Den röda tråden - Marxistarkiv

38
Då det för varje dag som går blir allt tydligare att den svenska överklassen och de reaktionära
tidningarna söker driva upp en stämning for att med vapenmakt möta Norge i dess kamp för sin
frihet, så uttala de i Stockholm samlade representanterna for Sveriges arbetande ungdom...:
att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms oryggliga beslut att aldrig efterkomma en
vädjan till vapen;
att Sveriges arbetare äro beredda att nedlägga arbetet över hela landet för att förhindra ett krig;
att Sveriges arbetande ungdom helt säkert är besjälad av den uppfattningen att det är dess plikt att
vid en eventuell mobiliseringsorder vägra ställa sig under fanorna, väl vetande att vapnen – om de
skulle riktas mot någon – icke borde riktas mot norrmännen...
ur uppropet Ned med vapnen! från Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1905 37
18. De unga röda
När det svenska socialdemokratiska partiet höll grundningskonferens 1889 fanns inget förslag
till partiprogram förberett. Det nya partiet gav därför istället sin anslutning till
socialdemokratins allmänna ståndpunkter som de uttrycktes av framförallt den tyska
socialdemokratin. Där gällde ännu Gothaprogrammet med dess positiva inställning till den
existerande staten. Även om svenska socialdemokrater som Axel Danielsson och Atterdag
Wermelin hade riktat hård kritik mot ”kompromissen i Gotha”, är det tydligt att denna
kompromiss också kom att prägla den svenska socialdemokratin.
Att den svenska socialdemokratin var en revolutionär rörelse framstod som närmast självklart
bland pionjärerna. Men på vilket sätt var den revolutionär? I sitt berömda gävletal 1886
förklarade Hjalmar Branting att socialismen var ”revolutionär i princip”, för att den inte ville
lappa på det gamla, ”men den är icke revolutionär i den mening att den skulle egga till
planlösa attentat mot enskilda motståndares person och egendom”. Branting underströk
emellertid att socialisterna inte skulle väja för revolutionära och olagliga vägar om ”de
naturliga banorna” för utvecklingen stängdes. Förutsättningen för en ”fredlig” och laglig
arbetarrörelse var, menade han, att arbetarklassen gavs medborgerliga rättigheter. ”Allmän
rösträtt är således priset, för vilket bourgeoisin kan få köpa sig avveckling medelst
administration, istället för konkurs, anhängiggjord vid revolutionens domstol”. 38
Det var ungefär den uppfattningen om det revolutionära i socialdemokratin som vägledde
grundningskongressens ställningstaganden. Axel Danielsson hade från fängelset insänt ett
resolutionsförslag där socialdemokratin förklarade sig vara ”ett revolutionärt och icke ett
parlamentariskt parti”, men förslaget togs inte upp till behandling. 39
Under partiets första år stod ofta heta strider om vilka vägar arbetarrörelsen skulle gå för att
nå den socialistiska målsättningen. Partiet hade omedelbart anslutit sig till Andra
Internationalen där debatterna tidigt stormade kring revisionism och ”ministersocialism”.
1891 utmanades Lassalles gamla föreställningar när Marx' kritik av Gothaprogrammet
publicerades, nästan ett årtionde efter hans död.
Kritikens viktigaste punkt gällde synen på staten. Marx skrev med eftertryck: ”Mellan det
kapitalistiska och det kommunistiska samhället ligger perioden för det enas omvandling till
det andra. Mot den svarar också en politisk övergångsperiod, vars stat inte kan vara något
annat än proletariatets revolutionära diktatur”. 40
37
Verksamhetsberättelse för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund 1905.
38
Hjalmar Branting, Tal och skrifter, del 1, Stockholm 1926, sid 115.
39
Bengt Ahlsén m fl, Från Palm till Palme – den svenska socialdemokratins program 1882–1960, Stockholm
1972, sid 34.
40
Karl Marx, Till kritiken av det socialdemokratiska Gothaprogrammet, Stockholm 1928, sid 31.