Nuheterna - Västra Götalandsregionen

More documents

Recommendations

Info

– Det stora lyftet inom strokevården är att man har infört strokeenheter där multidisciplinära team jobbar, säger Ulf G Andersson. ❮❮ FAKTA 06 NUHETERNA NOVEMBER 2005 Stroke Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och det är den vanligaste orsaken till invaliditet. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar (1 miljon per år). Samhällets kostnader beräknas till ca 10 miljarder kronor per år för strokevård och beräknas öka med ca 30 procent det närmaste decenniet på grund av fler äldre i befolkningen. Inom NU-sjukvården insjuknar årligen ca 800 personer. Stroke består av två huvudformer: hjärninfarkt och hjärnblödning. 75 procent av de som drabbas av stroke har fått en hjärninfarkt. Infarkten orsakas av en propp, ofta från hjärtat på grund av hjärtsjukdom eller från ett förträngt större blodkärl som för blodet till hjärnan. Proppar kan också komma från förkalkade kärl och förträngda småkärl i hjärnan, kärl som påverkats av till exempel diabetes och/eller förhöjt blodtryck. Riskfaktorer för stroke är: högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdom, rökning, stress, blodfettsrubbning, övervikt, stillasittande, alkohol och ärftlighet. Patienter till projektet Rädda Hjärnan är mellan 18 och 80 år och har något/några av dessa symtom: akut halvsidesförlamning, plötslig kraftlöshet och/eller domningar i armar och ben, plötsligt svårighet att prata, plötslig svårighet att svälja, plötslig snedhet i ansiktet. Rädda Hjärnan Nytt projekt lyfter fram strokevården – Tid är hjärna. Det menar överläkare Ulf G Andersson på strokeenheten, Näl. Den moderna strokevården har i allt högre grad kommit att handla om akuta insatser och nu till våren ställs allting på sin spets då trombolysbehandling införs. Strokeenheter och tidiga insatser, har kommit att minska såväl dödligheten som bestående funktionshinder hos patienterna – något som gör att ungefär 70 procent av alla patienter kan återvända till hemmet. Medelåldern på en strokepatient är idag 75 år. Och det är en patient som ofta lider av flera sjukdomar: diabetes, hjärtproblem, högt blodtryck mm. Men det finns även yngre med kärlförändringar bland strokepatienterna. – Min känsla är att långvarig kronisk stress spelar in bland de unga patienterna. Ofta handlar det om livsstilsförändringar. Vi försöker behålla de här patienterna lite längre för att kunna påverka dom, berättar Ulf G Andersson. Skillnaden mot en vanlig medicinavdelning är att en strokeenhet byggt upp en stor erfarenhet av diagnostisering, vård och rehabilitering. Enheten har också fler sjukgymnaster och arbetsterapeuter än en vanlig medicinavdelning. Idag hamnar i medeltal 70 procent av strokepatienterna på strokeenheter. Med tanke på enheternas goda resultat är det en alldeles för låg siffra, anser Ulf G Andersson. Mycket av vården bygger på mobilisering; att få igång träningen så patienten klarar av vardagliga bestyr. Hjärnan har en förmåga att läka och kompensera och bli bättre genom träning. Att patienten ska upp ur sängen och aktiveras handlar inte bara om att bevara ett rörelseminne utan det är också ett sätt att undvika proppbildning och lunginflammation. Med början våren 2006 kommer strokevården genomgå en förvandling. Då införs trombolys, propplösande behandling för att återställa blodcirkulationen i ett skadat område i hjärnan. Projektnamnet är Rädda Hjärnan. Insatserna bygger på mycket väldrillade larmkedjor. Redan SOS-operatören kommer att ställa viktiga frågor om stroken.
Hjärnan är mycket mer komplex än vad man tidigare trott: hjärnceller kan faktiskt nybildas och nya nervbanor upparbetas. När ett centra i hjärnan slagits ut kan en angränsande del “lära upp sig” att ta över funktionerna. Därför fungerar också rehabilitering av strokepatienter I ambulansen avgörs sedan om det eventuellt är en Rädda Hjärnan-patient, det vill säga en akut ischemisk stroke. Därefter använder akuten, medicinjouren, röntgen och IVA speciella checklistor för diagnostisering. Även kemlabb kommer att bli en viktig kugge i flödesschemat. Det viktigaste är att urskilja de strokepatienter som drabbats av hjärnblödning – en trombolys kan i det fallet få fatala följder. Andra patienter kan vara för sjuka för behandlingen, andra för friska. Några har vaknat upp med stroke och vet därför inte exakt när de drabbades. De får därför ingen trombolys. Tidsfaktorn är nämligen enormt viktig. Medlet måste ges inom tre timmar efter stroken. Ulf G Andersson räknar med att inte fler än 5-10 procent av alla strokepatienter kommer att få trombolys. Enstaka patienter kommer till och med att försämras av behandlingen. Ungefär en av tio blir hjälpt. Men behandlingen kan också skapa underverk - chansen för överlevnad ökar markant och risken för bestående handikapp minskar i motsvarande grad. Socialstyrelsen vill att det ska ta högst en timme från sjukhusdörren till första sprutan. Målsättningen på Näl är halva tiden, något som kommer att ställa mycket hårda krav på all inblandad personal i vårdkedjan. Utbildningsinsatser är därför redan inplanerade. – Det här är en mycket resurskrävande vård och nu handlar det om att få personalen att ändra attityd. Stroke har tidigare inte varit så akut. Nu gäller det att få personalen att förstå varför det ska gå fort och då finns uttrycket “tid är hjärna”, säger Ulf G Andersson. Strokevården kommer alltmer att få en karaktär av akutvård med övervakningsenhet på avdelningen. Till en början kommer Rädda Hjärnan-patienterna endast till Näl och då under dagtid då det finns maximal vårdkompetens att tillgå. Strokevård som tidigare ansetts lite hopplös har utvecklats mycket på de senaste åren. Högre kompetens hos personalen har inneburit många räddade liv och en effektiv rehabilitering. – Varje patient vi kan skicka hem och inte till ett sjukhem innebär dessutom en enorm vinst för samhället, påpekar Ulf G Andersson. ❮❮ För KORT första gången har en För Akut för AT För första gången har en utbildning i katastrofmedicin för AT-läkare anordnats. – Det blev absolut toppenbetyg vad det gäller praktiska övningar, övning med sjukvårdsutrustning och arbete på skadeplats. Jag vill också lyfta fram våra utbildare Carina Tapper och Berith Svärd, berättar beredskapssamordnare Marianne Högström. AT-läkarna fick först övergripande information om PKMC, Prehospitalt och katastrofmedicinskt Centrum, om regional katastrofledning och NUsjukvårdens katastrofplan. Därefter handlade det om organisation på skadeplats, skyddsutrustning, säkerhetsutrustning, checklistor och medicinsk utrustning för större olyckor och katastrofmedicinska behandlingsprinciper AT-läkarna hade därefter gruppövningar. Det gällde att lära sig fatta rätt beslut på skadeplats, prioritera och sortera och hantera den sjukvårdsutrustning som bland annat finns i ambulanserna. AT-läkarna Jonas Brodén och Nicolas Karlsson övar omhändertagande efter mc-olycka. NUHETERNA NOVEMBER 2005 07
Page 1 and 2: Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALT
Page 3 and 4: Pengar till samverkansprojekt Bätt
Page 5: Sjuksköterskor visar på viktig fo
Page 9 and 10: Hellre bön än presenter för musl
Page 11 and 12: ten till att känna sig betydelsefu
Page 13 and 14: Avd 9 vårdar med smittande skratt
Page 15 and 16: Satsning på AT underlättar rekryt
Page 17 and 18: Personalveckan på Näl: Jämställ
Page 19 and 20: ❮❮ KRYSSET Konstruktör: Korsor

Nuheterna - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?