31.08.2013 Views

Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Drömmen om<br />

det egna kaféet<br />

Mormors stora mässingsbricka och farmors tårtfat på fot av<br />

pressat glas. Hembakade bullar och kakor och aldrig nåt prat<br />

om busslaster utan bara om gäster som individer.<br />

Drömmen om kaféet var plötsligt verklighet och där<br />

stod vi, Britta och jag i tidsenliga förkläden och<br />

hucklen bakom köpmansdisken från Ikea och var<br />

bara så lyckliga.<br />

Baksmällan kom efter bara några veckor.<br />

Trots varma eller kalla fotbad var kväll hade<br />

fötterna förvandlats till två helvetiskt brinnande<br />

klumpar.<br />

– Ska man bjuda fint får man lida pin, sa jag,<br />

flyttade på sängen och sov med fötterna stickandes<br />

ut genom det öppna fönstret i den kylande<br />

natten.<br />

Så var det de tröttande eviga inköpsresorna till<br />

Willys. Herregud vad folk bälgar i sig dricka. Och<br />

kaffe. Och frallor. Och sockerbitar! Det där med<br />

sockerbitarna blev en egen historia.<br />

Till den lilla gulliga taklåga 1800-talsstugan<br />

kom även pensionärer i buss. Oftast på beställning.<br />

Även när kaféet var stängt.<br />

42 pensionärer hade beställt kaffe med dopp<br />

samma dag som det vars varulagerpåfyllardag.<br />

Men har man kafé så har man.<br />

Lyssna på RM via internet!<br />

–Varsågoda, sa jag och hällde upp kaffe och log<br />

varmt.<br />

–Tack sa pensionärerna och log lika varmt tillbaka.<br />

Den tredje damen jag serverade harklade sig försynt<br />

och påpekade att hon var diabetiker.<br />

– Men det ordnar vi, sa jag servicevant och<br />

ropade ut till Britta i köket.<br />

– Britta, kan du fixa nåt sockerfritt!<br />

Femte damen var även hon diabetiker.<br />

Och den sjunde.<br />

– Oj då, sa jag, och strök bort svettdroppen<br />

under hucklet i pannan.<br />

– Britta!!! Tre frallor till!<br />

När så den tolfte damen skulle ha en fralla började<br />

ugglorna att anas. Kommunikationsmiss? Det<br />

var alltså diabetikerföreningen på sommarutflykt?<br />

Och lagret av frallor tomt.<br />

När jag ropade ut frågan över församlingen hur<br />

många som ville ha sockerfritt, höjdes en skog av<br />

händer.<br />

Nu kan du lyssna på <strong>Regionmagasinet</strong> via internet.<br />

Gå in på www.regionmagasinet.se. Klicka på Lättläst och taltidning.<br />

Returadress: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg<br />

–Vi ber tusen gånger om ursäkt men beställningen<br />

har blivit fel, ropade jag. Jo, jag lät nog lite<br />

bestämd.<br />

– Ni får skrapa av sockret från bullarna, för<br />

frallorna är slut.<br />

När jag var ute i köket och fyllde på kaffekannan<br />

kom en av damerna ut:<br />

– Dom hörde fel, sa hon. Dom trodde du frågade<br />

hur många som ville ha en sockerbit.<br />

Problemet löste sig men man kan tänka sig vad<br />

de berättade när de kom hem.<br />

”Jo, det var väl bra, men man var tvungen att<br />

säga till redan när man bokade resan om man ville<br />

ha socker till kaffet!<br />

Och det var inte frågan om flera sockerbitar.<br />

Nej, matronan som stod där med sin kaffekittel,<br />

frågade hur många som ville ha sockerbit till<br />

kaffet. Och sen sa hon att dom inte hade så många<br />

utan man fick ta sockret från bullarna i stället”<br />

Drömmen om kaféet. Ett kafé precis så mysigt<br />

så att man själv ville fika där. Mässingbrickor,<br />

glada runda tanter som serverar och frågar om<br />

man ville ha påtår.<br />

Baksidan, som man inte ser, är de värkande<br />

fötterna, ständigt påfyllande av lager, bärande,<br />

diskande. Och så ska man plocka blommor, stryka<br />

dukar, diska vaser, torka bord och golv, städa när<br />

dagen är slut – och ändå öppna för senkomna<br />

gäster, räkna kassan, räkna den en gång till eftersom<br />

den inte stämde, göra bokföringen, (är debet<br />

åt vänster eller höger?) duka för nästa dag, låsa<br />

dörrar, gå med sopor… somna med fötterna ut<br />

genom fönstret.<br />

Och efter tre månader inse att det gått jämt<br />

upp, ekonomiskt. Att lönen inte ligger i paritet<br />

med antal arbetade timmar, att man inte har råd<br />

att anställa någon, och att man om man skall leva<br />

och vara hederlig skattebetalare måste ta så<br />

mycket betalt att i alla fall inga pensionärer har<br />

råd att dricka kaffe med dopp. Inte ens om man tar<br />

bort pärlsockret på bullarna.<br />

Men visst är det mysigt med såna där små<br />

hemtrevliga kaféer med hembakade bullar som<br />

man upptäcker när man är ute på sommarsemester.<br />

Det är bara så konstigt att de flesta försvinner<br />

bara efter en eller ett par säsonger.<br />

TEXT: MAUD PIHLBLAD<br />

FOTO: PRIVAT<br />

Nästa nummer av <strong>Regionmagasinet</strong> kommer i december

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!