Nuheterna - Västra Götalandsregionen

More documents

Recommendations

Info

❮❮ 08 KORT Tänkvärd energiutställning Västra Götalandsregionen förbrukar 500 000 MWh per år. Det motsvarar uppvärmningen av 30 000 villor. Detta och andra tänkvärda fakta presenterades på Uddevalla sjukhus under energiveckan. Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär bland annat att man ska bidra till en hållbar utveckling, hushålla med resurser och energi. Nästa år kommer NU-sjukvården att miljöcertifieras enligt ISO 14001. Energiarbetet gör också framsteg. När Västfastigheter startade sin energieffektivisering 2004 på Uddevalla sjukhus, låg man på 287 kWh per kvadratmeter och år. Idag har Västfastigheter lyckats pressa ned energiförbrukningen till 252 kWh. Målet år 2008 är att vara nere på 190 kWh. Åtgärderna har innehållit reglering av värme och ventilation, att låta behovet styra istället för slentrianen. Varför ventilera lokaler under tidpunkter då de inte innehåller många människor? Genom att variera luftflödena och anpassa dem till utetemperaturen, har man lyckats att sänka energiförbrukningen ytterligare. Genom information hoppas man nu också kunna påverka attityder och beteenden. Ett led i arbetet var energiveckan 18- 21 oktober på Uddevalla sjukhus där de 600 besökarna fick ta del av goda exempel och idéer, energirådgivning och se alternativa lösningar på bränslen, uppvärmning och belysning. Tipspromenad, film och energi-stand-up gav andra infallsvinklar på ämnet. NUHETERNA NOVEMBER 2005 Från kapprum till bönerum Bönen är en grundpelare inom islam. Såväl personal som patienter och deras närstående, har därför önskat sig ett speciellt bönerum på Näl. Nu är deras önskan äntligen uppfylld. – Det har visat sig svårt att be på en vårdavdelning och hitta rätt riktning mot Mecka. Det är också svårt för anhöriga till döende patienter som behöver gå någonstans för att be, säger chefkurator/bibliotekschef Shujaat Normohamed. Bakom det muslimska bönerummet står NU-biblioteket med bibliotekarie Ing-Britt Persson och chefkurator/ bibliotekschef Shujaat Normohamed. Han menar att bönerummet är en aktiv åtgärd för att underlätta för NU-sjukvårdens personal att utöva sin religion och kultur, något som lagstiftningen mot etnisk diskriminering påbjuder. Dessutom är en fjärdedel av befolkningen inom NUsjukvården av annan etnisk bakgrund än den svenska. Bönerummet är också enligt Shujaat Normohamed ett sätt att underlätta för invandrare att integrera sig i det svenska samhället. Bönerummet ska vara öppet dygnet runt. Det är beläget på Västra gatan, inte långt från sjukhuskyrkan på Näl. Här finns en stor heltäckningsmatta på golvet, tvättrum för den rituella tvagningen innan bönen och tavlor på väggarna med koranverser på arabiska. På golvet visar en pil vilket håll Mecka är. Bönerummet är ett tidigare kapprum som nu får tjäna ädlare syften. – Det visade sig vara Sherif Sayed är glad över att slippa be i omklädningsrum eller i matsalen på Näl. otroligt svårt att hitta en plats. Vi är ju så trångbodda på Näl, säger Shujaat Normohamed. En som uppskattarbönerummet är sjuksköterskestuderande Sherif Sayed. – Det här är en jättefin gest. Jag visste inte själv var jag skulle be och jag har bett både i matsalen och i omkläd- ningsrum och det kändes inte bra. Jag tycker att det här bönerummet är perfekt, säger hon. Besökarna gavs tillfälle att bekanta sig med såväl bönerummet som ta del av ett dignande bord av orientaliska bakverk och sötsaker.
Hellre bön än presenter för muslimska patienter Det ställs allt högre krav på vårdpersonal att förstå andra kulturer. Bra omvårdnad är för en muslimsk patient inte bara en fråga om tillfrisknande utan också om möjlighet till bön, trosbekännelse och rätt slags mat. Chefkurator/bibliotekschef Shujaat Normohamed menar att islam inte bara är en religion utan en hel kultur och förhållningssätt till livet. Och just bönen är mycket central i en rättroende muslims liv. Den är oändligt mycket viktigare än blommor och presenter till patienten. – Hur sjuk patienterna än är så vill de be sina böner och då inte hur som helst. Man måste veta riktningen till Mecka och kunna tvätta sig under rinnande vatten innan bön, säger Shujaat Normohamed. En del vårdpersonal chansar vilt om kompassriktningen till Mecka. Vissa tycker det inte spelar någon som helst roll. – Bönen blir ofta en kamp för patienterna. De beskriver för mig att personal lägger egna värderingar verbalt eller med kroppsspråk. Det tror jag de muslimska patienterna upplever som jobbigast, kommenterar Shujaat Normohamed. För en muslim kan sjukdom och död ses som naturliga spelregler. Koranen påbjuder dock att medicinsk hjälp ska uppsökas vid behov och förespråkar också förebyggande hälsovård, med till exempel motion, rätt kost, sömn och ett fungerande sexliv. Sjukdom kan enligt islam ses som en varningsklocka som varnar för att man inte tagit hand om kropp och själ. – Begreppet medicin är inom islam ett mycket vitt begrepp, det kan utgöras av en diet eller psykosomatiska råd från Koranen som säger att för mycket oro gör människan sjuk. Sjukdom kan vara en varning från Gud eller att man inte sköter sin kropp. Eftersom begreppet sjukdom är ett så vitt begrepp så blir bönerna också en slags medicin, berättar Shujaat Normohamed. Shujaat Normohamed tycker att vårdpersonal också måste få större insikter om trosbekännelsens stora roll för muslimska patienter, inte minst på dödsbädden. Islam påbjuder att närstående, inte imamer, deltar vid den dödssjukes sida. – Och religionen säger att de som besöker sjuka belönas. Den som är dödssjuk behöver också hjälp att upprepa trosbekännelsen som ett mantra, berättar Shujaat Normohamed. Dessutom anses de böner som den dödssjuke ber för de närstående ha extra kraft. Konsekvensen blir en strid ström av besökare. Nakenhet kan också bli ett problem för den muslimska patienten. – Personal kan tycka att det är konstigt att en patient vill ha ett lakan på sig under hela undersökningen. Det handlar även om en man undersöker en man och en kvinna som undersöker en kvinna, berättar Shujaat Normohamed. En gynundersökning är – Man avlastar sitt eget själsliv om man kan få hjälp av närstående att be trosbekännelsen, förklarar Shujaat Normohamed. godkänd enligt Koranen men patienten vill ofta ha så mycket av lakan över resten av kroppen som det bara går. Mat kan också bli ett problem. Det största problemet är griskött och grisprodukter. Det sistnämnda kan finnas i allt från kakor, godis till bröstmjölksersättning. ❮❮ FAKTA – Muslimska patienter kan vara paranoida och är misstänksamma mot kärl som kan ha kommit i kontakt med griskött och inte diskats efteråt. Det resulterar i att många patienter avstår från mat och väntar på att närstående ska komma med den, berättar Shujaat Normohamed. Islam bygger på anspråkslöshet Islams livsfilosofi bygger på enkelhet och anspråkslöshet. Islam utgörs av fem grundpelare: trosbekännelsen, bönen, fastan, allmosor och vallfärden till Mecka. Vårdpersonal måste till exempel förstå en patients önskan om att fasta. Shujaat Normohamed menar att den årliga fastan dels ska lära människan att tygla sitt begär och ta kontroll över sin kropp och dels påverka hennes empati. Genom hunger och törst är det lättare att förstå de umbäranden som många fattiga människor drabbas av. Fastan pågår en månad, från solens uppgång till dess nedgång. Fastan avslutas med en annan grundpelare – allmosor. Två och en halv procent av ens tillgångar ska efter fastan skänkas till fattiga människor. NUHETERNA NOVEMBER 2005 09
Page 1 and 2: Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALT
Page 3 and 4: Pengar till samverkansprojekt Bätt
Page 5 and 6: Sjuksköterskor visar på viktig fo
Page 7: Hjärnan är mycket mer komplex än
Page 11 and 12: ten till att känna sig betydelsefu
Page 13 and 14: Avd 9 vårdar med smittande skratt
Page 15 and 16: Satsning på AT underlättar rekryt
Page 17 and 18: Personalveckan på Näl: Jämställ
Page 19 and 20: ❮❮ KRYSSET Konstruktör: Korsor

Nuheterna - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?