Nuheterna - Västra Götalandsregionen

More documents

Recommendations

Info

En hjälpande tass för sjuka Vem vill ha en dreglande, flämtande och hårig samtalspartner den sista tiden i livet? Dessutom kan du få både gnäll och skäll. Nu har det visat sig att hundar hjälper svårt cancersjuka patienter. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska institutet, har djupintervjuat ett antal patienter med obotlig cancer om deras förhållande till sina hundar. Hunden kräver inte bara att husse eller matte uppfyller sina omhändertagande plikter. Hunden kan också skapa en mening i livet och ge fysisk närhet. I samband med cancersjukdom förändras kroppen, kroppslukten och beteendet hos många människor. Både patient och anhöriga kan känna det som allt svårare med fysisk kontakt. Hunden fortsätter dock reservationslöst att ge ömhet och närhet. Hunden kan påverka alla fyra dimensioner som man arbetar med inom palliativ vård: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Patienter som upplever att prat och tankar om döden både skrämmer och gör anhöriga ledsna kan känna att hunden istället kan ta emot all den rädsla och ångest man bär inom sig. Hunden blir samtalspartner ända in i döden. 12 NUHETERNA NOVEMBER 2005 Glöm aldrig berättelsen Betydelsen av att få berätta är extra stor i palliativ vård. Berättelsen ökar vår förståelse för patienter och dennes närstående och för reaktioner hos oss själva. Den lägger helt enkelt grunden till god omvårdnad. Sjuksköterskan Cathrine Jörn har i sin tiopoängsuppsats definierat så kallad narrativ omvårdnad som ”omvårdnad som utgår från patientens egen berättelse och som betonar värdet av de sammanlagda berättelserna för en god omvårdnad.” Inte minst inom palliativ vård skapas en relation mellan vårdare och patient just genom berättelsen. Cathrine Jörn skriver i sin uppsats att patienten skapar med hjälp av berättelsen en relation till vårdaren genom att markera att det här är den berättelse jag väljer att berätta för just dig. Detta är en mycket viktig del när det gäller att få ta del av patientens sjukdoms- och livsberättelse. Olika vårdare får olika berättelser. Dessutom tolkar vi dem ” olika, beroende på hur vår egen livsvärld ser ut och vilka erfarenheter vi har. Egentligen är det först genom de sammanlagda berättelserna från olika möten, som vi får en helhetsbild av patienten och dennes upplevelser. Cathrine Jörn menar att ett sätt att utöka antalet möten mellan personal och patient är att vi delar berättelser om patientmöten med varandra och att vi reflekterar tillsammans. Ett annat sätt är att ta del av berättelserna genom skönlitteratur, film och teater. Det är verkningsfullt Cathrine Jörns uppsats heter Berättelser – en väg till kunskap och förståelse för sjuksköterskan inom onkologiskomvårdnad inte minst i utbildningssammanhang. Litteratur som innehåller berättelser om sjukdomsupplevelser är också värdefull på så sätt att den ger vårdare kunskap om både patienter och sig själva. Det är genom att lyssna på en livsberättelse vi kan ta del av Behovet att berätta och bli lyssnad på är stort vanor, traditioner och värderingar som patienten har, anser Cathrine Jörn. Detta är av stor betydelse i planeringen av vården, inte minst om patienten vårdas någon annanstans än i det egna hemmet. Att lära känna en patient är en lika betydelsefull och nödvändig omvårdnadshandling som de rent praktiska handlingarna. Behovet av att berätta och bli lyssnad på är mycket stor vid svår sjukdom. Patienten känner sig bekräftad. Berättelsen avslöjar rädslor, sårbarhet, ensamhet och behov av tröst. Genom att lyssna förstår vi inte bara patienten bättre utan får också utökad kunskap om lidandet och vad som lindrar lidandet: det kan till exempel handla om smärta, hur, var och när den upplevs. En berättelse kan också innehålla starka metaforer eller bestå av gester, ögonrörelser och annat kroppsspråk. För att kunna sätta oss in i patientens situation måste vi därför kunna tolka berättelsen på olika nivåer: språklig, känslomässig och kroppslig. Berättelsen har sin funktion även i grupper där patienter som befinner sig i liknande situationer kan dela med sig av sina berättelser. Detta kan ge stöd och utbildning för patienterna. Det skapar också en känsla av gemenskap och ger patienten möjlighet att få kunskap genom andras upplevelser.
Avd 9 vårdar med smittande skratt Det finns ställen där omvårdnad har hög status. ”Änglar finns dom? Jag har varit frågande tills jag hamnade här på avdelning 9. Då blev min fråga besvarad.” Kommentaren är hämtad från en patientenkät, gjord på avdelning 9, Uddevalla sjukhus. Det är en allmängeriatrisk avdelning med rehabilitering. Inriktningen är planerad vård där patienterna kommer från akutavdelningar eller på remiss från till exempel vårdcentral. I genomsnitt stannar patienterna i tre veckor. De flesta är äldre och alla olika åkommor ställer hårda krav på mångsidighet hos de anställda. Frågan vad som är god omvårdnad försöker personalen ständigt besvara. Vårdteamet består av flera yrkeskategorier och tillsammans sätter teamets medlemmar upp mål för varje enskild patient. – Vi utgår från det friska och koncentrerar oss på vad patienten kan göra. Vi försöker uppmuntra och stötta patienten i det han eller hon kan klara av, menar Birgitta Lundqvist. En viktig del i rehabiliteringen är att lämna sängen för att delta i den gemensamma måltiden. Bara att vara med och plocka mat från frukostbuffén är en slags träning – och en trevlig del i patientomvårdnaden. Vården handlar mycket om att få patienten att träna och bli delaktig i avdelningens olika aktiviteter; allt för att kunna komma tillbaka till det vardagliga livet. Varje patient behandlas individuellt. – Personalen måste vara lyhörd och uppfatta vad som är god omvårdnad även hos – På en rehabavdelning är det oerhört viktigt att få hjälp och få experthjälp när man är svårt sjuk, säger Lars Larsson, här ompysslad av Birgitta Lundqvist och Saima Bagrameli. patienter som är tysta, poängterar Birgitta Lundqvist. – Som personal måste man kunna läsa patienten, tillägger undersköterskan Saima Bagrameli. Birgitta Lundqvist och undersköterskan Saima Bagrameli har tillsammans 60 års vårderfarenhet. De menar både att god omvårdnad inte går att läsa sig till. Det krävs personlig läggning och ett öppet sinnelag; att vilja lära sig hela tiden. Inte minst gensvar från patienterna har visat att avdelningen är på rätt spår. Till sin kontrollhjälp har avdelning 9 bland annat patientenkäter. – Och så skaffar man sig förebilder, tar efter de man tycker har jobbat bra med omvårdnad, inflikar Birgitta Lundqvist. Saima Bagrameli är både skojfrisk och kramgo – viktiga ingredienser i god omvårdnad. – Jag vill ge min glädje till de som är sjuka, ge dem värme, en kram, ett leende så att de får mer glädje och blir friska på insidan, säger hon. Begreppet omvårdnad diskuteras ständigt på avdelning 9. – Vi har fredagsmys med personalen och dricker gemensamt kaffe och har en stund avsedd för reflektion. På de träffarna tar vi upp saker som bemötande och respekt. Det kan ju hända att någon i personalen bemött en patient dåligt och då tar vi upp det, säger Birgitta Lundqvist. Att orka ge kvalificerad omvårdnad tar på krafterna. Saima menar att det är viktigt att kunna lämna ilska och irritation utanför ytterdörren innan man tar steget in till patienterna. För att mötet med patienterna ska fungera så måste man ha en strategi. Bra personaltrivsel är en viktig del. Lars Larsson, patient på avdelning 9, lovordar dygnetrunthjälpen, personalteamens breda sammansättning och yrkeskompetensen. – Den här avdelningen fungerar otroligt bra när det gäller omvårdnad. Man är inte psykisk stabil när man som jag har cancer, och då är man beroende av personal som bryr sig. Kan de inte visa empati så faller det mesta, säger han. NUHETERNA SEPTEMBER 2003 13
Page 1 and 2: Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALT
Page 3 and 4: Pengar till samverkansprojekt Bätt
Page 5 and 6: Sjuksköterskor visar på viktig fo
Page 7 and 8: Hjärnan är mycket mer komplex än
Page 9 and 10: Hellre bön än presenter för musl
Page 11: ten till att känna sig betydelsefu
Page 15 and 16: Satsning på AT underlättar rekryt
Page 17 and 18: Personalveckan på Näl: Jämställ
Page 19 and 20: ❮❮ KRYSSET Konstruktör: Korsor

Nuheterna - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?