Den röda tråden - Marxistarkiv
Den röda tråden - Marxistarkiv
Den röda tråden - Marxistarkiv
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
22<br />
Att erövra politisk makt är nu arbetarklassens stora plikt. <strong>Den</strong> tycks ha begripit detta, ty i England,<br />
Frankrike, Tyskland och Italien ser man ett samtidigt återupplivande av arbetarpartiet och det<br />
förekommer försök till dess reorganiserande. Det äger en förutsättning for framgång, numerären.<br />
Men den siffermässiga övervikten gör sig gällande först när siffrorna förenas i en kombination och<br />
när kunskapen leder dem. Det förgångnas erfarenhet har visat, hur missaktningen av det<br />
brödraband som borde ena och elda alla arbetare i skilda länder att stå fasta vid varandras sida i alla<br />
strider for frigörelse, ständigt har bestraffat sig genom att deras splittrade försök samt och<br />
synnerligen har krossats.<br />
Karl Marx i ”Inauguraladress för Internationella Arbetarassociationen” 1864 17<br />
11. Internationalen<br />
Perioden av politisk reaktion i Europa efter nederlagen för 1848 års revolutioner varade inte<br />
för evigt. Nya omvälvande händelser bröt snart tystnaden.<br />
I Italien ryckte Garibaldis revolutionära nationalister fram mot landets enande i slutet av<br />
1850-talet. Samtidigt utbröt det nordamerikanska inbördeskriget när plantagearistokratins<br />
slavsystem i södern drabbade samman med industrikapitalismen och den borgerliga<br />
demokratin i norr. Landsflyktiga revolutionärer från 1848 års uppror i Europa kämpade på<br />
nordsidan för att förverkliga sina demokratiska ideal. Deras brev och skrifter nådde i en strid<br />
ström hem till de forna vapenbröderna i den gamla världen.<br />
1859 utbröt storstrejk bland byggnadsarbetarna i Storbritannien som möttes av en omfattande<br />
strejkbrytarimport från kontinenten. De brittiska fackföreningarna försökte möta hotet genom<br />
intensiva kontakter och vädjan till solidaritet över gränserna. På brittiskt initiativ anordnades<br />
under 1860-talets första år ett flertal konferenser med arbetarrepresentanter från det<br />
europeiska organisationsliv som försiktigt vaknade på nytt. Konferensen 1864 i London skulle<br />
få en särskild betydelse.<br />
<strong>Den</strong> 28 september samlades arbetare och socialister från flera europeiska länder till möte i S:t<br />
Martins Hall. De ville ge uttryck för sin solidaritet med den polska frihetskampen mot tsarväldet<br />
och med nordsidans kamp mot slavstaterna i det nordamerikanska inbördeskriget. Men<br />
mötets viktigaste uppgift blev att bilda den Internationella Arbetarassociationen, den första<br />
internationalen.<br />
Dess politiska grundval var de tankar som sjutton år tidigare legat till grund för<br />
Kommunisternas förbund. Dess syfte var att organisera arbetarklassen över gränserna,<br />
fristående från borgerligheten. <strong>Den</strong> uttalade målsättningen var att kämpa om den politiska<br />
makten. ”Arbetarklassens frigörelse kan bara vara dess eget verk!”, inledningsorden till den<br />
nya internationalens stadgar, markerade att tiden för den självständiga arbetarrörelsens<br />
uppbygge var inne.<br />
Internationalens led växte snabbt när tusentals engelska, franska och tyska arbetare anslöt sig<br />
genom arbetarföreningar och fackliga organisationer. Snart skulle den nya organisationen få<br />
sitt elddop.<br />
17 Karl Marx & Friedrich Engels i urval, av Bo Gustafsson, Halmstad 1965, sid 195.