Den röda tråden - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

16 talet samlades ägorna och de tusenåriga byalagen upplöstes. Samtidigt som de svagare bönderna slogs ut kunde de rikare kraftigt öka jordbrukets avkastning. Storböndernas ökande inkomster möjliggjorde nyodlingar med moderna metoder. De växande jordegendomarna krävde arbetskraft och pigor och drängar och dagsverkare fanns det nu gott om bland dem som tvingats lämna sin jord. <strong>Den</strong> förbättrade jordbruksproduktionen, med omvälvande nyheter som potatisodlingens utbredning vid sekelskiftet, ledde till den kraftigaste befolkningsökningen i Sveriges historia. ”Freden, vaccinet och potäterna”, som Tegnér uttryckte det, ökade den svenska folkmängden under perioden 1810 – 1850 från 2,4 till 3,5 miljoner människor. Det var först och främst inom de fattiga folkskikten ökningen slog igenom, just här hade ju dödligheten tidigare varit som störst. På 1840-talet bestod omkring hälften av landsbygdsbefolkningen av egendomslösa mot omkring en fjärdedel hundra år tidigare. För tusentals fanns ingen utkomst längre att få inom jordbruket. Likt utvecklingen i England ett halvt århundrade tidigare började en jättelik reserv av arbetskraft skapas för den framväxande industrin att ösa ur.
17 Ett ganska otäckt pöbeluppträde förelopp här vid och omkring det kungliga slottet för några aftnar sedan, a propos garnisonsmusiken, som där alla kvällar, så länge det kungliga hovet här vistas, oavbrutet fortfar klockan 9 precis varje afton... Pöbeln ville nalkas alltför nära och intränga på de spelande; men man hindrade dem, då de började att med stenkastning attackera de spelande, samt övade även mångfaldig slags insulter på och emot herrskapernas omkring och utanför borggården stående vagnar och domestiker /tjänstefolk/, samt tvungo även dessa att nedstiga från vagnarna, under förevändning att de var onyttiga djur och boskap, tjänliga till nödigare arbeten med mera... Man har arresterat 22 av de mest rebelliska hantverkspojkar och dylikt slödder, över vilka nu hålls en ganska sträng räfst vid den kungliga poliskammaren... Adelsmannen Rosenmuller om ett upplopp i Stockholm i maj 1796 10 9. En feg överhet Redan på 1500-talet hade en förindustriell produktion utvecklats inom den svenska bergs och järnhanteringen. I slutet av 1600-talet började kronan uppmuntra anläggning av manufakturer för billig masstillverkning av exempelvis tyger och läder för bland annat den svällande krigsmaktens behov. Befolkningsökningen, manufakturerna och inflödet av billiga industriprodukter från Europa under 1800-talets första årtionden, underminerade snabbt det gamla hantverkets skråsystem. Välbeställda mästare, köpmän och andra framsynta personer bland de burgna folkskikten fann det klokt att satsa en del av sina slantar i de nya industriella produktionsmetoderna. Liksom sina kollegor ute i Europa hindrades de av gamla ekonomiska regleringar. De irriterades också alltmer över att politisk makt först och främst kom av börd, inte av ekonomisk styrka. Så letade sig den franska revolutionens paroller om näringsfrihet och ett bredare representationssystem också fram till den spirande svenska borgerligheten. Men till skillnad från Amerikas eller Frankrikes djärvt upproriska borgerliga krafter präglades de svenska av räddhågsen försiktighet. Att ställa sig i spetsen för folkliga upprorsrörelser var dem främmande. Orsaken är inte, som man i våra dagar kanske skulle kunna tro, att uppror och revolutioner vore något främmande för det svenska samhället. Vår egen tids ”Saltsjöbadsanda” och ”samförståndslösningar” framställs ibland som utslag av någon typiskt svensk politisk måttfullhet, någon nedärvd ingrediens i den svenska folksjälen. Ingenting kan vara mer felaktigt. Sveriges historia har, liksom de flesta andra europeiska länder, präglats av ständiga uppror och revolutionsförsök ända in på knutarna till våra årtionden. Knut Bäckström skriver att ”på artonhundratalet ansåg flera politiska författare att knappast något annat land genomgått så många omvälvningar, upplopp och oroligheter som Sverige”. Som exempel citerar Bäckström en C A Adlersparre som i en skrift från 1849 summerar: ”Svenska folkets hävder skulle... kunna kallas en hel men ej avslutad revolutionshistoria.” 11 <strong>Den</strong> svenska adeln hade varit en förhållandevis liten och svag överklass. För att hålla den styvnackade allmogen i schack och värna sina intressen gentemot utländska rivaler hade tidigt en starkt centraliserad statsmakt krävts. Ofta hade denna makt i form av konungsligt envälde med våld tvingat adelsherrar som inte förstod sin klass' gemensamma bästa att foga sig. De ständiga bondeupproren övertygade emellertid oftast till sist blåblodiga hetsporrar om det fördelaktiga i att hålla samman bakom staten. Även de nya borgerliga ekonomiska makthavarna delade oron. De hade i färskt historiskt minne traumat från stormaktsväldets undergång. De mindes den stora daldansens upproriska 10 Från bondeuppror till storstrejk – dokument om folkets kamp 1720–1920, en antologi av Lars Frendel mfl, Stockholm 1987, sid 64. 11 Knut Bäckström, Arbetarrörelsen i Sverige, del 1, Kungälv 1977, sid 30. [ Arbetarrörelsen i Sverige (del 1) ]
Page 1 and 2: Innehållsförteckning Håkan Blomq
Page 3 and 4: 1 Ett särskilt tack till Socialist
Page 5 and 6: 3 Historien om alla hittillsvarande
Page 7 and 8: växlingar och vanans makt. Deras a
Page 9 and 10: 7 tjugotusen soldater för att avv
Page 11 and 12: 9 massdemonstrationer och oenighet
Page 13 and 14: 11 Ett spöke går runt Europa, kom
Page 15 and 16: 13 Se vad som håller på att händ
Page 17: 15 Fåglarna flög över landskap d
Page 21 and 22: 19 Från Sverige har vi fått en ga
Page 23 and 24: I historieböckerna framställs oft
Page 25 and 26: Den tyske kälkborgaren har ånyo r
Page 27 and 28: 25 statsdignitärerna och deras pri
Page 29 and 30: att leva vidare i partiets politisk
Page 31 and 32: ”fostras” till ansvarskännande
Page 33 and 34: 31 Lyckligtvis behöver Sverige ej
Page 35 and 36: föreningarna anslöt sig till ett
Page 37 and 38: drabbningar restes en underklassorg
Page 39 and 40: 37 Förändrades i praktiken I den
Page 41 and 42: 39 Den revolutionära innebörden i
Page 43 and 44: 41 var anslutna genom fackliga orga
Page 45 and 46: Bolagets styrelse meddelar Eder fö
Page 47 and 48: Besvara SAF:s angrepp, utlys storst
Page 49 and 50: slagen armés snubblande återtåg
Page 51 and 52: 49 Proletärer! Sedan krigsutbrotte
Page 53 and 54: 51 Kriget har förvandlat hela Euro
Page 55 and 56: 53 På stora torget växte människ
Page 57 and 58: 55 metoderna från storstrejken 190
Page 59 and 60: 57 Mot slutet av sommaren 1917 sked
Page 61 and 62: 59 Om den Första Internationalen f
Page 63 and 64: 61 Vid ett av den gamla regimens si
Page 65 and 66: 63 ”Under 1921 fick partiet samla
Page 67 and 68: 65 Sovjetunionen hade inga slavar,
Page 69 and 70:
67 Konferensen hade redan därigeno
Page 71 and 72:
69 Arbetarna måste återfinna vara
Page 73 and 74:
71 För att kampen mot socialdemokr
Page 75 and 76:
73 När dammet lade sig hade omkrin
Page 77 and 78:
75 demonstration. Tre andra arbetar
Page 79 and 80:
77 I fascismens Tyskland och Italie
Page 81 and 82:
79 Jag såg programmet utifrån min
Page 83 and 84:
81 Ibland är folk verkligen överr
Page 85 and 86:
83 De beväpnade arbetarna sammansl
Page 87 and 88:
85 invaderade tyska trupper hela Tj
Page 89 and 90:
87 Den tysk-sovjetiska pakten besto
Page 91 and 92:
Borgarklassens och statsmaktens tun
Page 93 and 94:
91 dundrade partiordförande Linder
Page 95 and 96:
93 Finlands folk fick sin frihet ge
Page 97 and 98:
95 den redan från mitten av 30-tal
Page 99 and 100:
97 Med djup bitterhet måste vi kon
Page 101 and 102:
partierna och socialdemokraterna ge
Page 103 and 104:
101 Det var med egendomligt blandad
Page 105 and 106:
103 Större delen av Frankrike, Par
Page 107 and 108:
105 Den värld vårt folk ska leva
Page 109 and 110:
107 Jag ville begagna mig av det ps
Page 111 and 112:
109 ledarna i Moskva återfallit ti
Page 113 and 114:
111 Medan exempelvis Ghandis kongre
Page 115 and 116:
113 Staterna en maktposition som va
Page 117 and 118:
115 Det finns många tecken som tyd
Page 119 and 120:
117 påtvingades Tjeckoslovakien en
Page 121 and 122:
119 aggressiva politik”, förklar
Page 123 and 124:
121 I syfte att bedyra sina ärliga
Page 125 and 126:
123 Nuet i slutet av 40-talet var a
Page 127 and 128:
125 Centraliseringen Med motivering
Page 129 and 130:
127 till omkring 1 800. Det genomsn
Page 131 and 132:
129 Allt vårt handlande är ett en
Page 133 and 134:
131 Medan USA alltmer tog över kos
Page 135 and 136:
133 De gamla passerades För de ung
Page 137 and 138:
135 fann Lenins idéer i rökskadad
Page 139 and 140:
137 saknade erfarenheter. Teoretisk
Page 141 and 142:
139 I början av februari 1970 gick
Page 143 and 144:
141 förhållandena helt annorlunda
Page 145 and 146:
143 man istället backa upp krafter
Page 147 and 148:
145 Jag är inte säker på att det
Page 149 and 150:
147 som väckts av den yttersta vä
Page 151 and 152:
149 Grant: ”Efter fyrtio år av f
Page 153:
151 En flödesskissxxx Som en liten
show all

Den röda tråden - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?