BOSTADSMILJÖER I MALMÖ - Malmö stad

162 ÖSTRA SORGENFRI
Östra Sorgenfri var ursprungligen en spontant framvuxen arbetarstadsdel
och 1924–25 uppfördes nödbostäder intill Sorgenfri farm. Dessa provisoriska,
röda träkåkar med vita knutar, de så kallade Sorgenfribarackerna eller
Hollywood, revs först 1965 och då fanns det ännu cirka 200 boende här.
Nödbostäderna placerade området långt ner i Malmös sociala hierarki
och även barnrikehusen, som byggdes längs Nobelvägen i mitten på 1930talet,
bidrog till detta. Befolkningen bestod huvudsakligen av arbetarklass,
yrken som chaufför, trädgårdsarbetare och butiksbiträde var vanliga.
Bebyggelse efter 1945
Stadsplaner, utbyggnadshistoria
Östra Sorgenfri har byggts ut etappvis under hela 1900-talet och har omfattats
av ett stort antal stadsplaner. Stommen för planläggningen bestod av två
vägar, dagens Östra Farmvägen och Spånehusvägen, efter vilka kvarteren
lades ut.
Första stadsplanen gjordes av Anders Nilsson vid sekelskiftet 1900 och i
denna fastlades Nobelvägens läge. Områdets norra delar benämndes arbetarkvarter.
Planen kom aldrig att fullföljas utan områdets första bebyggelse
växte fram oreglerat. Den första stadsplan som verkställdes var Erik Bülow-
Hübes plan från 1927. Då föreskrevs en sluten kvartersbebyggelse och en
liten del kom att uppföras (kvarteret Ansvaret).
Bülow-Hübe var också ansvarig för områdets följande stadsplaner, som
den funktionalistiska lamellhusplanen för barnrikehusen i kvarteret Linden
från 1933. Sex år senare gjordes en ny plan där husen dels följde gatulinjen,
dels placerades som friliggande lamellhus i park.
I och med denna stadsplan skedde även förändringar av gatunät och
kvartersnamn. Två kvarter slogs samman och bildade kvarteret Modet, och
Höganäsgatan, som hade passerat mellan kvarteren, upphörde att existera. I
samma stadsplan delades kvarteret Dristigheten och det nybildade kvarteret
fick namnet Dygden. Mellan dessa lades Torekovsplan som en grönyta. Några
år tidigare hade även Spånehusvägen ändrat namn till Spångatan efter ett
beslut i stadsfullmäktige. Gatan återfick sitt ursprungliga namn 1962 då
korsningen över Amiralsgatan ändrades.
Under 1952 antogs fyra stadsplaner med Gunnar Lindman som stadsplanechef.
Lindman övergav den funktionalistiska ”hus-i-park”-lösningen och
eftersträvade en mer sluten bebyggelse med halvöppna gårdar. Planen för
den norra delen av kvarteret Sorgenfri, med vinkelställda trevåningsbyggnader
och åttavånings punkthus, gjordes tillsammans med arkitekterna Jaenecke
& Samuelson.
1953 planlades Östra Sorgenfris östra del, vilken kom att benämnas Gröningen
efter den stora park som anlades här. Byggnaderna formar en meanderslinga
som omger grönområdet. 1965 antogs nya planer för kvarteret
Vänligheten, där renhållningsverket legat, och fem år senare planerades och
bebyggdes kvarteret Idogheten närmast järnvägen. Under 1980- och 90-talen
skedde smärre stadsplaneändringar. Den senaste detaljplanen gäller en
planerad grönyta i kvarteret Händigheten.
Bostäder och boende
Området har år 2000 drygt 5 500 invånare med en förhållandevis låg medelålder.
Flertalet hushåll omfattar endast en person. Merparten lägenheter
består av två rum och kök. Sammanlagt finns 3 830 lägenheter.
72 % av områdets lägenheter är bostadsrätter i bebyggelse uppförd främst
under perioden 1941–60. För de hyresrätter som också finns i Östra Sorgenfri
står MKB som byggherre och ägare till majoriteten.