del.
Sedan 1901 ligger Mölledals kvarn, en stubbamölla, i östra Kirseberg.
Den byggdes ursprungligen vid Södervärn, och har flyttats tre gånger, till
nuvarande Kungsparken 1667 och till platsen för Värnhemstorget 1805.
Under bostadsbristens år efter första världskriget lät staden bygga nödbostäder,
ofta i de östra stadsdelarna. Vid Södra Bulltoftavägen byggdes
Östergård efter August Ewe & Carl Melins ritningar. Det var ett för tiden
stort bostadskomplex med 192 smålägenheter. Genom byggandet av Östergård
befästes Kirsebergs karaktär av arbetarförstad. Längre fram i tiden har
mer eller mindre medvetna lokaliseringar ytterligare bidragit till att befästa
det dåliga rykte som Malmös östra delar och särskilt Kirseberg haft.
Mentalsjukhuset Östra Sjukhuset etablerades i anslutning till stadsdelen på
1930-talet och en alkoholistanstalt inrymdes i slutet av 1940-talet i en byggnad
söder om Södra Bulltoftavägen. I kvarteret Ryggen byggde Kockums
under 1950-talet arbetarbostäder för invandrade varvsarbetare.
1927 uppfördes en kyrka vid Vattenverksvägen. Den ritades av domkyrkoarkitekten
Theodor Wåhlin. 1970 byggdes ett församlingshem i anslutning
till kyrkan, ritat av Erik Månsson och Kenneth Neil.
I Kirseberg har två av Malmös viktigaste förlagsverksamheter funnits.
När Hemmets Journal AB 1925 flyttade till Malmö förlades verksamheten
till Kirseberg och lokaler i kvarteret Ryggen. 1940 byggdes nya kontorslokaler
och fastigheten har därefter, särskilt under 1950-talet fått en rad nyoch
tillbyggnader av bland annat marketenteri (ritat av Tage Møller 1953)
och tryckerilokaler. Hemmets Journal har ännu år 2000 sin verksamhet förlagd
till Kirseberg. 1932 startade Allhems förlag. Förlaget byggde 1936 ett
stort förlagshus i kvarteret Sporren på Kirseberg. Arkitekt var Dan Nilsson
från Limhamn. Större tillbyggnader skedde 1942 och 1952 med Carl-Axel
Stoltz respektive August Stoltz som arkitekter. Verksamheten vid Allhems på
Kirseberg upphörde i början av 1980-talet och byggnaderna har därefter
använts för olika verksamheter, bland annat har Teater 23 utnyttjat delar av
anläggningen. Det fungerar nu som företagshotell med småföretag av olika
slag, till exempel bageri och gym.
Bebyggelse efter 1945
Stadsplaner, utbyggnadshistoria
Under 1930-talet och början av 1940-talet byggdes endast ett fåtal hus i
Kirseberg. De uppfördes av privata byggherrar och det är anmärkningsvärt