Den röda tråden - Marxistarkiv

More documents

Recommendations

Info

18 bönder som besatte Stockholm 1743 till jublet från grändernas fattiga. Ideliga smårevolter och uppträden när fogdar pryglades och herremän chikanerades av uppretade bönder hörde närmast till vardagsrapporterna. ”Sammanrotningar”, alltså strejker, bland arbetarna inom järnhanteringen i Bergslagen hade återkommande blossat upp ända sedan tidigt 1600-tal och var förstås något borgerskapet hade anledning att frukta. Att den franska revolutionens idéer hade inspirerat huvudstadens underklass till fräck uppstudsighet behöver vi inte betvivla. Otaliga är exemplen på ”pöbelupplopp” i Stockholm i slutet av 1700- och början av 1800-talet. I mars 1809 arresterades Gustav IV Adolf av en grupp officerare. Enväldets fall och inskränkningen av adelsprivilegierna genom den nya regeringsformen samma år var adelns omvändelse under galgen. <strong>Den</strong> sökte kompromiss med borgerligheten som vann ökat armbågsutrymme utan öppen strid, en strid de båda lägren fruktade. Lynchningen av adelspolitikern Axel von Fersen i Stockholm året därpå, som följdes av flera dagars våldsamma kravaller, visade vad som kunde vankas. ”Jag hoppas innerligt, att den olycklige greve Fersens mord skall ge den svenska regeringen tillfälle att kväva den första gnistan till en revolution...”, skrev en dansk diplomat hem. 12 12 Frendel m fl, a.a., sid 85.
19 Från Sverige har vi fått en ganska glädjande underrättelse. De kommunistiska idéerna där gör snabba framsteg, dock tycks de ännu vara något uppblandade med kristendomen, liksom det i början var var också hos oss, men det kommer nog att ordna upp sig. Flera av våra bröder har för avsikt att i alla delar av Sverige inrätta offentliga proletärföreningar, och i Stockholm har man redan gjort sin början därmed. ur De rättfärdigas förbunds verksamhetsrapport i London 1847 13 10. ”Folkets röst är Guds röst” Adelns och borgerlighetens gemensamma fruktan för ”pöbeln” och deras strävan att till varje pris upprätthålla en stark statsmakt till värn mot avgrundsdjupen, förhindrade en tid inflödet av de nya idéerna. Men de kom. På nyårsdagen 1838 gjorde Erik Gustaf Geijer skandal då han deklarerade sin övergång till liberalismen. Geijer hade på plats följt chartiströrelsen i England och påverkats av de socialistiska strömningarna i Frankrike. Han förklarade i en av sina föreläsningar: ”Proletären, vars massa i det moderna samhället oupphörligt växer, protesterar mot egendomen; han gör det i gärning, han har begynt göra det i lära och övertygelse. Brottmålsstatistiken lämnar bevis på det förra; kommunismen, vars enda trosartikel är fordran av egendomens gemensamhet eller likhet, ger beviset på det senare.” 14 Samma år skrev Carl Jonas Love Almqvist romanen Det går an och inledde sin samhällskritiska journalistik. Under sommaren utbröt våldsamma kravaller i Stockholm när den förre konservative politikern Magnus Jacob Crusenstolpe dömdes till tre månaders fästning för majestätsbrott. Crusenstolpe hade liksom Geijer övergått till liberalismen och riktat hård kritik mot Karl XIV Johans enväldiga fasoner. I protest mot domen slog en folkmassa ut alla rutorna i justitiekanslerns bostad. Stockholm belägrades av militär men demonstrationerna växte. <strong>Den</strong> 20 juli öppnade trupperna eld mot folkmassorna. Två arbetare dödades och flera sårades, ändå fortsatte demonstrationerna och upploppen under flera heta juliveckor. Inträdet i 1840-talets revolutionära europeiska årtionde ackompanjerades alltså i Sverige av våldsamma drabbningar kring frihetsidéerna, både på tidningssidorna och på gatorna. Men inte bara de liberala utan även de socialistiska tankarna hade börjat leta sig norrut. Bildningscirklarna Skandinaviska hantverkargesäller på vandring i Europa för att lära sig yrket kunde inte undgå att komma i kontakt med de nya socialistiska idéerna. I Paris, där över hundratusen gesäller från hela Europa var verksamma i mitten av 1840-talet, blommade de revolutionära sällskapen och socialistiska tankeskolorna. När svenska gesäller återvände hem var det ofta med de nya tankarna i huvudet och agitationsskrifter i ränslarna. I London hade exempelvis skräddaregesällen Carl Forssell anslutit sig till De rättfärdigas förbund där Marx och Engels verkade. Tillsammans med skräddaren Gustaf Stolbin förde han förbundets idéer med sig till Sverige. Uppmaningen från London var att bilda hemliga kommunistiska föreningar i hemlandet. Samtidigt borde man emellertid även organisera en öppen verksamhet för att komma i kontakt med större skaror av hantverkargesäller. Från dem hoppades man kunna rekrytera till det politiska arbetet. I London hade en sådan verksamhet fått formen av en bildningsförening för arbetare där en på ytan oförarglig föreläsningsaktivitet bedrevs. När tyska gesäller från De rättfärdigas förbund återvände hem från London hade de instruktioner att sätta upp liknande bildningsföreningar. 13 Erik Gamby, Per Götrek – och 1800-talets svenska arbetarrörelse, Kristianstad 1978, sid 150. 14 Bäckström, a.a., sid 35.
Page 1 and 2: Innehållsförteckning Håkan Blomq
Page 3 and 4: 1 Ett särskilt tack till Socialist
Page 5 and 6: 3 Historien om alla hittillsvarande
Page 7 and 8: växlingar och vanans makt. Deras a
Page 9 and 10: 7 tjugotusen soldater för att avv
Page 11 and 12: 9 massdemonstrationer och oenighet
Page 13 and 14: 11 Ett spöke går runt Europa, kom
Page 15 and 16: 13 Se vad som håller på att händ
Page 17 and 18: 15 Fåglarna flög över landskap d
Page 19: 17 Ett ganska otäckt pöbeluppträ
Page 23 and 24: I historieböckerna framställs oft
Page 25 and 26: Den tyske kälkborgaren har ånyo r
Page 27 and 28: 25 statsdignitärerna och deras pri
Page 29 and 30: att leva vidare i partiets politisk
Page 31 and 32: ”fostras” till ansvarskännande
Page 33 and 34: 31 Lyckligtvis behöver Sverige ej
Page 35 and 36: föreningarna anslöt sig till ett
Page 37 and 38: drabbningar restes en underklassorg
Page 39 and 40: 37 Förändrades i praktiken I den
Page 41 and 42: 39 Den revolutionära innebörden i
Page 43 and 44: 41 var anslutna genom fackliga orga
Page 45 and 46: Bolagets styrelse meddelar Eder fö
Page 47 and 48: Besvara SAF:s angrepp, utlys storst
Page 49 and 50: slagen armés snubblande återtåg
Page 51 and 52: 49 Proletärer! Sedan krigsutbrotte
Page 53 and 54: 51 Kriget har förvandlat hela Euro
Page 55 and 56: 53 På stora torget växte människ
Page 57 and 58: 55 metoderna från storstrejken 190
Page 59 and 60: 57 Mot slutet av sommaren 1917 sked
Page 61 and 62: 59 Om den Första Internationalen f
Page 63 and 64: 61 Vid ett av den gamla regimens si
Page 65 and 66: 63 ”Under 1921 fick partiet samla
Page 67 and 68: 65 Sovjetunionen hade inga slavar,
Page 69 and 70: 67 Konferensen hade redan därigeno
Page 71 and 72:
69 Arbetarna måste återfinna vara
Page 73 and 74:
71 För att kampen mot socialdemokr
Page 75 and 76:
73 När dammet lade sig hade omkrin
Page 77 and 78:
75 demonstration. Tre andra arbetar
Page 79 and 80:
77 I fascismens Tyskland och Italie
Page 81 and 82:
79 Jag såg programmet utifrån min
Page 83 and 84:
81 Ibland är folk verkligen överr
Page 85 and 86:
83 De beväpnade arbetarna sammansl
Page 87 and 88:
85 invaderade tyska trupper hela Tj
Page 89 and 90:
87 Den tysk-sovjetiska pakten besto
Page 91 and 92:
Borgarklassens och statsmaktens tun
Page 93 and 94:
91 dundrade partiordförande Linder
Page 95 and 96:
93 Finlands folk fick sin frihet ge
Page 97 and 98:
95 den redan från mitten av 30-tal
Page 99 and 100:
97 Med djup bitterhet måste vi kon
Page 101 and 102:
partierna och socialdemokraterna ge
Page 103 and 104:
101 Det var med egendomligt blandad
Page 105 and 106:
103 Större delen av Frankrike, Par
Page 107 and 108:
105 Den värld vårt folk ska leva
Page 109 and 110:
107 Jag ville begagna mig av det ps
Page 111 and 112:
109 ledarna i Moskva återfallit ti
Page 113 and 114:
111 Medan exempelvis Ghandis kongre
Page 115 and 116:
113 Staterna en maktposition som va
Page 117 and 118:
115 Det finns många tecken som tyd
Page 119 and 120:
117 påtvingades Tjeckoslovakien en
Page 121 and 122:
119 aggressiva politik”, förklar
Page 123 and 124:
121 I syfte att bedyra sina ärliga
Page 125 and 126:
123 Nuet i slutet av 40-talet var a
Page 127 and 128:
125 Centraliseringen Med motivering
Page 129 and 130:
127 till omkring 1 800. Det genomsn
Page 131 and 132:
129 Allt vårt handlande är ett en
Page 133 and 134:
131 Medan USA alltmer tog över kos
Page 135 and 136:
133 De gamla passerades För de ung
Page 137 and 138:
135 fann Lenins idéer i rökskadad
Page 139 and 140:
137 saknade erfarenheter. Teoretisk
Page 141 and 142:
139 I början av februari 1970 gick
Page 143 and 144:
141 förhållandena helt annorlunda
Page 145 and 146:
143 man istället backa upp krafter
Page 147 and 148:
145 Jag är inte säker på att det
Page 149 and 150:
147 som väckts av den yttersta vä
Page 151 and 152:
149 Grant: ”Efter fyrtio år av f
Page 153:
151 En flödesskissxxx Som en liten
show all

Den röda tråden - Marxistarkiv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?