Den röda tråden - Marxistarkiv

48
I det fallet att krig ändå skulle bryta ut, är det deras plikt att gå in för att snarast möjligt få slut på
det och med all sin makt utnyttja den ekonomiska och politiska kris som skapats av kriget till att
resa massorna och därigenom påskynda det kapitalistiska klassväldets undergång. ur Andra
Internationalens resolution om utilitarism och internationella konflikter, antagen i Stuttgart
1907 60
20. Sveket
I augusti 1914 kom urladdningen. De kapitalistiska världsimperiernas intressen hade länge
skavt mot varandra när rivaliteten om råvaror och marknader skärptes. Denna sommar ändade
slutligen decenniers militära rustningar, maktspråk och paktbygge i en historisk katastrof.
Dess omfattning och förstörelse överträffade vida de sammanbrott för kapitalismen som Marx
hade föreställt sig.
Det var för att motstå dessa kapitalistiska förstörelsekrafter som arbetarrörelsen och
internationalen hade bildats. Det var nu dess partier och sammanhållning prövades. ”Att
skjuta bort ett mångmiljonparti ur världen, därtill förslår inte alla magasinsgevär i både
Europa och Amerika”, hade Engels jublat vid åsynen av den tyska socialdemokratins
frammarsch. 61 Den 29 juli höll Andra Internationalen ett stort möte i Bryssel mot krigsfaran
där socialdemokratiska ledare som fransmannen Jean Jaurés, Rosa Luxemburg, Leo Trotskij
med flera talade. Världskongress utlystes till följande månad då motståndet mot det hotande
kriget skulle diskuteras.
Två dagar efter brysselmötet mördades Jaurés i Paris. Samma dag försökte det franska och
tyska partiet nå varandra för att diskutera en gemensam aktion mot kriget. Men tiden rann ut.
Den 1 augusti förklarade Tyskland Ryssland krig och världskriget var ett faktum.
Det behövdes inga magasinsgevär för att förinta de socialdemokratiska masspartiernas styrka.
Deras stolta anti-krigsdeklarationer virvlade bort som papperslappar i mobiliseringsyran. I den
tyska riksdagen röstade representanterna för världens största arbetarparti ja till kaiser
Wilhelms begäran om anslag för kriget. Därmed föll alla solidaritetsplaner samman.
I Frankrike, Storbritannien och Österrike ställde sig de socialdemokratiska partiledningarna
solidariska med sina regeringars krigsansträngningar. Borgfred proklamerades mellan
arbetarpartierna och deras borgerliga motståndare för krigs ansträngningarnas skull.
”Proletärer i alla länder...” hade förvandlats till ”Nationen främst!” Och miljoner arbetare
skulle under fem år massakrera varandra för storbolagens kolonialintressen.
Internationalen låg i spillror, men några höll fast vid utfästelserna.
60 Sandegren, a.a., sid 99.
61 Engels' inledning till Marx.' Klasstriderna..., a.a., sid 59.