Nuheterna - Västra Götalandsregionen

More documents

Recommendations

Info

❮❮ KORT Utflytt av jourcentraler Nu finns vårdcentralernas kvälls- och helgjour i Trollhättan och Uddevalla på Kvällstorps respektive Dagssons vårdcentral. Detta för att poängtera primärvårdens roll som första linjens sjukvård. Två av målen är att minska antalet oplanerade besök till förmån för den planerade vården samt att minska väntetider genom tidsbokning av jourbesök. Patienter som är osäkra vilken vård som ska sökas kommer via en informationssatsning att uppmanas kontakta sjukvårdsupplysningen, en instans som kommer att spela en nyckelroll. Under en övergångsfas kommer en sjuksköterska från primärvården att stötta akutmottagningarna med preliminär bedömning av patientens vårdbehov, tidsbeställning till jourcentral, ge egenvårdsråd mm. Tvättlappen på spaning Seriefiguren Tvättlappen kanske inte blir någon favorit i tonårshyllan. Men regionens centraltvätteri i Alingsås hoppas att han ska roa, reta och väcka till insikt. Den lilla knubbisen ska dyka upp lite var stans inom sjukvården. Tvättlappen är ett led i bekämpningen av det stora svinnet av textilier. Svinnet inom landsting och kommuner i Västra Götalandsregionen motsvarar en kostnad på åtta miljoner kronor (år 2003). Det är framförallt kortkalsonger, trosor, t-tröjor och babyartiklar som rymmer iväg från vårdinrättningarna. 16 NUHETERNA NOVEMBER 2005 Personalveckan på Uddevalla sjukhus: En medicin att skratta åt Att skratta är inte bara att ha roligt det är också friskvård. Det menar skratterapeuterna Elisabeth Fridefors och Ann- Britt Ternander. – Hundra skratt motsvarar 30 minuters gympa, säger Ann- Britt. Under Uddevalla sjukhus personalvecka med temat Den goda arbetsplatsen - gott för kropp och själ, fanns en rad aktiviteter, bland annat: gående meditation, taizémässa, andrum, avslappning, massage, föreläsningar, idrott, dans och så en skrattkammare; gruppövningar tillsammans med skratterapeuterna Elisabeth Fridefors och Ann-Britt Ternander. Tanken med skratterapi är att erbjuda hälso- och friskvård. Och svårt att nå resultat är det heller inte. För det första smittar skratt genom vad vi ser och både Elisabeth och Ann-Britt gapflabbar, kråmar och jönsar sig på ett medryckande sätt. Även om vi inte känner oss glada så fungerar terapin. Enligt Elisabeth och Ann-Britt reagerar hypofysen likadant oavsett om skrattet är framtvingat eller spontant. – Det bara sprutar ut endorfiner och hormoner i kroppen vid ett skratt, säger Elisabeth. Förmågan att skratta är faktiskt något som måste övas. Det finns till och med skrattklubbar i Göteborg och Kungsbacka där deltagarna lyckas få djupare och djupare, längre och längre skratt. Efteråt är det också lättare att se vardagliga problem i sina rätta proportioner och få en allt bättre självdistans. Enligt skratterapeuterna så innebär deras medicin: ❏ stärkt immunförsvar, ❏ fysisk träning, ❏ sänkning av blodtrycket, ❏ utökad utsöndring av oxytocin och endorfiner, ❏ ökad kraft och energi, ❏ minskad stress, ❏ förbättrad inlärningsförmåga, ❏ ökad kreativitet. Att skratt kan hela och minska smärta är Elisabeth Fridefors övertygad om. Hon är själv ett exempel. Efter ha blivit skratterapeut känner hon knappt av sin medfödda höftledsluxation. De båda skratterapeuterna anlitas ofta av olika arbetsplatser men de har också jobbat med strokepatienter, arbetslösa och långtidssjukskrivna. Elisabeth Fridefors och Ann-Britt Ternander är övertygande om det läkande skrattets kraft. De stödjer sig bland annat på den amerikanska psykologen och skratterapeuten Annette Goodheart som har arbetat med traumatiserade barn och krigsoffer. Hon har funnit att skratt är en överlevnadsmekanism och att skrattets helande kraft faktiskt kan användas i ett sorgearbete. FOTNOT: Annette Goodhearts bok heter Laughter Therapy.
Personalveckan på Näl: Jämställdhet som tema Under personalveckan på Näl var temat jämställdhet och hälsa. Och ska man sammanfatta arbetet med jämställdhet så kan man konstatera att det går långsamt framåt. Mycket långsamt. Under rubriken Må väl på Näl fick personalen prova taktil massage, meditation och ta del av utställningar om bland annat jämställdhet. Dessutom erbjöds en rad olika föreläsningar inne i Ägget. En av talarna var Stig Engelbrektsson,jämställdhetssamordnare på Näl. Han presenterade NU-sjukvårdens jämställdhets- och mångfaldsplan. Men planen tar till exempel inte upp patientperspektivet. Stig Engelbrektsson tyckte att det kunde vara intressant att se om patienter diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion, ålder, etnicitet eller sexuell läggning. Planens innehåll är att varje person ska behandlas lika och med samma respekt, men verkligheten kan se annorlunda ut. Stig Engelbrektsson menade att problemet är att vi ofta delar in oss i vi- och dom-grupperingar. Vi är styrda av våra värderingar och fördomar. – Men vi skulle själva plötsligt kunna hamna i en dom-grupp om vi fick funktionshinder, påpekade Stig Engelbrektsson som också efterlyste ett större chefsansvar för att driva jämställdhets- och mångfaldsfrågor och att även klinikernas styrkort innehöll de väsentligaste bitarna inom området. Regionråd Ingela Bergendahl som pratade om den jämställda arbetsplatsen, Ingela Bergendahl önskar att jämställdhetsfrågorna kunde genomsyra allt från budgetbeslut till tillsättning av chefer. tyckte också att patientperspektivet var intressant. Hur förhåller vi oss till kvinnor och män inom vården? Varför får kvinnor vänta längre i ambulanskön? undrade hon. Ingela Bergendahl efterlyste också en jämnare fördelning av män och kvinnor inom vården. Det är bra för patienterna att kunna välja vem man vill anförtro sig åt. Inte minst ungdomar kan känna sig låsta av att prata inför en person av motsatt kön. Och så blir arbetsplatserna trevligare med både män och kvinnor enligt Ingela Bergendahl som själv har lång erfarenhet inom vården. För att öka jämställdheten föreslog hon bland annat att heltid ska utgöra normen och att värderingssystemet BAS ska användas vid lönesättning. En annan viktig fråga är sjukfrånvaron. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, men varför? Med ett större ansvar för familj och hushåll är kvinnorna mer utsatta. Ingela Bergendahl menade att vissa kvinnor till och med skulle behöva sjukskriva sig från hemmet och till jobbet för att må bra. Vi har också alla ett ansvar att se till att våra arbetskamrater tas väl om hand på arbetsplatserna för att de ska må bra, menade Ingela Bergendahl. Hon efterlyste den friska arbetsplatsen där jämställdhet, medinflytande, motion och personaltrivsel genomsyrade arbetet. Att jämställdhet alltid är i våra tankar är lite av en dröm. Ingela Bergendahl berättade att endast nio nomineringar kom in förra året till Västra Götalandsregionens jämställdhetspris. Och då ska man komma ihåg att det arbetar 50 000 personer inom regionen. Ingela Bergendahl ansåg vidare att vi nu måste lägga krut på att hitta bra chefer som kan lyfta upp jämställdheten på alla nivåer och i alla diskussioner. Ur NU-sjukvårdensjämställdhets- och mångfaldsplan 2006 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP. MÅL. ❏ Vi arbetar för att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet skall finnas med vid planering, beslut och genomförande i verksamheten. ❏ Hos oss utgör heltid norm och deltid är möjligt. ❏ Arbetstiderna anpassas efter såväl verksamhetens krav som personalens behov. ❏ Jämställdhet och mångfald tillvaratas vid tillsättningar av arbetsgrupper och projekt. ❏ Vi verkar för att både kvinnor och män skall ha samma möjlighet att ta ut föräldraledighet och att vara hemma med sjukt barn. ❏ Vi skapar en öppen och positiv attityd till jämställdhet och mångfald samt motverkar all form av diskriminering på varje arbetsplats. LÖNER. MÅL. ❏ I lönearbetet utjämnar vi osakliga löneskillnader. ❏ Vi utvecklar lönekriterier för att stödja en löneutveckling på lika villkor. ❏ Genom utvecklingssamtal och lönesamtal mellan chef och arbetstagare görs lönesättningsprinciper kända. ❏ Hos oss har föräldralediga löneutveckling. ❏ Hos oss har långstidssjukskrivna löneutveckling. NUHETERNA NOVEMBER 2005 17
Page 1 and 2: Nuheterna NU-SJUKVÅRDENS PERSONALT
Page 3 and 4: Pengar till samverkansprojekt Bätt
Page 5 and 6: Sjuksköterskor visar på viktig fo
Page 7 and 8: Hjärnan är mycket mer komplex än
Page 9 and 10: Hellre bön än presenter för musl
Page 11 and 12: ten till att känna sig betydelsefu
Page 13 and 14: Avd 9 vårdar med smittande skratt
Page 15: Satsning på AT underlättar rekryt
Page 19 and 20: ❮❮ KRYSSET Konstruktör: Korsor

Nuheterna - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?