Temanumret 2007 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift 

Nr X/2007 

Tema: Transport

INNEHÅLL 

SNPF ordförande och redaktören ........................... 2 

Samverkan förebygger och avslöjar brott ............... 3 

SMT – samverkan mot tullbrottslighet ..................... 6 

Rekordstor cigarettsmuggling .................................. 7 

Kokain kommer i containers .................................. 10 

Underrättelsesamarbete nyckeln 

i bekämpning av smuggling ............................. 14 

Samverkan förhindrar transportstölder................... 18 

Den illegala handeln med kemikalier .................... 22 

Storskalig illegal införsel av 

efedraextrakt (efedrin) från Kina ...................... 23 

Smuggling av 600 liter BMK .................................. 24 

Beslag och trender ................................................ 26 

Läkemedel på väg ................................................. 28 

Ökad smuggling i brev och paket .......................... 33 

Rikssambandscentralen – Tullverkets scanner ..... 34 

Notiser ................................................................... 35 

På spåret framför ett godståg ................................ 38 

Illegal handel har blivit en global ….. ..................... 42 

Debatt: Håll ögonen på utländska åkare ............... 46 

Operation Wrecker ................................................ 50 

Ständig tillströmning av långtradare i Skåne ......... 54 

Analys av riskerna i långtradartrafiken ................... 59 

När knarket kommer sjövägen .............................. 63 

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Sven Alhbin 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson (HG) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

Fax: 031-739 24 17 

SNPF:s hemsida: www.snpf.org 

Kokainet kommer i 

containers! 

TEXT: GILL ERIKSSON 

PROJEKTLEDARE, TULLVERKET GÖTEBORG 

Att kokainet kommer till Sverige från Sydamerika är väl inte något nyhet direkt. 

Men att tullen inom loppet av några veckor under december månad 2006 skulle 

göra två separata beslag av enorma mängder kokain hör definitivt inte till vanligheterna! 

Innan dessa beslag gjordes får vi leta oss tillbaks till 1999-2000 för att 

hitta stora kokainbeslag i containers, och då rörde det sig om kokain som kom 

med Bananbåtarna från Sydamerika. 

Projekt Colorado 

Koks i lasten! 

I slutet av november får vi information om att tre con- Första containern visar inget, men en bit in i den andra 

tainers är på väg till Sverige från Venezuela. De ska containern meddelar containergruppen att innehållet 

innehålla keramisk lera, och som mottagare stod ett plötsligt ändrar utseende. Det är en mycket frän lukt, 

polskt företag med ett svenskt kontantkortsnummer och själva utseendet skiljer sig åt. En snabbtest utvisar 

angivet. Containrarna hade gått på rutten Venezuela- kokain, vilket får vår puls att öka. Även i den tredje 

Hamburg-Göteborg, och en av anledningarna till att containern finns säckar med avvikande lukt och utse- 

vi intresserade oss för sändningen var just rutten. Om ende, och även dessa ger utslag på kokain. Vi anade nu 

containrarna skulle till Polen kan man ju undra varför att det var en enorm mängd kokain i dessa containrar, 

de lastas om på en ny båt till Sverige när de befinner varför vi även höjde säkerheten runt omkring contain- 

sig i Tyskland. 

rarna. När kontrollen var avslutad visade det sig vara 

När containrarna kommer till Göteborg börjar vår 1,3 ton kokain som var uppblandat med leran, renhets- 

containergrupp att gå igenom lasten. Det var en oergraden låg på ca 30 %. 

hört arbetsam uppgift, de fick skaffa speciell skyddsut- Vem skulle då ha dessa containrar? Vi hade lyckats 

rustning för att kunna genomföra kontrollen eftersom identifiera en svensk person som mottagare, men efter 

leran var väldigt dammig. Leran var lastad i så kallade en tids spaning misstänkte vi att denne befann sig i 

”big bags” som var och en innehöll 36 st 40-kg säckar! Polen. I stället riktade vi in oss på containrarna, och 

De slet oerhört mycket, och vi gjorde vad vi kunde för den 20 december lämnar de Göteborgs Hamn och 

att hålla modet uppe hos dem. 

hamnar hos en speditör i Göteborgsområdet. Här sker 

omlastning, och istället fortsätter färden med polska 

lastbilar söderut. Svensk tull och polispersonal är med 

och spanar, och lastbilarna kör ombord på färjan 

Ystad-Swinoujscie. Väl i Polen tar våra polska kollegor 

över spaningen, och när några personer skall lossa 

containern gör den polska polisen tillslag. 9 personer 

grips på platsen, och en av dem är den svenske mannen 

som vi letat efter! 

Utredningen i Polen pågår fortfarande, och tanken 

är att personerna skall lagföras i Polen och inte i 

Sverige. Det var ju trots allt Polen som var mottagare 

I dessa säckar låg kokainet utblandat med lera till lasten, Sverige var endast ett transitland. Om syftet 

från Venezuela. 

med att ta lasten via Sverige endast var att det skulle se 

10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 

18-19 

På spåret 

framför ett godståg 

TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

OMSLAGET: 

Ständig tillströmning av långtradare i Skåne. 

Foto: Gunnar Hermansson 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon: 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

X/07 Årgång 20 

I Göteborgs containerhamnar passerar årligen enorma mängder 

containers. Foto: Grethe Larssen 

bättre ut på papperen får vi aldrig veta, men man kan 

ju ha sina misstankar! 

 

Projekt Bahamas 

Under mellandagarna jul-nyår kan vi inte hålla pressen 

borta från projekt Colorado längre, mycket beroende 

på våra polska kollegor som gärna poserar med bild i 

polsk TV! I tidningarna står det att tullen i Göteborg 

har beslagtagit tre containers med kokain och att 

ursprungslasten bestod av lera. Man kan även läsa att 

tillslag gjorts i Polen och att flera personer är gripna. 

Det var inte meningen att detta skulle komma ut, 

men det var nu inget att göra åt. Så här i efterhand var 

det bara bra, eftersom vi är övertygade om att det var 

tack vare media som vi fick vårt nya projekt, Bahamas! 

I dagarna när det står i pressen om projekt Colorado, 

får polisen in en anmälan från en företagare i norra 

Sverige. Han berättar att han fått en avisering på tre 

containers från Sydamerika som han inte vill kännas 

vid. Containrarna innehåller bariumsulfat från Peru, 

och har gått på rutten Peru-Bahamas-Belgien-Sverige. 

Företagaren ringer även rederiet och frågar vad det är 

för last, och han säger även till rederiet att han inte vill 

ha lasten. 

polis och rederi först efter att det har stått i pressen 

om projekt Colorado trots att han har haft kännedom 

om containrarna i två veckor. Vår tanke var att om 

man får en avisering från ett rederi på tre containers, 

borde man ringa direkt och fråga vad det är för något 

och inte vänta i två veckor. Efter nyårshelgen 2006- 

2007 visar det sig att en person som uppger sig vara 

den svenska mottagaren är i kontakt med rederiet per 

e-mail, och denne vill att containrarna skall returneras 

till Antwerpen. 

Kontrollerad leverans 

Nu blir det mycket aktivitet från vår sida, vi känner att 

vi har en person på ”kroken” och det gäller att allt går 

i lås. Vi byter ut innehållet i kokainsäckarna till gamla 

tulldokument (!), lastar containern igen och försöker 

återställa allt i dess ursprungliga skick. Sedan är det 

bara att vänta tills personen hör av sig och meddelar 

vart containrarna ska och att han (för det visade sig 

vara en han) betalar fraktavgifterna. Den 8 februari 

lastas containrarna ombord på ett fartyg i Göteborgs 

Hamn, och några dagar senare lossas de tre containrarna 

i Antwerpen. Efter ytterligare en vecka kommer 

så en dragbil och lastar den aktuella containern. Våra 

belgiska, holländska och tyska tullkollegor är på hugget 

och följer containern. Alla tre containrarna går till 

en lagerplats i Tyskland där de blir stående ytterligare 

någon dag. 

På morgonen den 21 februari blir jag uppringd av 

ett tyskt spaningsteam som berättar att det är rörelser 

vid den aktuella containern. Den lastas på en ny lastbil 

som kör mot den holländska gränsen. Ca 1 mil ifrån 

Holland lastas containern av, tre personer går in och 

lastar av säckarna som numera innehåller tulldokument! 

Här gör tysk tull och polis tillslag och fyra personer 

grips på platsen. 

Plomben som satt på containern var manipulerad. Botten var 

borttagen och plombnumret utbytt. 

Foto: Tullverket Göteborg 

Mer kokain! 

Tullen i Göteborg kontaktas eftersom containrarna Utredningen pågår fortfarande både i Tyskland och 

finns där, och vi gör en kontroll av alla tre. Döm om i Sverige, varför jag inte kan berätta några detaljer om 

vår förvåning när vi hittar 7 säckar med totalt 200 kg denna för tillfället, men återkommer säkert i ett annat 

kokain alldeles innanför dörrarna i en av containrarna! nummer av denna tidning! 

Kokainet ligger i säckar som verkar vara slängda uppe Både projekt Colorado och Bahamas är mycket goda 

på den ordinarie lasten. Man kan även konstatera att exempel på vikten av internationellt samarbete mellan 

rederiplomberingen är manipulerad, botten av avsågad myndigheter. Det allra viktigaste budskapet med dessa 

och ditsatt igen. 

artiklar är dock att det är rederier och speditörer som 

Nu startar projekt Bahamas och målet är att försöka märker när något avviker från vad som är normalt och 

ta reda på vem som är mottagare till lasten. Våra miss- därigenom har en mycket stor möjlighet att förhindra 

tankar riktar sig mot företagaren eftersom han ringer narkotikasmuggling! 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 11 

Många av Sveriges rastplatser för långtradare är omgivna av skog och ligger ostört vilket underlättar för nattliga stöldräder. 

Samverkan förhindrar transportstölder 


– Jag uppskattar friheten och den omväxling det här arbetet innebär, säger lokföraren 

Nils-Erik Arvidsson från norra Skåne, som kört tåg i 25 år. 

För Nils-Erik, som arbetar för Green Cargo, kan ett en bit upp i landet där en annan lokförare avlöser. 

pass innebära att han t.ex. kör ett godståg från Malmö – Att transportera trailers på tåg måste vara fördel- 

till Nässjö. Där tar en annan lokförare över och kör aktigt på många sätt, inte minst ur trafiksäkerhets- och 

tåget till Stockholm. 

miljösynpunkt, anser Nils-Erik Arvidsson. 

En annan dag kan arbetspasset börja i Trelleborg Det senaste arbetspasset började vid fyratiden på 

där Nils-Erik tar över ett väntande tågsätt som kan morgonen i Hässleholm. Tillsammans med en medhjäl- 

vara lastat med upp till 64 utländska långtradartrailers pare, ”växlare”, gick de på ett godståg som kommit 

som kommit med färja. Hans uppgift är att köra tåget från Malmö. Destinationen var Karlshamn och tåg- 


54-55 

Stölder ur tunga transporter på terminalområden och de större vägarnas parkeringsplatser 

måste hejdas. Därför deltar flera polismyndigheter i sydvästra Sverige 

i ett samverkansprojekt tillsammans med aktörer inom transportnäringen. 

tölder av och ur tunga fordon som transporterar Planerade och organiserade stölder 

Solika typer av gods är idag ett enkelt sätt för krimi- – Individerna som stjäl är kända och väl kartlagda, 

nella att komma över kapitalvaror. Det som vanligtvis säger Per-Arne Nilsson. – De tillhör i flera fall krimi- 

stjäls är hemelektronik som datorer och TV-apparater, nella MC-gäng och en annan stor grupp är kriminella 

men också livsmedel, tvättmedel alkohol och kläder. från Balkan som är bosatta i Skåne. 

Transportstölderna föranledde Länskriminalen i Stöldligorna är väl organiserade och planerar sina 

Västra Götaland att starta ett samverkansprojekt med angrepp. De rör sig längs E4:an och E6:an och förspa- 

polismyndigheterna i Skåne, Halland, Jönköpings och nar för att leta upp lämpliga objekt innan de slår till. 

Kronobergs län. Kriminalinspektör Per-Arne Nilsson Ligamedlemmarna uppträder ibland maskerade och 

i Mölndal leder projektet. Han har kartlagt stölderna det händer att de förstör ev. kameraövervakning. 

som oftast begås när chaufförerna sover i sina fordon. Det finns flera anledningar till att transportstölder 

Den vanligaste stöldmetoden är att kapellet skärs upp ökar. Förutom att godset är lättåtkomligt är upptäcks- 

och varorna plockas ut. Stölder ur olåsta lastbilar och risken liten. Brotten har dessutom lågt straffvärde och 

släpvagnar hör inte heller till ovanligheterna. 

ges därför i regel låg prioritet. 

Per-Arne Nilsson leder ett projekt mellan polismyndigheter i sydvästra Sverige och aktörer i transportbranscken i syfte att förhindra 

stölder ut tunga transporter. 

Under 2006 anmäldes 512 transportstölder i sydvästra 

Sverige. 112 av dessa avsåg stöld av lastbil och i 56 

fall stals ett lastbilssläp. Majoriteten av brotten förövades 

i nordvästra Skåne. Fram till den 1 september 2007 

hade 350 transportstölder identifierats av projektet och 

Per-Arne Nilsson tror att mörkertalet är stort. 

Bred samverkan 

Polismyndigheterna i transportsäkerhetsprojektet samverkar 

med en mängd partners såsom Vägverket, 

Sveriges Åkeriföretag, Transportarbetareförbundet, 

Transportgruppen, försäkringsbranschen, biltillverkare, 

speditörer m.fl. Polisen kommer också att informera 

Transportindustriföreningen och Svenskt Näringslivs 

Transportråd. Även inom EU-parlamentet följer man 

det svenska projektet. 

Under våren 2007 arrangerades seminarier i Malmö, 

Jönköping och Mölndal med uppföljning under hösten. 

Syftet är att öka medvetenheten och rättstänkandet 

inom branschen genom information. Alla har 

ett ansvar och polisen vill att alla stöldangrepp skall 

anmälas. Det är också nödvändigt att åkeriföretagen 

har bra kännedom om sina anställda. 

Förslag på säkrare rastplatser 

Som ett led i det brottsförebyggande arbetet har 

Vägverket utarbetat förslag till hur långtradarnas nattliga 

uppställningsplatser bör vara utformade. Bland 

de krav som ställs är att de skall vara stora med stora 

plana ytor och plats för minst 50 fordon. Platserna 

skall vara inhägnade och larmade, ha bra belysning 

och omges av låg vegetation. De skall också ha skilda 

in- och utfarter. 

Fem gripna för nattlig 

stöld vid E4:an 

I våras grep polisen i Södermanland fem 

män misstänkta för att ha stulit bl.a. elektronikvaror 

ur ett nattparkerat lastbilssläp 

vid Sillekrog, en rastplats på E4:an 

norr om Nyköping. 

Kriminalinspektör Henrik Lundh, som arbetar 

inom kriminalunderrättelsetjänsten i Södermanland, 

bekräftar att många stöldangrepp på parkerade 

långtradare anmäldes under våren och 

försommaren 2007. Man skar oftast upp kapellen 

och stal mestadels elektronik, matvaror och sprit. 

Polisen i Nyköping var ofta ute och spanade 

på nätterna och kunde vid några tillfällen iaktta 

misstänkta bilar som uppenbarligen var ute för 

att rekognosera. Gärningsmännen är ytterst försiktiga 

och gör inget utan att vara helt säkra på 

att de är ensamma. Antalet anmälda stölder har 

också minskat sedan i våras. 

Polisen i Södermanland har inget organiserat 

samarbete, utöver det vanliga polisiära samarbetet, 

med angränsande län angående transportstölder. 

Man utbyter underrättelseinformation om 

händelser, olika tillvägagångssätt och naturligtvis 

om tänkbara gärningsmän. De som misstänktes 

för stölden i Sillekrog kom från Södertälje där de 

är kända som yrkeskriminella. 



sättet bestod av vagnar med dels kemikalier och dels 

annat gods. Några vagnar var tomma för att lastas i 

Karlshamn. 

Dagens uppgift bestod i att köra till godsbangården 

i Karlshamn, som de disponerade själva under några 

timmar, och sortera vagnarna innan de fördelades på 

olika mottagare. Nils-Erik bytte elloket mot ett dieseldrivet 

radiolok, som används för att flytta om vagnar 

inne på bangården. Lokföraren har en lista över vagnarnas 

placering i tåget och hur de skall fördelas. 

Radioloket manövrerar Nils-Erik från en styrsändare, 

en sorts fjärrkontroll som han har i en låda på 

magen. Lokföraren kan då agera utanför loket och 

tillsammans med medhjälparen sorteras vagnarna upp 

på olika spår. 

Under uppehållet i Karlshamn gjorde Nils-Erik 

och hans medhjälpare två turer till den närbelägna 

massafabriken Mörrums Bruk. Kemikalievagnar och 

tomma vagnar lämnades och färdiglastade vagnar togs 

därifrån. De gjorde också en tur till Stillerydshamnen, 

djuphamnen i Karlshamn, i liknande ärende. 

När alla medförda vagnar sorterats och fördelats 

och nya vagnar samlats ihop och kopplats, började färden 

tillbaka mot Skåne. Om allt gått bra i Karlshamn 

har de haft ganska gott om tid för att helt på egen hand 

ordna alla turer med vagnarna. Det är dock inte alla 

dagar allt flyter smärtfritt. Nils-Erik, med sin långa 

Ständig tillströmning 

av långtradare i Skåne 


FOTO: TULLVERKET OCH GUNNAR HERMANSSON 

Utöver den fasta förbindelsen över Öresund har Skåne totalt mer än 200 färjeankomster 

från utlandet per dygn med tusentals passerande långtradare. Här redovisas 

intryck från några av ankomstplatserna. 

En färja från Polen har just öppnat porten för att släppa iland 

alla långtradarna. 

Trelleborg 

Genom färjehamnen i Trelleborg passerar varje dag 

i genomsnitt ca 1200 långtradare till eller från utlandet. 

Det överträffar till och med det antal tunga lastbilar 

som dagligen passerar Helsingborg eller över 

Öresundsbron. 

Varje dygn anlöper 18 stora bilfärjor Trelleborgs 

hamn och vissa av färjorna transporterar huvudsakligen 

lastbilar. Från Swinoujscie i Polen kommer två 

färjor och den rutten skall snart utökas med ännu en 

daglig bilfärja. De övriga trafikerar destinationerna 

Rostock, Travemünde och Sassnitz i Tyskland. 

Laila Macher Sjöholm är gruppchef för en av 

Tullverkets kontrollgrupper som denna augustieftermiddag 

befinner sig i Trelleborg. En Polenfärja är på 

väg in i hamnen och snart anländer två färjor från 

Tyskland. Man kan ana en viss uppgivenhet hos Laila 

Nils-Erik Arvidsson växlar vagnar med radioloket som han 

styr med lådan på magen. 

erfarenhet som lokförare, uppskattar denna frihet i 

arbetet. Den ena dagen är heller inte den andra lik. 

På spåret njuter Nils-Erik gärna av den vackra 

svenska naturen när han far fram i ca 100 km/tim. 

Uppmärksamheten framåt ger han dock inte avkall på, 

med tanke på att ett 350-550 meter långt godståg kräver 

en bromssträcka på ungefär en kilometer. 


10-11 

38-39 

Marcher Sjöholm när hon berättar om svårigheterna undersöka innan de fortsätter in i landet. Misstankarna 

att selektera ut några få lastbilar för närmare under- om godset kan också ha stärkts av att chauffören under 

sökning. Det är trångt i färjeterminalen och därför kan färden fått direktiv om en ny leveransadress i Sverige. 

bara ett fåtal stora ekipage tas åt sidan. 

Rattfulla förare 

Passkontroll 

Efter ett par svåra olyckor och incidenter i Skåne med 

Denna dag finns också två passkontrollanter på plats berusade långtradarchaufförer som anlänt med färja, 

vid färjan från Swinoujscie. Merparten av fordonen har polisen intensifierat kontrollerna. Man har därmed 

är polska och eftersom Polen ännu inte är medlem i stoppat flera förare från att köra vidare. 

Schengen-samarbetet skall passkontroll göras på alla Tulltjänstemännen kan också ibland se tecken på 

inresande. 

misstänkt alkohol- eller drogmissbruk hos lastbilschaufförer 

i samband med att de kör av färjan eller 

blir stoppade för tullkontroll. Vid sådan misstanke om 

alkoholpåverkan kan tullarna dirigera in ekipaget till 

en kontrollplats i hamnen, där en automatisk alkotest 

finns. Den fungerar som ett alkolås. Föraren blåser i ett 

munstycke enligt de tryckta instruktionerna som finns 

på flera språk. Om föraren inte är påverkad öppnas en 

bom och färden kan fortsätta. 

Scanner 

Vissa dagar finns tullens scannerbil i Trelleborg. Med 

denna utrustning kan man genomlysa lastutrymmet 

i långtradare och godsvagnar på tåg. På så sätt ges 

möjlighet att upptäcka avvikelser i lasten som kräver 

närmare undersökning. 

Chaufförerna vet ofta inte vad som finns i lasten, 

vilket gör det svårare för tulltjänstemännen att få en 

överblick och svårare at tolka bilderna från scannern. 

Det har också hänt, enligt Laila Macher Sjöholm, att 

chaufförer har kommit till oss och haft misstankar om 

att lasten innehåller gods som de inte känner till och vill 

Om utrustningen indikerar alkoholpåverkan larmas 

polisen, liksom i de fall man misstänker påverkan av 

andra droger. Det har också hänt att resenärer larmat 

tullen om att man sett förare dricka alkohol ombord 

på färjan. 

Tullen kommer sannolikt att ges befogenheter att 

själva ingripa och göra utandningsprov vid misstanke 

om alkoholpåverkan hos bilförare. Detta 

skall regleras i en ny lag som väntas träda i kraft 

under 2008. Befogenheterna kommer också att gälla 

Kustbevakningen, och förutom rätten att göra alkotester 

får de två myndigheterna även befogenheter och 

ansvar för att genomföra förundersökningen. 

Lagförslaget välkomnas av både Tullverket och 

Kustbevakningen, vilka redan har vissa polisiära befogenheter 

och ett nära samarbete med polisen. 



SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 

1

Hej alla som kämpar mot narkotikabrottligheten! 

Det är med stor stolthet som Svenska Narkotikapolisföreningen 

nu ger ut detta första extra nummer av 

tidningen med ett specialtema. Vi kommer att fortsätta 

med detta även nästa år. 

Svenska Narkotikapolisföreningen är öppen för 

anställda inom polisen, tullverket, åklagarmyndigheten, 

kriminalvården och kustbevakningen. Vi arrangerar 

egna utbildningsdagar och konferenser runt 

om i Sverige. Vi har också en kampanj som vi kallar 

för ”STÄLL UPP mot narkotika”. Med detta motto 

arrangerar vi företagskonferenser, information till 

idrottsklubbar, skolor mm. 

Tyvärr ser vi att narkotikan finns i alla miljöer i 

samhället. Alla kan bidra på sitt sätt genom att ta 

ställning mot narkotikan oavsett var vi bor och var vi 

jobbar. Det är viktigt att vi är många som tar avstånd 

mot narkotikamissbruk och dess konsekvenser. 

Jag vill passa på att tacka alla annonsörer och andra 

medverkande i tidningen. Det är tack vare er som 

denna tidning har kommit till. 

2 

THOMAS EKMAN 

ORDFÖRANDE 

Fakta om SNPF 

Svenska Narkotikapolisföreningen, SNPF, 

är en ideell förening som bildades 1987. 

Antalet medlemmar är idag ca 2500, varav 

de flesta är anställda inom polisen, tullen 

eller åklagarväsendet. 

Föreningens syfte är att främja utbildning 

och forskning inom narkotikabekämpningens 

område som är till nytta för rättsväsendet. 

Medlemmarna får ökade kunskaper 

inom sina respektive verksamheter genom 

den högklassiga utbildning som föreningen 

tillhandahåller vid de årliga utbildningskon- 


GUNNAR HERMANSSON 

CHEFREDAKTÖR 

Vår ordinarie tidning brukar innehålla artiklar, reportage 

och notiser av varierande slag och nästan alltid 

med koppling till problemet med narkotika och andra 

droger i samhället. 

När det så blev aktuellt att göra en hel tidning på 

temat Transporter var givetvis kopplingen till smuggling 

given. All smuggling av droger sker ju i samband 

med transporter av något slag; till havs, till lands och 

till sjöss. 

Allt oftare smugglas droger i brev och paket och 

inte minst den illegala distributionen inom landet sker 

på detta sätt. Man brukar skämtsamt säga att posten 

är den största drogleverantören idag utan att man är 

medveten om det. 

Innehållet i denna tidning fokuserar mycket på den 

tunga fordonstrafiken och vikten av samverkan mellan 

myndigheter å ena sidan och näringslivet å den andra 

sidan. Ett etablerat samarbete med utsedda kontaktpersoner 

kan vara oerhört effektivt när det gäller att 

avslöja smugglare eller upptäcka om den egna transporten 

utnyttjas av smugglare. 

Några väl fungerande samverkansformer är beskrivna 

i tidningen, men det finns inget som är så bra att det 

inte kan bli bättre. 

ferenserna, samt genom medlemstidningen 

som utkommer med fyra nummer per år. 

SNPF stödjer enskilda medlemmar genom 

stipendier och bidrag för resor och andra 

aktiviteter som är förenliga med föreningens 

verksamhet. 

Föreningens arbete finansieras främst 

genom bidrag från enskilda företag och 

organisationer samt genom föreningens 

företagsklubb. Dessutom är medlemsavgifter 

och bidrag från myndigheter väsentliga 

för föreningen.

Samverkan förebygger 

och avslöjar brott 

Ensam är inte alltid stark. Numera är samverkan ett allt självklarare begrepp för såväl 

polisen som tullen och kustbevakningen. De rättsvårdande myndigheterna samverkar 

alltmer sinsemellan och med andra myndigheter och instanser i samhället, för att på 

ett ännu effektivare sätt lösa sina brottsförebyggande och brottsbekämpande uppgifter. 

Dessutom, och detta är mycket viktigt, samverkar de tre myndigheterna också i allt 

större utsträckning med företag i näringslivet. Det är också viktigt att ha i minnet att 

denna typ av samarbete inte bara gynnar myndigheten utan i lika hög grad är till gagn 

för företaget. 

Exempel på samverkan i Sverige mellan 

myndigheter och företag i transportsektorn 

Ett bra exempel på samverkan är SMT, Samverkan 

Mot Tullbrottslighet, som bygger på ömsesidiga och 

frivilliga avtal mellan Tullverket och företag. Syftet 

med denna samverkan är att parterna använder sig av 

varandras kompetens, kontaktnät och erfarenhet för 

att bekämpa både narkotikasmuggling och annan tullbrottslighet. 

SMT beskrivs närmare på sid 6. 

Nattliga stölder av begärligt gods i lasten på parkerade 

långtradare sker allt oftare och stölderna är oftast 

organiserade. Polisen och företag i transportbranschen 

samarbetar sinsemellan för att komma tillrätta 

med stölderna genom olika projekt. Detta samarbete 

utvecklas närmare på sid 18. 

Transporter av kemikalier som kan användas för tillverkning 

av narkotika, s.k. prekursorer, måste ske på 

ett säkert sätt. Det finns ett ständigt intresse från den 

kriminella sidan att komma över dessa kemikalier, som 

också har att högt värde på den illegala marknaden. 

Läs mer om detta och om polisens och tullens samarbete 

med kemikaliebranschen på sidan 22. 

Narkotika och andra begärliga droger i form av läkemedel 

transporteras i stora mängder inom landet och 

över gränserna. Här finns också ett allt större intresse 

från den kriminella världen att komma över lasten i 

denna typ av ”värdetransporter”. Nya säkerhetsrutiner 

för attraktiva läkemedelstransporter har utarbetats och 

presenteras på sid 28. 


3

SMT 

- Samverkan Mot Tullbrottslighet 


Sedan några år tillbaka satsar tullen på att stoppa narkotikan och annan 

gränsöverskridande brottslighet genom ett nära samarbete med näringslivet. Samarbetsformen 

kallas SMT, Samverkan Mot Tullbrottslighet, och är en vidareutveckling 

av MoU, Memorandum of Understanding. SMT ingår som en del i tullsystemet 

Servicetrappan där företagen kvalitetssäkras av Tullverket och får förenklingar 

i sina tullrutiner. I dag vänder sig SMT även till företag/organisationer 

utanför Servicetrappan vilka har varuflöden som kan vara av intresse för tullen. 

SMT-arbetet sysselsätter idag 17 personer och en funktionsansvarig inom 

Tullverket på olika platser i landet. De flesta finns i Stockholm, Göteborg och 

Malmö och i Sundsvall finns en SMT-representant för norra Sverige. 

Tulltjänstemännen bedriver SMT-arbete genom att 

besöka och skapa kontakter med intressanta företag, 

dvs. företag som genom sin verksamhet riskerar 

att bli utnyttjade av narkotikasmugglare eller bli 

inblandade i annan tullbrottslighet. Tullen informerar 

företagen om olika risker att bli utnyttjade i sina 

varuflöden, men också om vilka möjligheter företagen 

kan förebygga riskerna. Målet med SMT-kontakterna 

är att Tullverket vill nå en överenskommelse 

med aktuellt företag om ett samarbete som går ut på 

att förhindra allvarlig brottslighet. Man upprättar en 

skriftlig överenskommelse mellan tullen och företaget. 

Överenskommelsen är inte juridiskt bindande utan 

bygger mer på ömsesidig respekt och förståelse för 

varandras arbete. Företaget åtar sig bl.a. att på eget 

initiativ kontakta Tullverket om man upptäcker eller 

misstänker tullbrottslig verksamhet. Hittills har mer än 

250 SMT-överenskommelser slutits mellan tullen och 

olika företag i Sverige. Det mottas ofta mycket positivt 

i näringslivet att tullen arbetar på detta sätt. Företagen 

får ta ett större samhällsansvar och det resulterar i att 

tullens brottbekämpning blir effektivare när man har 

”fler ögon och öron” i varuflödet. 

I dag har flertalet företag en tydlig alkohol- och 

drogpolicy och SMT kan naturligtvis även ingå som en 

del i policyn. Personalen på företagen är också föräldrar 

eller mor/farföräldrar. Narkotika är ett laddat ord 

som berör många, och man vill naturligtvis inte att de 

nära och kära skall drabbas av detta. Genom SMTöverenskommelsen 

kan tullen bidra med information 

till personalen om narkotika/anabola steroider och 

tullbrottslighet. 

6 


SMT-representanten i Norrland 

I Tullverkets lokaler i Sundsvall finns tullinspektör 

Sune Nordström som sedan 1996 arbetat med MoU/ 

SMT och nu ensam ansvarar för SMT-arbetet i hela 

Norrland. I hans arbetsuppgifter ingår också drogförebyggande 

information för ex. lärare och föräldramöten, 

liksom deltagande i olika samverkansgrupper. 

Sune Nordström är också en av Tullverkets främsta 

experter på brottsligheten kring anabola steroider och 

sedan 1994 fungerar han även på fritiden som dopingkontrollant 

åt Riksidrottsförbundet. 

I mitten av september i år gjorde Sune Nordström tillsammans 

med kollegan Kurt-Arne Rosén från Göteborg 

en riktad insats i södra och mellersta Norrland för att 

utvidga SMT-arbetet. Under en veckas tid besökte de 

sju företag i olika branscher. Det var allt från stora 

pappersbruk och hamnar till mindre speditionsfirmor. 

Företrädarna för de besökta företagen blev informerade 

om hur de kan medverka till att förhindra 

allvarlig tullbrottslighet. De är ju experterna inom sin 

verksamhet och vet vad som är ”normalt”. Om de 

däremot skulle reagera på något i rutinerna som verkar 

skumt, eller åtminstone avviker på ett onormalt sätt, 

är tulltjänstemännen intresserade av en kontakt. Det 

kan t.ex. vara att frakt betalas kontant, fraktkostnad 

är högre än varuvärdet, skadade eller manipulerade 

förseglingsanordningar, godset levereras till c/o-adress 

eller att det plötsligt sker ologiska ändringar av transportuppdraget. 

Företag som ingår SMT-överenskommelser 

får också egna kontaktpersoner inom Tullverket 

som de kan vända sig till med informationen.

Tullinspektör Sune Nordström har lång erfarenhet av förebyggande 

tullarbete i Norrland. 

Resultatet av Nordströms och Roséns företagsbesök 

blev att en stor hamn hörde av sig efter ett par dagar 

och ville ingå en SMT-överenskommelse. Flera av de 

andra besökta företagen väntas följa efter. 

De båda tulltjänstemännen fick också tillfälle att 

presentera SMT på Länsstyrelsen i Härnösand för 

en samverkansgrupp mot alkohol och droger, kalllad 

Regionala Rådet. Gruppen består av företrädare 

för Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Landstinget, 

Polisen, Skatteverket, Tullverket, Vägverket och frivilligorganisationer. 

Efter den veckolånga SMT-turnén kunde Sune 

Nordström och hans kollega från Göteborg konstatera 

att tullens arbetsförhållanden i Norrland skiljer sig i 

stora stycken från kollegornas arbete i Göteborg eller 

andra storstadsregioner. En ny förstärkt SMT-insats i 

Norrland är redan planerad till våren 2008. 

Rekordstor cigarettsmuggling 

kunde avslöjats tidigare 

En 54-årig företagare från Söderhamn åtalades i december 2004 för att ha smugglat 

in närmare 30 miljoner cigaretter ett och ett halvt år tidigare. Händelsen 

betecknades som den största cigarettsmugglingen under 2003. 

Cigaretterna transporterades i fartyget M/S Komet 

som lämnat S:t Petersburg i slutet av maj 2003. Lasten 

bestod av 104 ihåliga virkesbuntar där cigaretterna 

låg gömda. I början av juni lossades virkeslasten i 

Stugsunds hamn utanför Söderhamn och virket placerades 

i ett magasin i hamnen. 

En illegal fabrik i Moskvaområdet hade tillverkat 

cigaretterna och det rörde sig om plagiat av märkena 

Prince, Marlboro och Super Kings. 

Som säljare stod ett ryskt företag med kopplingar 

till organiserad brottslighet. Även ett företag i Belgien 

figurerade och söderhamnaren hade åtminstone en 

polsk och en dansk medbrottsling. 

I juni 2003 började virkesbuntarna med cigaretter distribueras 

med långtradare till mottagare i Småland och 

i Danmark. Dansk tull stoppade en virkestransport och 

upptäckte cigaretterna. Tullen i Sverige kontaktades och 

det återstående cigarettlagret i Stugsund avslöjades. 

Många signaler på att något var fel 

Denna smugglingshistoria visar på en mängd konstigheter 

som borde ha fått både tullare, hamnarbetare och 

speditörer att reagera i ett tidigare skede. Det är t.ex. 

ovanligt att en större virkesleverans kommer med fartyg 

till en liten hamn som Stugsund. Dessutom är import av 

sågat virke från Ryssland ytterst ovanligt, och ännu 

mer alarmerande borde den ovanliga virkesdimensionen 

och den dåliga kvalitén på virket ha varit. 

Illegalt tillverkade 

cigaretter 

värda mer än 42 

miljoner kronor 

smugglades i 

specialgjorda 

virkesbuntar 

från Ryssland 

till Söderhamn. 

Truckföraren som lastade några av virkesbuntarna 

på lastbil sade i efterhand att han reagerat på att virket 

var ovanligt tungt. Anledningen var att smugglarna 

dränkt in virket med vatten för att kompensera viktförlusten 

av de stora håligheterna i buntarna där cigarettlimporna 

låg. En annan egenhet var att den ovanliga 

lasten distribuerades söderut och i mindre poster till 

olika mottagare. 


7

Kokainet kommer i 

containers! 

TEXT: GILL ERIKSSON 

PROJEKTLEDARE, TULLVERKET GÖTEBORG 

Att kokainet kommer till Sverige från Sydamerika är väl inte något nyhet direkt. 

Men att tullen inom loppet av några veckor under december månad 2006 skulle 

göra två separata beslag av enorma mängder kokain hör definitivt inte till vanligheterna! 

Innan dessa beslag gjordes får vi leta oss tillbaks till 1999-2000 för att 

hitta stora kokainbeslag i containers, och då rörde det sig om kokain som kom 

med Bananbåtarna från Sydamerika. 

Projekt Colorado 

I slutet av november får vi information om att tre containers 

är på väg till Sverige från Venezuela. De ska 

innehålla keramisk lera, och som mottagare stod ett 

polskt företag med ett svenskt kontantkortsnummer 

angivet. Containrarna hade gått på rutten Venezuela- 

Hamburg-Göteborg, och en av anledningarna till att 

vi intresserade oss för sändningen var just rutten. Om 

containrarna skulle till Polen kan man ju undra varför 

de lastas om på en ny båt till Sverige när de befinner 

sig i Tyskland. 

När containrarna kommer till Göteborg börjar vår 

containergrupp att gå igenom lasten. Det var en oerhört 

arbetsam uppgift, de fick skaffa speciell skyddsutrustning 

för att kunna genomföra kontrollen eftersom 

leran var väldigt dammig. Leran var lastad i så kallade 

”big bags” som var och en innehöll 36 st 40-kg säckar! 

De slet oerhört mycket, och vi gjorde vad vi kunde för 

att hålla modet uppe hos dem. 

10 

I dessa säckar låg kokainet utblandat med lera 

från Venezuela. 


Koks i lasten! 

Första containern visar inget, men en bit in i den andra 

containern meddelar containergruppen att innehållet 

plötsligt ändrar utseende. Det är en mycket frän lukt, 

och själva utseendet skiljer sig åt. En snabbtest utvisar 

kokain, vilket får vår puls att öka. Även i den tredje 

containern finns säckar med avvikande lukt och utseende, 

och även dessa ger utslag på kokain. Vi anade nu 

att det var en enorm mängd kokain i dessa containrar, 

varför vi även höjde säkerheten runt omkring containrarna. 

När kontrollen var avslutad visade det sig vara 

1,3 ton kokain som var uppblandat med leran, renhetsgraden 

låg på ca 30 %. 

Vem skulle då ha dessa containrar? Vi hade lyckats 

identifiera en svensk person som mottagare, men efter 

en tids spaning misstänkte vi att denne befann sig i 

Polen. I stället riktade vi in oss på containrarna, och 

den 20 december lämnar de Göteborgs Hamn och 

hamnar hos en speditör i Göteborgsområdet. Här sker 

omlastning, och istället fortsätter färden med polska 

lastbilar söderut. Svensk tull och polispersonal är med 

och spanar, och lastbilarna kör ombord på färjan 

Ystad-Swinoujscie. Väl i Polen tar våra polska kollegor 

över spaningen, och när några personer skall lossa 

containern gör den polska polisen tillslag. 9 personer 

grips på platsen, och en av dem är den svenske mannen 

som vi letat efter! 

Utredningen i Polen pågår fortfarande, och tanken 

är att personerna skall lagföras i Polen och inte i 

Sverige. Det var ju trots allt Polen som var mottagare 

till lasten, Sverige var endast ett transitland. Om syftet 

med att ta lasten via Sverige endast var att det skulle se

I Göteborgs containerhamnar passerar årligen enorma mängder 

containers. Foto: Grethe Larssen 

bättre ut på papperen får vi aldrig veta, men man kan 

ju ha sina misstankar! 

Projekt Bahamas 

Under mellandagarna jul-nyår kan vi inte hålla pressen 

borta från projekt Colorado längre, mycket beroende 

på våra polska kollegor som gärna poserar med bild i 

polsk TV! I tidningarna står det att tullen i Göteborg 

har beslagtagit tre containers med kokain och att 

ursprungslasten bestod av lera. Man kan även läsa att 

tillslag gjorts i Polen och att flera personer är gripna. 

Det var inte meningen att detta skulle komma ut, 

men det var nu inget att göra åt. Så här i efterhand var 

det bara bra, eftersom vi är övertygade om att det var 

tack vare media som vi fick vårt nya projekt, Bahamas! 

I dagarna när det står i pressen om projekt Colorado, 

får polisen in en anmälan från en företagare i norra 

Sverige. Han berättar att han fått en avisering på tre 

containers från Sydamerika som han inte vill kännas 

vid. Containrarna innehåller bariumsulfat från Peru, 

och har gått på rutten Peru-Bahamas-Belgien-Sverige. 

Företagaren ringer även rederiet och frågar vad det är 

för last, och han säger även till rederiet att han inte vill 

ha lasten. 

Mer kokain! 

Tullen i Göteborg kontaktas eftersom containrarna 

finns där, och vi gör en kontroll av alla tre. Döm om 

vår förvåning när vi hittar 7 säckar med totalt 200 kg 

kokain alldeles innanför dörrarna i en av containrarna! 

Kokainet ligger i säckar som verkar vara slängda uppe 

på den ordinarie lasten. Man kan även konstatera att 

rederiplomberingen är manipulerad, botten av avsågad 

och ditsatt igen. 

Nu startar projekt Bahamas och målet är att försöka 

ta reda på vem som är mottagare till lasten. Våra misstankar 

riktar sig mot företagaren eftersom han ringer 

polis och rederi först efter att det har stått i pressen 

om projekt Colorado trots att han har haft kännedom 

om containrarna i två veckor. Vår tanke var att om 

man får en avisering från ett rederi på tre containers, 

borde man ringa direkt och fråga vad det är för något 

och inte vänta i två veckor. Efter nyårshelgen 2006- 

2007 visar det sig att en person som uppger sig vara 

den svenska mottagaren är i kontakt med rederiet per 

e-mail, och denne vill att containrarna skall returneras 

till Antwerpen. 

Kontrollerad leverans 

Nu blir det mycket aktivitet från vår sida, vi känner att 

vi har en person på ”kroken” och det gäller att allt går 

i lås. Vi byter ut innehållet i kokainsäckarna till gamla 

tulldokument (!), lastar containern igen och försöker 

återställa allt i dess ursprungliga skick. Sedan är det 

bara att vänta tills personen hör av sig och meddelar 

vart containrarna ska och att han (för det visade sig 

vara en han) betalar fraktavgifterna. Den 8 februari 

lastas containrarna ombord på ett fartyg i Göteborgs 

Hamn, och några dagar senare lossas de tre containrarna 

i Antwerpen. Efter ytterligare en vecka kommer 

så en dragbil och lastar den aktuella containern. Våra 

belgiska, holländska och tyska tullkollegor är på hugget 

och följer containern. Alla tre containrarna går till 

en lagerplats i Tyskland där de blir stående ytterligare 

någon dag. 

På morgonen den 21 februari blir jag uppringd av 

ett tyskt spaningsteam som berättar att det är rörelser 

vid den aktuella containern. Den lastas på en ny lastbil 

som kör mot den holländska gränsen. Ca 1 mil ifrån 

Holland lastas containern av, tre personer går in och 

lastar av säckarna som numera innehåller tulldokument! 

Här gör tysk tull och polis tillslag och fyra personer 

grips på platsen. 

Plomben som satt på containern var manipulerad. Botten var 

borttagen och plombnumret utbytt. 

Foto: Tullverket Göteborg 

Utredningen pågår fortfarande både i Tyskland och 

i Sverige, varför jag inte kan berätta några detaljer om 

denna för tillfället, men återkommer säkert i ett annat 

nummer av denna tidning! 

Både projekt Colorado och Bahamas är mycket goda 

exempel på vikten av internationellt samarbete mellan 

myndigheter. Det allra viktigaste budskapet med dessa 

artiklar är dock att det är rederier och speditörer som 

märker när något avviker från vad som är normalt och 

därigenom har en mycket stor möjlighet att förhindra 

narkotikasmuggling! 


11

Narkotikaexpert i regeringskansliet 

Underrättelsesamarbete 

nyckeln i bekämpning av smuggling 

TEXT: PETER SUNDBERG 

– Vi måste utveckla underrättelsesamarbetet för att 

kunna möta den ökande globala smugglingen. Det 

säger Walter Kegö, som arbetar med polis- och tullfrågor 

inom Mobilisering mot narkotika i regeringskansliet. 

Han har lång erfarenhet av narkotikapolisarbete 

och har tidigare varit chef för rikskriminalens narkotikarotel. 

Hos Mobilisering har han arbetat bl.a. med 

att utveckla samarbetet med andra länder, främst i 

Östersjöområdet. 

Underrättelsearbete innebär att man försöker ta 

reda på vad som händer runtomkring. Mycket liknar 

nyhetsförmedling, men tull- och polismyndigheter har 

helt andra uppgifter och befogenheter. I brottsbekämpningen 

handlar det om att finna mönster i t.ex. narkotikaproduktion, 

att kartlägga smugglingsrutter och 

att hålla ögonen på nya aktörer. Inblandade personer 

liknar ibland arbetet vid att sitta mitt i ett kalejdoskop 

med ständigt skiftande bilder. 

– Motsidan har blivit mycket bättre organiserad 

de senaste årtiondena. Därför måste även vi utveckla 

vårt arbete. Vi måste bli bättre på att använda datorer 

och samordna datatrafiken. Vi måste skaffa oss skarpare 

analysverktyg för att säkrare hitta de misstänkta 

transporterna. Vi måste få likartade befogenheter i alla 

länder, så att inte föråldrade procedurregler hindrar 

tillslag och säkrande av bevisning. 

Tänka som motsidan 

En viktig sak för Kegö och hans kolleger är att tänka 

som motsidan. Som erfaren narkotikapolis vet Kegö 

hur missbrukare, langare och smugglare tänker, känner 

och agerar. Men det är något helt annat att föreställa 

sig hur den nya generationen professionella storsmugglare 

tänker: 

– De arbetar med modernt management och har ofta 

starkt stöd med datorer och kryptering. De kan bedriva 

egen övervakning för att spåra polisens spaningsinsatser. 

När flygplan och snabbgående båtar blir förbrukningsartiklar, 

då har man nått upp till en ekonomisk 

styrka som ofta kan mäta sig med myndigheternas. 

– Vi har allt för länge tänkt på brott som i första 

hand ett socialt problem. Den globala smugglingen är 

idag främst ett politiskt problem. Om vi inte snabbt 

får kontroll över utvecklingen kommer politiker och 

domstolar att få allt mindre att säga till om. På många 

14 


håll, bl.a. i Centralasien, styrs ekonomin av kriminella, 

och myndigheterna har mest en formell funktion. Med 

smuggling som en industri – på många håll den penningstarkaste 

– blir det svårt att hålla emot bestickning. 

I en del länder i bl.a. Afrika är det kö eller t.o.m. köpslagan 

om vissa offentliga tjänster, eftersom de ger så 

stora möjligheter att få mutor som markant överstiger 

den officiella lönen. 

Samordnade operationer 

– De stora operationerna samordnas ofta av amerikanska 

myndigheter, eftersom de vanligtvis har flest 

folk och mest utrustning. Nyligen fick vi i Sverige och 

andra länder välgrundade underrättelser från USA: 

s narkotikapolis, DEA, som ledde till att vi samtidigt 

kunde slå till mot en omfattande smugglingshärva 

kring dopningsmedel. 

Kegö medger dock att amerikanerna ofta tar för 

givet att alla andra tänker just som de gör och att det 

kan vålla en del missförstånd. 

Vi måste få likartade befogenheter 

i alla länder, så att inte föråldrade 

procedurregler hindrar tillslag och 

säkrande av bevisning. 

” 

” 

Medelhavet har enligt Kegö blivit allt intressantare 

och viktigare som smuggelarena. Där fraktas människor, 

narkotika, vapen och mycket annat som myndigheterna 

vill ha kontroll över. Men långa kustlinjer 

och många jurisdiktioner gör att länderna har svårt att 

samordna insatserna. Här skall nu den nya EU-styrkan 

Frontex kunna sättas in i områden som behöver 

förstärkningar och bättre samordning av underrättelseverksamhet 

och operativa insatser. 

Ett intensivare underrättelsesamarbete ser Kegö som

Walter Kegö arbetar med polis- och tullfrågor hos Mobilisering mot narkotika i regeringskansliet. Han påpekar att Medelhavet 

har blivit en viktig arena för smuggling av allt från människor till narkotika till Europa. Foto: Peter Sundberg. 

nyckeln till en framgångsrik bekämpning av den globala 

smugglingsindustrin: 

– Vi måste veta mer om var vi skall leta, vilken bil vi 

skall plocka i sär i sökandet efter narkotika, vilken båt 

vi skall stoppa i jakten på människosmugglare osv. Vi 

har resurser som om de används effektivt kan öka riskerna 

på ett kännbart sätt för de stora operatörerna. 

Vad är det då Kegö vill veta? Allt? 

– Inte allt, men det som kan vara relevant för att 

säkert säga att detta är en misstänkt transport. Det 

kan vara tips från allmänheten, överskottsinformation 

från förhör eller telefonavlyssning. Det kan också vara 

indikationer från s.k. profilering, alltså att man letar 

bland personer eller transporter som har större chans 

att indikera smuggling. 

Kegö har i många år efterlyst rätt att i hemlighet 

avlyssna lokaler, s.k. buggning. 

– Det betyder inte att vi skall lyssna på allt och 

alla – det kommer vi inte att få resurser till. Men som 

spetsteknik i utvalda fall kan avlyssning ge avgörande 

information om t.ex. en kommande transport. Och då 

kan vi ingripa på rätt plats vid rätt tillfälle med rätt 

styrka. 

Privata aktörer 

En annan källa som Kegö vill kultivera är alla privata 

aktörer, som logistikföretag, hamnmyndigheter, speditörer, 

handelshus och även facket: 

– De har ögon, öron och hjärnor ute på plats där det 

händer och när det händer. De kan lättare se vad som 

verkar konstigt, vad som kan vara brottsligt. De har 

ofta en intuition för avvikelser. Vi har arbetat mycket 

med att få med dem i underrättelsekedjan. 

Kegö vill också satsa på mer strategisk underrättelseverksamhet 

för att kunna prioritera bättre: 

– Vi måste lära oss att snabbare skilja ut nya mönster, 

t.ex. nya rutter, nya konstellationer och nya modus 

operandi. Här kan vi lära mycket tillsammans med 

andra länder, eftersom brottslingarna ofta kör med 

säkra kort. 

Modus operandi? 

– Ja. det är en polisterm för att beskriva en brottslig 

metod. Det kan vara att skicka narkotika med kurirer 

som sväljer kondomer med narkotika inför en gränspassage 

så att de senare får komma ut den naturliga 

vägen. Metoden har varit känd i årtionden. 

Vad är hett just nu som nya modus operandi i den 

globala smugglingen? 

– Det säger jag inte, för vi vill inte tala om för operatörerna 

hur mycket vi vet om deras sätt att tänka eller 

hur vi tänker själva för att hejda dem. 


15

Många av Sveriges rastplatser för långtradare är omgivna av skog och ligger ostört vilket underlättar för nattliga stöldräder. 

Samverkan förhindrar transportstölder 


Stölder ur tunga transporter på terminalområden och de större vägarnas parkeringsplatser 

måste hejdas. Därför deltar flera polismyndigheter i sydvästra Sverige 

i ett samverkansprojekt tillsammans med aktörer inom transportnäringen. 

Stölder av och ur tunga fordon som transporterar 

olika typer av gods är idag ett enkelt sätt för kriminella 

att komma över kapitalvaror. Det som vanligtvis 

stjäls är hemelektronik som datorer och TV-apparater, 

men också livsmedel, tvättmedel, alkohol och kläder. 

Transportstölderna föranledde Länskriminalen i 

Västra Götaland att starta ett samverkansprojekt med 

polismyndigheterna i Skåne, Halland, Jönköpings och 

Kronobergs län. Kriminalinspektör Per-Arne Nilsson 

i Mölndal leder projektet. Han har kartlagt stölderna 

som oftast begås när chaufförerna sover i sina fordon. 

Den vanligaste stöldmetoden är att kapellet skärs upp 

och varorna plockas ut. Stölder ur olåsta lastbilar och 

släpvagnar hör inte heller till ovanligheterna. 

18 


Planerade och organiserade stölder 

– Individerna som stjäl är kända och väl kartlagda, 

säger Per-Arne Nilsson. – De tillhör i flera fall kriminella 

MC-gäng och en annan stor grupp är kriminella 

från Balkan som är bosatta i Skåne. 

Stöldligorna är väl organiserade och planerar sina 

angrepp. De rör sig längs E4:an och E6:an och förspanar 

för att leta upp lämpliga objekt innan de slår till. 

Ligamedlemmarna uppträder ibland maskerade och 

det händer att de förstör ev. kameraövervakning. 

Det finns flera anledningar till att transportstölder 

ökar. Förutom att godset är lättåtkomligt är upptäcksrisken 

liten. Brotten har dessutom lågt straffvärde och 

ges därför i regel låg prioritet.

Per-Arne Nilsson leder ett projekt mellan polismyndigheter i sydvästra Sverige och aktörer i transportbranscken i syfte att förhindra 

stölder ut tunga transporter. 

Under 2006 anmäldes 512 transportstölder i sydvästra 

Sverige. 112 av dessa avsåg stöld av lastbil och i 56 

fall stals ett lastbilssläp. Majoriteten av brotten förövades 

i nordvästra Skåne. Fram till den 1 september 2007 

hade 350 transportstölder identifierats av projektet och 

Per-Arne Nilsson tror att mörkertalet är stort. 

Bred samverkan 

Polismyndigheterna i transportsäkerhetsprojektet samverkar 

med en mängd partners såsom Vägverket, 

Sveriges Åkeriföretag, Transportarbetareförbundet, 

Transportgruppen, försäkringsbranschen, biltillverkare, 

speditörer m.fl. Polisen kommer också att informera 

Transportindustriföreningen och Svenskt Näringslivs 

Transportråd. Även inom EU-parlamentet följer man 

det svenska projektet. 

Under våren 2007 arrangerades seminarier i Malmö, 

Jönköping och Mölndal med uppföljning under hösten. 

Syftet är att öka medvetenheten och rättstänkandet 

inom branschen genom information. Alla har 

ett ansvar och polisen vill att alla stöldangrepp skall 

anmälas. Det är också nödvändigt att åkeriföretagen 

har bra kännedom om sina anställda. 

Förslag på säkrare rastplatser 

Som ett led i det brottsförebyggande arbetet har 

Vägverket utarbetat förslag till hur långtradarnas nattliga 

uppställningsplatser bör vara utformade. Bland 

de krav som ställs är att de skall vara stora med stora 

plana ytor och plats för minst 50 fordon. Platserna 

skall vara inhägnade och larmade, ha bra belysning 

och omges av låg vegetation. De skall också ha skilda 

in- och utfarter. 

Fem gripna för nattlig 

stöld vid E4:an 

I våras grep polisen i Södermanland fem 

män misstänkta för att ha stulit bl.a. elektronikvaror 

ur ett nattparkerat lastbilssläp 

vid Sillekrog, en rastplats på E4:an 

norr om Nyköping. 

Kriminalinspektör Henrik Lundh, som arbetar 

inom kriminalunderrättelsetjänsten i Södermanland, 

bekräftar att många stöldangrepp på parkerade 

långtradare anmäldes under våren och 

försommaren 2007. Man skar oftast upp kapellen 

och stal mestadels elektronik, matvaror och sprit. 

Polisen i Nyköping var ofta ute och spanade 

på nätterna och kunde vid några tillfällen iaktta 

misstänkta bilar som uppenbarligen var ute för 

att rekognosera. Gärningsmännen är ytterst försiktiga 

och gör inget utan att vara helt säkra på 

att de är ensamma. Antalet anmälda stölder har 

också minskat sedan i våras. 

Polisen i Södermanland har inget organiserat 

samarbete, utöver det vanliga polisiära samarbetet, 

med angränsande län angående transportstölder. 

Man utbyter underrättelseinformation om 

händelser, olika tillvägagångssätt och naturligtvis 

om tänkbara gärningsmän. De som misstänktes 

för stölden i Sillekrog kom från Södertälje där de 

är kända som yrkeskriminella. 


19

Den illegala handeln 

med kemikalier 


Eftersom kemikalier av olika slag är viktiga produkter inom industrin, är också 

den globala handeln med kemikalier mycket omfattande. Ett litet antal kemikalier 

som används i legal hantering kan också användas vid illegal tillverkning av narkotika 

eller liknande droger. Dessa kemikalier brukar benämnas prekursorer. 

Illegal tillverkning av syntetisk narkotika är ett internationellt 

problem som i mindre grad också berör 

Sverige. Framställning av både amfetamin och ecstasy i 

illegala laboratorier har förekommit här i landet, även 

om det får betecknas som enstaka händelser som också 

kräver god kunskap och tillgång till såväl speciella 

kemikalier som speciell utrustning. 

Däremot kan framställning av metamfetamin mycket 

väl tänkas ske i Sverige, eftersom processen är avsevärt 

enklare än vid amfetamintillverkning. Det viktigaste, 

och möjligen svåraste i sammanhanget, är att få tag 

i prekursorn efedrin som sedan kan omvandlas till 

metamfetamin. 

Trots att de allra flesta företagen som tillverkar, 

säljer eller distribuerar kemikalier bedriver sin verksamhet 

i linje med nationella och internationella lagstiftningar 

och regelverk, gynnas kriminella grupper 

av att alldeles för få företag är medvetna om att vissa 

kemikalier även intresserar kriminella element och att 

risken för avledning är stor. 

Kriminella utnyttjar ”veka punkter” 

Förutom att renodlade smuggeltransporter av prekursorer 

sker kan dessa kemikalier också smugglas 

genom att de göms ibland legalt gods. Kriminella 

utnyttjar ”veka punkter” i transportkedjan för att obemärkt 

lasta, transportera och lossa smuggelgodset. 

En annan metod är att kriminella avleder prekursorer 

från legala transporter. Genom att även i dessa fall 

utnyttja ”veka punkter” i transportledet, kanske en hel 

leverans eller delar av den aldrig når mottagaren. 

En väl beprövad metod är att använda falsk dokumentation 

över godset och hoppas på att ansvariga 

myndigheter har dåliga rutiner och bristande kontroll. 

En beställning kan t.ex. komma från ett ej existerande 

företag eller från ett företag som inte har egen 

användning av kemikalierna. Medföljande dokument 

kan också vara helt förfalskade eller ändrade. Även 

22 


märkning av lasten kan bytas ut eller döljas för att 

missleda tullen. 

Myndigheternas motåtgärder 

Genom att följa regler, och framförallt genom god 

kontroll av handlingar och gods, kan de flesta smugglings- 

och avledningsförsök i samband med legala 

transporter förhindras. Det återkommande ordet 

samverkan är också av yttersta vikt. I Sverige har 

skapats ett unikt samarbete mellan Rikskriminalen, 

Tullverket, Läkemedelsverket och branschorganisationer 

för att motverka olaglig framställning av narkotika. 

Inom myndigheterna finns kontaktpersoner som 

har ett regelbundet samarbete med Kemisk-Tekniska 

Leverantörsförbundet och Plast & Kemiföretagen. Allt 

för att underlätta utbyte av information mellan myndigheter 

och företag om misstänkta händelser, vilket 

i sin tur kan stoppa planerad eller pågående illegal 

narkotikatillverkning. 

På följande sidor beskrivs hur en omfattande illegal 

transport av prekursorn efedrin kunde avslöjas i 

Sverige genom uppmärksamhet och samverkan mellan 

speditören och Tullverket. 

Ett annat fall visar en avancerad smuggling av en 

eftertraktad prekursor som gömts i en specialbyggd 

trailer.

Storskalig illegal införsel 

av efedraextrakt (efedrin) 

från Kina 


FOTO: TULLVERKET 

I slutet av november 2005 beslagtog tullen i Skåne 2000 kilo efedra i pulverform. 

Pulvret anträffades i 80 tunnor som levererats av ett kinesiskt företag. 

Fakta om efedra och efedrin 

Det bruna efedrapulvret kommer från växten Efedra 

sinica, eller Ma Huang som den heter på kinesiska. 

Tullens laboratorium kunde konstatera att pulvret 

innehöll en halt av 22 viktprocent efedrin. Halten 

efedrin kunde enkelt ökas till 43 viktprocent genom 

extraktion med alkohol. 

Efedra har använts i traditionell kinesisk medicin i 

över 5000 år mot förkylning och feber. Rent efedrin 

används även numera i läkemedel, och efedrintabletter 

missbrukas för sin centralstimulerande effekt. 

Förutom att vara klassat som läkemedel är efedrin 

också upptaget på listan över prekursorer, dvs. kemikalier 

som kan användas vid tillverkning av narkotika, 

i detta fall metamfetamin. Olika tillverkningsmetoder 

förekommer och de enklaste varianterna kan klaras av 

Tullen beslagtog 80 tunnor efedraextrakt som levererats till 

Malmö av ett kinesiskt företag. 

i ett hemlaboratorium. Förutom efedrin behövs ett par 

andra vanligt förekommande kemiska ämnen i processen. 

Illegal tillverkning av metamfetamin är sedan några 

år ett stort problem i bl.a. USA. Metamfetamin är en 

starkare variant av amfetamin. 

Importörens agerande väckte misstankar 

Beslaget av efedrapulvret gjordes sedan en speditionsfirma 

kontaktat Tullverket om leveransen som kommit 

till Göteborg med fartyg från Kina. Mottagaren var en 

person som drev ett företag i Malmö som sysslade med 

försäljning på Internet. Personen hade gjort ett flertal 

beställningar av olika kemiska produkter från Kina, 

och mängderna hade ökat för varje gång. Han betalade 

För att dölja det verkliga innehållet i tunnorna för tullen var 

de försedda med falsk märkning. 


23

alltid kontant för frakten, vilket väckt misstankar. 

En tid innan den stora efedraleveransen hade personen 

ringt till speditören och gjort en förfrågan om 

Efedra sinica som han tänkte importera. Efter kontroll 

med Tullverket hade speditören svarat att efedra inte 

var tillåtet att importera. Speditören fick också intryck 

av att personen ändå avsåg att importera efedra men 

under falsk beteckning. 

De 80 tunnorna med efedrapulvret var deklarerade 

som och märkta med Citrus Aurantium (citronsyra). 

Vid den brottsutredning som Tullverket startade efter 

beslaget kom det fram att företaget i Malmö tidigare 

under 2005 importerat Citrus Aurantium vid ytterligare 

två tillfällen om sammanlagt 3000 kilo. 

Åtal för grov smuggling 

men lågt straffvärde 

Representanten för Malmöföretaget har åtalats misstänkt 

för grov smuggling genom otillåten införsel av 

läkemedelsklassad substans, och för brott mot lagen 

om kontroll av narkotika genom otillåten införsel av 

prekursorer. Åklagaren kommer att yrka på fängelsestraff 

trots det låga straffvärdet för denna typ av brott. 

Domstolsförhandlingen har ännu inte hållits, men oav- 

I ett extra golv i en kylbilstrailer smugglades 600 liter 

bensylmetylketon, BMK, från Litauen via Polen till 

Danmark där avslöjandet skedde. BMK är en kemikalie, 

prekursor, som används vid framställning av 

metamfetamin. I trailerns golv hade man monterat in 


Varje tunna innehöll 25 kilo efedraextrakt i form av ett brunt 

pulver. 

sett hur det går har den åtalade förlorat gods för ett 

betydande värde och fått rättsväsendets ögon på sig 

för framtiden. 

Smuggling av 600 liter BMK 

ett rörsystem som innehöll den flytande kemikalien. På 

utsidan fanns en avtappningskran, också den väl maskerad. 

Utredningen i Danmark avslöjade att detta var 

minst tredje smugglingsresan med denna bil.

Beslag och trender 

Polisens och tullens statistik över beslagtagna illegala droger presenteras årligen i 

en gemensam årsrapport över narkotikasituationen i Sverige. Rapporten sammanställs 

av Rikskriminalpolisen. 

Beslagsstatistik kan med försiktighet användas för 

att utläsa trender i tillgång och utbredning av 

narkotika och andra droger. Medan siffrorna över 

beslagtagna mängder främst visar hur lyckosam tullen 

och polisen varit i drogbekämpningen under året, ger 

statistiken över antalet beslagstillfällen bl.a. anvisning 

om ökning eller minskning av olika droger, vilka droger 

som är vanligast förekommande och var i landet de 

flesta beslagen av olika droger görs. 

Det totala antalet beslagstillfällen av de vanligaste illegala 

drogerna i Sverige 2006 

Cannabis (hasch och marijuana) 

Liksom tidigare år ökar beslagen av hasch (7511) och 

marijuana (1854) i antal. Trenden är helt klart uppåtgående. 

De beslagtagna mängderna hasch nästan halverades 

till 692 kilo mot 2005 som var ett lyckosamt år. 

Beslagen av marijuana har däremot ökat markant 

under två år till rekordnivån 322 kilo. 

Amfetamin (inkl. metamfetamin) 

Amfetamin är sedan länge Sveriges näst vanligaste 

beslagtagna narkotikapreparat, varav ca 5 % av antalet 

beslag utgörs av metamfetamin. Antalet beslag av 

amfetamin/metamfetamin, såväl som de beslagtagna 

mängderna, har legat på en konstant hög nivå (drygt 

400 kilo) under några år. 

Narkotikaklassade läkemedel 

Denna grupp är den tredje största i statistiken och 

omfattas huvudsakligen av bensodiazepiner (sömnmedel 

och lugnande medel) och opioider (smärtstillande). 

Det totala antalet beslag, där bensodiazepinerna diazepam, 

flunitrazepam och alprazolam dominerar, ökar 

stadigt, och även de beslagtagna mängderna har legat 

på en höjd nivå under de senaste två åren. 

26 


Anabola steroider AAS 

Genom en regelbunden ökning har antalet beslag av 

AAS mer än tredubblats sedan år 2000. En viss del av 

uppgången kan tillskrivas polisens och tullens ökade 

prioritering av AAS, men till största delen får beslagsökningen 

ses som att tillgången på preparaten också 

ökat. 

Heroin och opium 

Heroinbeslagen har minskat i antal sedan 2001 till ca 

800 beslagstillfällen och opium ligger konstant på ett 

80-tal beslag årligen. De beslagtagna mängderna för 

både heroin och opium ökade dock kraftigt under 2006, 

som var ett lyckosamt år för både tull och polis. 

Kokain 

Kokainbeslagen ökade med drygt 230 beslag under 

2006 och bekräftar en tendens som också noterats på 

andra håll i samhället. Den beslagtagna mängden kokain 

under förra året uppgick till 1358 kilo. Polisen tog 

knappt 8 kilo och resten utgörs mer eller mindre av två 

rekordstora transitbeslag gjorda av tullen i Göteborg. 

GHB/GBL 

Antalet beslag av GHB och GBL ökade kraftigt till en 

rekordnivå under 2006. 80 % av beslagen gjordes som 

under tidigare år i Västra Götaland. 

Kat 

Inga dramatiska förändringar kan noteras i statistiken 

jämfört med de senaste åren, men antalet beslag är det 

högsta någonsin. 

Ecstasy 

Beslagen av ecstasy har halverats i antal på fem år vilket 

skulle kunna tolkas som minskad tillgång och ett 

minskat missbruk. Den tolkningen måste dock göras 

med reservation. 

Övrigt 

Läkemedelsdrogen Subutex fortsätter att öka på 

den illegala marknaden. Polisbeslag dominerar, och 

under 2006 gjordes 500 beslag mot 271 året innan. 

Smuggling av Subutextabletter har troligen ökat men 

missbruksmarknaden försörjs också fortfarande av 

läkarförskrivna tabletter, trots att strängare kontroll 

infördes 2005. GH

Läkemedel på väg 

TEXT: ULLA TIMNER 

Varje år transporteras stora mängder stöldbegärliga läkemedel på landsväg eller 

med flyg. Läkemedels- och transportföretag måste gemensamt förbättra säkerheten 

så att den når samma nivå som vid t.ex. produktion eller förvaring. 

Allmänt 

Den svenska lagstiftningen kräver, att den som vill 

tillverka eller bedriva handel med läkemedel skall ha 

Läkemedelsverkets tillstånd. För narkotikaklassade 

substanser och läkemedel krävs dessutom speciella tillstånd 

för att import, export, tillverkning och handel. 

Läkemedelslagstiftningen ställer höga kvalitetskrav 

på hantering av läkemedel i alla steg, inklusive transporter. 

För narkotikaklassade substanser och läkemedel 

finns höga krav på säkerhet under tillverkning och 

lagerhållning. Transportsäkerheten är däremot inte 

reglerad på motsvarande sätt. 

Tillverkare av stöldbegärliga läkemedel och läkemedelsgrossister 

i Sverige har väsentligt höjt sin anläggningssäkerhet 

under senare år. Polis och andra aktörer 

ser därför en förhöjd risk i transportledet. Hur skall vi 

då säkra transporterna av narkotika och andra stöldbegärliga 

läkemedel vid import, export och distribution 

i Sverige där de inhemska företagen står för de flesta 

transporterna? 

Under förra året diskuterades problematiken i en 

grupp bestående av representanter för Apoteket, läkemedelsindustrin, 

distributörerna och rikskriminalen. 

Resulterat blev en rekommendation ”God sed vid 

transport av stöldbegärliga läkemedel”, som finns 

publicerad på Läkemedelsindustriföreningens (LIF:s) 

hemsida. Se referenser! 

Incidenter 

Under senare år har stölder av läkemedel från lastbilar 

och godsterminaler, framför allt flygterminaler, rapporterats. 

Vidare har amfetamin smugglats in i landet 

tillsammans med medicinska vätskor. 

De drabbade läkemedelsföretagens namn lyfts fram i 

pressen. Namnet får en koppling till illegal verksamhet 

och inte till den egentliga verksamheten, vilket försämrar 

företagets ”good will”. 

Transporter i lättuppbrutna kapellbilar förekommer, 

liksom ”mjölkrutter”, dvs. mer eller mindre regelbundna 

turer efter fast schema, mellan t.ex. flygplats 

och mottagare. Detta exponerar transporterna för 

betydande risker i form av stöld eller kapning. 

28 


God sed vid transport av stöldbegärliga 

läkemedel 

Här följer en sammanfattning av den ovan nämnda 

rekommendationen. 

Fordon i trafik inom Sverige 

När stöldbegärliga läkemedel transporteras regelbundet 

mellan tillverkare och dess anläggningar, mellan 

tillverkare och grossist samt mellan grossistens terminaler 

rör det sig ofta om stora mängder. 

Transportör och chaufför 

Transportör skall vara ”handplockad” för denna 

uppgift och grundligt kontrollerad av uppdragsgivare. 

Sekretessavtal rörande transporter skall vara upprättat 

mellan uppdragsgivare och transportör respektive 

berörda chaufförer. Skriftliga transportinstruktioner 

ska vara godkända av berörda parter. 

Chaufför skall vara drogtestad och kontrollerad 

beträffande bakgrund samt säkerhetsutbildad. 

Fordon 

Endast fordon som är lämpliga för ändamålet och 

godkända av uppdragsgivare skall användas. Förarhytt 

skall vara försedd med inbrottslarm och överfallslarm. 

Lastutrymme skall ha hårt skal samt vara försett med 

inbrottslarm och GPS anslutna till godkänd larmcentral. 

Bakdörr skall låsas med godkänt lås. Nyckel till 

bakdörr skall om möjligt endast finnas hos avsändare 

och mottagare. Om förare har tillgång till nyckel skall 

lastutrymmet dessutom vara plomberat med numrerad 

wireplomb. 

Godshantering och transport 

Fordon och dess omgivning skall alltid hållas under 

uppsikt. Vid lastning och lossning skall förarhytt vara 

låst. Under färd skall förarhyttens dörrar vara låsta 

och sidorutor stängda. Transport skall om möjligt ske 

dagtid och utan uppehåll. Uppställning av fordon får 

endast ske på i förväg godkänd rastplats. Gods som 

avhämtas eller avlämnas skall efter lastning eller lossning 

kvitteras av chaufför respektive mottagare.

Inga läkemedel över huvudtaget bör 

transporteras i kapellbilar. 

Lastutrymmet bör ha ett hårt skal 

och vara låsbart. 

Avvikelser och incidenter 

Avvikelser och incidenter vid hantering eller i samband 

med transport skall omgående rapporteras till uppdragsgivare. 

Fordon får inte lämnas oövervakat vid 

eller efter incident. Eventuell extra bevakning vid till 

exempel olycka eller haveri skall samordnas med uppdragsgivare. 

Omlastning får inte ske utan medgivande 

från uppdragsgivare. 

Övrigt 

Om ovanstående tekniska utrustning inte finns tillgänglig 

eller om risken bedöms särskilt stor skall transport 

eskorteras. 

Fordon i icke-regelbunden trafik inom Sverige 

Säkerhetsansvarig eller annan ansvarig hos uppdragsgivare 

skall från fall till fall avgöra säkerhetsarrangemang 

med ovanstående regler som grund. Vid samlastning 

skall enskilda kollin förseglas och plomberas 

med numrerade plomber, helst osynliga från utsidan. 

Substans- eller läkemedelsnamn får inte framgå av 

ytteremballage. 

Fordon i trafik till och från Sverige 

Transporter till eller från andra länder kräver samordning 

av olika krav på transportsäkerhet. Många 

utländska leverantörer har inte samma syn på transportsäkerhet, 

som vi har i Sverige. Ofta samlastas läkemedel 

med annat gods, vilket innebär att lastutrymmet 

måste kunna låsas upp av chaufför under resans gång. 

Det stöldbegärliga godset bör vara plomberat enligt 

ovan, så att eventuell åverkan omedelbart kan upptäckas. 

Kontrollen och säkerheten har förbättrats under 

senare år. Vissa transportföretag kör idag säkerhetsutrustade 

fordon i Europa. Larminstallationerna uppfyller 

i vissa fall krav enligt ovan. Däremot är kontrollen 

av ”den mänskliga faktorn”, dvs. chauffören, ofta 

sämre. I många fall är också många chaufförer involverade, 

vilket i sig ökar risken för stöld. 

Flygtransporter 

Stöldbegärliga läkemedel skall vara packade i neutrala 

kartonger eller pallboxar. Dessa skall vara plomberade 

enligt ovan.. 

Hantering på flygterminalerna kräver speciella säkerhetsåtgärder, 

bl.a. kontroll av personal samt loggning 

av hantering mellan olika avdelningar. 

Destruktion 

Destruktion av stöldbegärliga läkemedel kan periodvis 

omfatta stora mängder. Hantering och transporter 

skall ske enligt samma rutiner som ovan. 

Kommentar 

En enda transport av stöldbegärliga läkemedel som 

kommer i orätta händer kan göra att lika stora mängder 

kommer ut på den illegala marknaden som vid 

ett lyckat smugglingsförsök. Preparaten från sådana 

transporter är dessutom särskilt begärliga eftersom det 

rör sig om standardiserade och kvalitetskontrollerade 

beredningar. Att skapa säkra transportrutiner är en 

angelägenhet för alla parter, från Läkemedelsverket 

och polisen till läkemedelsföretagen, grossisterna och 

transportföretagen. 

Referenser 

www.lif.se 

Under Rapporter/ 

Riktlinjer/Policy återfinns 

2007:1, God sed 

vid transport av stöldbegärliga 

läkemedel. 


29

Ökad smuggling 

i brev och paket 

Det smugglas droger som aldrig förr i post- och kurirförsändelser, och det stora 

utbudet av framförallt olika läkemedel och läkemedelsdroger på Internet ligger 

bakom ökningen. 

Alla brevpostförsändelser som fraktas med flyg 

från utlandet till Sverige kommer till Arlanda. 

Posten hanterar mycket stora volymer i sin nya terminalbyggnad 

på flygplatsen. Där har också tullen ett 

undersökningsrum för de försändelser man väljer ut 

för kontroll. Postens personal hjälper tullen att välja ut 

misstänkta försändelser i första hand enligt anvisningar 

man fått om vissa riskländer, om kända avsändare eller 

andra indikationer som kan tyda på att försändelsen 

innehåller varor som inte får föras in i landet i brev 

eller paket. 

Narkotikahund och röntgen 

För undersökning av brev har tullen till sin hjälp en 

röntgenapparat och narkotikahund. 

– Vi letar i första hand efter narkotika och narkotikaklassade 

läkemedel och dopningsmedel (anabola 

steroider) som vi tar i beslag och skriver en brottsanmälan 

på, säger Svante Hull som är gruppchef i en 

kontrollgrupp. – Men vi hittar också mängder av andra 

läkemedel som t.ex. potensmedel och andra begärliga 

preparat. 

Svante Hull och hans kollegor hittar ibland också 

andra smuggelvaror i försändelserna såsom dyrbara 

smycken eller varor som faller under lagen om citesbrott, 

dvs. produkter som tillverkats av skyddade 

djurarter. Även märkesförfalskade kläder påträffas 

regelbundet. 

Fyra beslag per dag 

Totalt gjorde posttullen drygt 1500 beslag under 2006. 

Bensodiazepiner, dvs. narkotikaklassade sömnmedel 

och lugnande medel, toppar listan med drygt 900 

beslag. Internethandel misstänks ligga bakom flertalet 

av dessa försändelser. 

Illegal narkotika hittades i drygt 300 brev. I 80 % 

av fallen rörde det sig om hasch, som skickats från 

Spanien, och marijuana från Holland. Kokain hittades 

i 24 försändelser som i 16 fall kom från Argentina. 

Dessutom hittades amfetamin och ecstasy i ett fåtal 

brev. 

Anabola steroider smugglas också i postförsändelser 

och ca 100 sådana fall dokumenterades på Arlanda. 

Vid varje arbetspass gör Atlandatullen beslag i brev 

och paket och det är uppenbarligen bara toppen av ett 

isberg som uppdagas. GH 

Narkotikahunden är ett 

mycket användbart sållningsinstrument 

i den 

stora mängden post som 

passerar Arlanda. 

svenska narkotikapolisföreningen 

33

Rikssambandscentralen 

text: åsa dahlberg 

Till Sveriges nordligaste kommun, Kiruna, flyttade 

för fem år sedan Tullverkets rikssambandscentral 

från Stockholm, 125 mil bort. Rikssambandscentralen 

är belägen i det numera nedlagda Regementet I 22:s 

gamla vaktlokal och är bemannad dygnet runt. Chefen 

för enheten Dan Björkenvall har 8 operatörer och 2 

handläggare till sitt förfogande. Till enheten hör också 

8 avlösare som är enheten behjälplig. 

Rikssambandscentralens huvuduppgifter är bland 

annat att vara en nationell och internationell kontaktpunkt 

i underättelsefrågor, samt att vara stöd 

för operativa enheter på fältet. Hit kopplas även alla 

inkommande samtal till Narkotikatipset 112. Det är 

ett samarbetsprojekt mellan tull och polis som startade 

1987 och som innebär att allmänheten anonymt kan 

lämna tips och information om narkotikarelaterad 

brottslighet. 

Tipsen kan gälla både langning och smuggling. 

Rikssambandscentralens personal gör en bedömning 

om det är fråga om pågående brottslighet som omgående 

skall vidarebefordras till någon gränspassage eller 

till någon gatulagningsgrupp eller narkotikarotel ute 

i landet. Mindre akuta ärenden fördelas till enheter 

Tullverket använder mobila skannerutrustningar 

sedan 2003, dels på västkusten och dels i södra 

Sverige. Skannern används för att genomlysa lastbilar, 

järnvägsvagnar och containrar i sökandet efter narkotika, 

vapen och andra in- och utförselreglerade varor. 

Själva skanningen, som tar några minuter, resulterar 

i en bild som skall analyseras. Till skillnad mot en 

röntgenbild där föremål framträder, indikerar skannerbilden 

avvikelser i lasten som kan kräva noggrannare 

manuell kontroll. 

Enligt Tullverket är strålningen från skannern helt 

obetydlig och mindre än vid en tandläkarröntgen. För 

att ingen i onödan skall utsättas för bestrålning spärras 

ett område runt skannern av under genomlysningen. 

Skanningen sker med gammastrålar som inte förändrar 

det de bestrålar. Gammastrålar kan nästan jämföras 

med vanligt ljus och tillför, precis som solljuset, 

ytterst små mängder energi. 

GH 

34 


inom Tullverket eller Polisen. Rikssambandscentralen 

tar även emot annan underättelseinformation. 

Uppskattningsvis tar man på Rikssambandscentralen 

emot ca 1100 ärenden via Narkotikatipset 112 per år. 

Alla inkomna tips leder till någon åtgärd men återrapporteringen 

till Tullverket är tyvärr dålig varför man 

i dagsläget inte har några siffror på beslag som gjort 

med anledning av inkomna tips. 

Tullverkets skanner

Narkotika gömt i skrot 

I mars 2007 skannade tullen i Antwerpen ett tiotal 

containrar med skrot som kommit från Marocko. 

I flera av containrarna hittades sammanlagt ca 43 

ton hasch gömt i metallcylindrar. 

Ytterligare två containrar med skrot, avsända 

från Turkiet, kunde härledas till samma smugglarliga. 

Vid undersökning av dessa hittades 97 kilo 

heroin gömt i grova metallrör. 

Guinea-Bissau ny 

smugglingsrutt 

Det västafrikanska landet Guineau-Bissau ligger 

strategiskt mellan Sydamerika och Europa. Under 

senare år har landet blivit en ny arena för internationell 

narkotikahandel. 

Landets myndigheter saknar resurser – och till 

stor del även vilja – att ingripa mot narkotikahandeln. 

Det enda fängelset förstördes under ett 

imbördeskrig. Ett beslag om 674 kilogram kokain 

försvann under ”säkerhetsförvaring”. Partiets 

marknadsvärde, ca 39 miljoner dollar (ca 270 

miljoner kronor), motsvarar 13 procent av landets 

samlade inkomst. Ett annat parti om 635 kilogram 

kokain släpptes igenom, eftersom polisen inte hade 

tillräckligt med bensin för att följa efter smugglarna. 

Interpol beräknar att en tredjedel av allt kokain 

som smugglas till Europa kommer via Västafrika. 

Den internationella tidskriften Time har kallat 

Guinea-Bisaau för världens nyaste narkostat. 

BBC 9 juli, Time 9 juli. 

Notiser 

Flytande kokain i Florida 

Amerikansk kustbevakning har tagit 3 800 gallons 

(ca 14 400 liter) flytande kokain i lastutrymmet på 

en equadoriansk fiskebåt. 

Flytande kokain är en illaluktande, mjölkvit 

lösning. En gallon (3,8 liter) beräknas kunna ge 

2 kilogram kokain i pulverform. Myndigheterna 

tror att den flytande formen valts för att göra det 

lättare att smuggla kokainet med mindre risk för 

upptäckt. Partiet skulle troligen ha behandlats i en 

fabrik i Mexiko för att sedan skeppas till USA eller 

något annat land. 

Beslaget sägs vara det första av kokain i flytande 

form. 

Tampa Tribune 15 maj. 

FN-rapport om 

narkotikaprekursorer 

Internationella narkotikakontrollrådet (INCB) 

pekar i en rapport om narkotikaprekursorer på 

den bristande hanteringen av sådana råvaror 

för tillverkning av narkotika. Särskilt gäller det 

efedrin, som används för att framställa metamfetamin, 

och ättiksyraanhydrid, som används vid 

herointillverkning. En annan kemikalie som måste 

kontrolleras hårdare är kaliumpermanganat, som 

används i kokainproduktion. INCB efterlyser 

bättre kunskap om illegala kanaler för prekursorer 

till MDMA. 

En genomgående kritik i rapporten är att kontrollen 

av den legala kemikaliehanteringen är för 

svag. INCB rekommenderar alla regeringar att 

kontrollera även de prekursorer som används 

vid narkotikatillverkning. Så sker i Sverige sedan 

2005. 

INCB 

Låg träff för 

terroristprofiler 

En nederländsk studie från forskningsinstitutet 

Clingendael över 242 europeiska muslimer som 

gripits för terrorism efter den 11 september 2001 

visar att 40 procent av dem hade fötts i Europa. 

Många var fattiga och förekom i polisregister. 

Nästan alla var ogifta eller frånskilda män. Åldern 

varierade från tonåren till pension. Ingen av dessa 

faktorer skilde dock ut dem signifikant från den 

större muslimska befolkningen i Europa. De europeiska 

terroristerna skilde sig däremot från jihadister 

i andra världsdelar genom att de hade mindre 

pengar och kortare utbildning 

www.clingendael.nl 

The Atlantic, June 2007. 


35

På spåret 

framför ett godståg 

text: gunnar hermansson 

– Jag uppskattar friheten och den omväxling det här arbetet innebär, säger lokföraren 

Nils-Erik Arvidsson från norra Skåne, som kört tåg i 25 år. 

För Nils-Erik, som arbetar för Green Cargo, kan ett 

pass innebära att han t.ex. kör ett godståg från Malmö 

till Nässjö. Där tar en annan lokförare över och kör 

tåget till Stockholm. 

En annan dag kan arbetspasset börja i Trelleborg 

där Nils-Erik tar över ett väntande tågsätt som kan 

vara lastat med upp till 64 utländska långtradartrailers 

som kommit med färja. Hans uppgift är att köra tåget 

38 


en bit upp i landet där en annan lokförare avlöser. 

– Att transportera trailers på tåg måste vara fördelaktigt 

på många sätt, inte minst ur trafiksäkerhets- och 

miljösynpunkt, anser Nils-Erik Arvidsson. 

Det senaste arbetspasset började vid fyratiden på 

morgonen i Hässleholm. Tillsammans med en medhjälpare, 

”växlare”, gick de på ett godståg som kommit 

från Malmö. Destinationen var Karlshamn och tåg-

sättet bestod av vagnar med dels kemikalier och dels 

annat gods. Några vagnar var tomma för att lastas i 

Karlshamn. 

Dagens uppgift bestod i att köra till godsbangården 

i Karlshamn, som de disponerade själva under några 

timmar, och sortera vagnarna innan de fördelades på 

olika mottagare. Nils-Erik bytte elloket mot ett dieseldrivet 

radiolok, som används för att flytta om vagnar 

inne på bangården. Lokföraren har en lista över vagnarnas 

placering i tåget och hur de skall fördelas. 

Radioloket manövrerar Nils-Erik från en styrsändare, 

en sorts fjärrkontroll som han har i en låda på 

magen. Lokföraren kan då agera utanför loket och 

tillsammans med medhjälparen sorteras vagnarna upp 

på olika spår. 

Under uppehållet i Karlshamn gjorde Nils-Erik 

och hans medhjälpare två turer till den närbelägna 

massafabriken Mörrums Bruk. Kemikalievagnar och 

tomma vagnar lämnades och färdiglastade vagnar togs 

därifrån. De gjorde också en tur till Stillerydshamnen, 

djuphamnen i Karlshamn, i liknande ärende. 

När alla medförda vagnar sorterats och fördelats 

och nya vagnar samlats ihop och kopplats, började färden 

tillbaka mot Skåne. Om allt gått bra i Karlshamn 

har de haft ganska gott om tid för att helt på egen hand 

ordna alla turer med vagnarna. Det är dock inte alla 

dagar allt flyter smärtfritt. Nils-Erik, med sin långa 

Nils-Erik Arvidsson växlar vagnar med radioloket som han 

styr med lådan på magen. 

erfarenhet som lokförare, uppskattar denna frihet i 

arbetet. Den ena dagen är heller inte den andra lik. 

På spåret njuter Nils-Erik gärna av den vackra 

svenska naturen när han far fram i ca 100 km/tim. 

Uppmärksamheten framåt ger han dock inte avkall på, 

med tanke på att ett 350-550 meter långt godståg kräver 

en bromssträcka på ungefär en kilometer. 


39

Illegal handel 

har blivit en global industri 

efter Berlinmurens fall 

text: jonas hartelius 

Narkotika, människor, vapen och utrotningshotade djur smugglas över hela världen 

i en allt mer välorganiserad smugglingsindustri med moderna ledningsmetoder. 

Förenta Nationernas narkotikakontrollprogram har 

beräknat att den illegala narkotikahandeln i världen 

omsätter mer än 300 miljarder USA-dollar i konsumentledet. 

Det är nästan lika mycket som en svensk 

bruttonationalprodukt. 

Den illegala narkotikahandeln har blivit en ekonomisk, 

politisk och på många håll även en militär maktfaktor. 

I produktionsområden, som Sydamerika eller 

Centralasien, göder trafiken väpnade rörelser. FARCguerillan 

i Colombia beräknas årligen ta in omkring två 

miljarder kronor på beskydd, beskattning och inblandning 

i illegal kokainhandel. Kamp om marknader leder 

till grovt våld, även mot domare och journalister. 

Drogintaget skadar missbrukarnas hälsa och sociala 

förmåga. Oskyddad hantering av farliga kemikalier vid 

drogframställning skapar miljöproblem. 

Andra varor och tjänster som tillhandahålles över 

gränserna är unga kvinnor för sexhandel eller mänskliga 

organ för transplantation. Omfattningen av förfalskade 

varor, t.ex. jeans eller klockor, hotar att slå ut 

den lagliga industrin. I stora delar av Afrika säljs inte 

längre lagliga CD-skivor, eftersom pirater tagit över 

marknaden. Förfalskade reservdelar eller säkerhetsintyg 

skapar risker i industri och samfärdsel. Världshäl 

soorganisationen varnar för falska läkemedel. Det har 

t.o.m. uppstått en svart handel med miljöfarligt avfall, 

som ofta kan vara dyrt att ta hand om på ett effektivt 

och miljövänligt sätt. Därför dumpas det i havet eller i 

länder med sämre miljöskydd, bl.a. i Afrika. 

Idag har den globala smugglingsindustrin kapacitet 

att flytta det mesta till de flesta platser – om än till 

höga taxor. Smugglare som transporterar ädelmetaller 

eller narkotika i en riktning kan ta med sig vapen och 

sprängmedel i den andra. 

42 


Handel utanför lagen 

Den globala smugglingsindustrin har expanderat 

enormt sedan Berlinmurens fall 1989. Viktiga orsaker 

är avskaffande av gränskontroller och utvecklande av 

nya logistiksystem, men även att många militärer och 

säkerhetsmänniskor avskedats. När dessa sökt sig till 

nya utkomster har de tagit med sig sina kunskaper om 

hur man opererar utanför lagen. Viktigast är dock att 

den globala handeln ökat totalt. 

All betydande brottslighet är helt 

beroende av transporter, allt från att 

bankrånare behöver flyktbilar till att 

narkotikakurirer behöver flygturer. 

” 

” 

En del bedömare räknar med att två tredjedelar av 

världshandeln är ”extralegal”, dvs. att den går utanför 

myndigheternas kontroll. En del är direkt brottslig, 

som handel med narkotika, andra delar kringgår administrativa 

regler för import eller export. Det kan vara 

växter och djur som undandras livsmedels- eller veterinärkontroll, 

bilar som inte tullklareras eller utgångna 

läkemedel som egentligen skulle destrueras. Resultaten 

inkräktar på legala intressen, från folkhälsa och skatteintäkter 

till patent och upphovsrätt. 

Försöken att möta smugglingen med myndighetsinsatser 

har haft begränsad framgång. Smugglingsindustrin

Ett enda fartyg kan frakta upp till 6000 containers. 

gömmer sig inom eller surfar på den legala transportnäringen 

och det offentliga betalningssystemet. Ledningen 

kan vara avancerad med fullt moderna system att styra 

logistik i alla led. Sökandet efter nya metoder och rutter 

för smuggling pågår ständigt, ofta med betydande 

kreativitet. Förmågan att kringgå och vilseleda polisens 

och tullens arbetsmetoder kan vara i klass med statliga 

säkerhetstjänsters kapacitet. 

I många länder är mutor en del av ”löneförmånerna” 

för statstjänstemän, vilket gör att intyg och gränspassager 

blir handelsvaror – ett slags transaktionskostnader 

utanför normal bokföring. Länder som härjats av krig 

har sällan någon fungerande offentlig förvaltning. I 

Guinea Bissau, som är ett av världens fattigaste länder, 

förstördes landets enda fängelse under inbördeskriget. 

Ett stort narkotikaparti, som tagits av polisen, 

cirkulerade snabbt ut på marknaden igen. Landet har 

under 2000-talet blivit mellanstation för en stor del av 

smugglingen från Sydamerika till Europa. 

USA har som led i kampen mot terrorism gjort 

stora ansträngningar att kontrollera världshandeln för 

att hindra insmugglig av vapen eller kärnteknologi. 

Kraven har omfattat att hamnpersonal i som kommer 

i kontakt med gods till USA skall ha id-kort, att amerikanska 

tulltjänstemän skall utplaceras i andra länder, 

att containers skall röntgas osv. 

Med den enorma volymen containers (ett enda fartyg 

kan frakta upp till 6 000 sådana) blir det svårt att 

hålla kontroll över trafiken. En enda container kan ta 

timmar att röntga och kontrollera, och den moderna 

logistiken har inte avsatt tid för undersökningar som 

kan stoppa flödet. Så kontrollerna glesas ut av praktisk 

nödvändighet. 

En lösning ligger i att skapa profilsystem för att 

koncentrera undersökningarna dit, där de kan ha störst 

chans att spåra upp något. En annan väg är att arbeta 

med underrättelsebaserat, dvs. med tips, observationer, 

analys av tidigare utredningar, signalspaning osv. för 

att få grepp om vad som är på gång. 

Ett annat förfarande som många myndighetspersoner 

hoppats på är att kunna spåra pengarna för att 

visa på organisationsmönster men också att beröva 

brottslingarna deras profiter. Här använder man dock 

ofta så grova metoder att det kan försvåra eller hindra 

legitima betalningar. 

Transportsektorn avgörande front 

Många experter pekar på att nyckeln till en framgångsrik 

bekämpning av internationell brottslighet ligger i 

att spåra och få kontroll över transporterna. All brottslig 

verksamhet involverar transporter i någon form. All 

betydande brottslighet är helt beroende av transporter, 

från att bankrånare behöver flyktbilar till att narkotikakurirer 

behöver flygturer. 

För att få bättre grepp om den nya, globala brottsligheten 

vill exempelvis författaren Moises Naim, tidigare 

handelsminister i Venezuela, öka kontrollen i alla led. 

Det handlar om att bryta den anonymitet som de nya 

transportsystemen skapar möjlighet till. 

Samtidigt är det klart att så länge de rika och besuttna 

är beredda att betala för droger, unga flickor och 

annat kommer alltid någon att ta risken att försöka 

tjäna pengar på den efterfrågan. 

Kanske blir det avgörande att ge polisen bättre 

kompetens och resurser. Idag har brottslingarna till 

sitt förfogande snabba datorer, ekonomisk och juridisk 

expertis, och de kan dessutom experimentera med nya 

metoder och kanaler. 

Myndigheterna kommer att satsa på intensifierad 

övervakning inom transportsektorn, Men gränserna är 

snäva för hur mycket man kan kontrollera, eftersom 

kontroller kostar tid och pengar i en hårt konkurrensutsatt 

sektor. 

Privata insatser, t.ex. vaksamhet på märkliga önskemål, 

avvikelser från rutiner eller försök till bestickning, 

kan avslöja många smugglingsförsök. I många länder 

utvecklas nu ett betydande samarbete mellan myndigheter 

och transportföretag för att öka vaksamheten och 

informationsutbytet. 

Insatser för att minska brottsligheten inom och 

genom transportsektorn kan få stor betydelse för att 

hejda internationell brottslighet i många sektorer. 

Referenser 

Kenney M (2007): From Pablo to Osama, 

University Park (PA): Penn State Press. 

Naim M (2005): Illicit – How Smugglers, 

Traffickers, and Copycats Are Hijacking the 

Global Economy, New York: Doubleday. 

Nordstrom C (2007):Global Outlaws, 

Berkeley (CA): University of California Press. 


43

Debatt 

Håll ögonen öppna på utländska åkare! 

text: peter lindquist 

tullspecialist, strategisk underrättelse 

Tullverket och Västra Götalands Åkeriförening redovisade för ett par år sedan 

siffror som klart visar de svenska åkeriernas minskande marknadsandel i den internationella 

trafiken. De svenska lastfordonen står för ca 50 procent av den totala 

tunga trafiken på E6:an i Bohuslän, och i vissa godsströmmar som ankommer med 

färja är den svenska andelen av trafiken under 10 procent. I västra Sverige dominerar 

danska åkare medan sydöstra Sverige domineras av polska och baltiska åkerier. 

Denna utveckling har pågått under många år; svenska 

åkare tappar mer och mer marknadsandelar. 

Orsakerna till detta är flera, bland annat politiska. Men 

även det faktum att stora svenska speditionsföretag hyr 

in billigare, utländska åkerier har betydelse i sammanhanget. 

Tullverket ser risker med dagens situation. Vi 

har i ca 15 år aktivt arbetat med samarbete i form 

av MOU (Memorandum of Understanding), numera 

SMT, för att utbyta information med de företag och 

organisationer som finns på handelsmarknaden. Detta 

samarbete har varit mycket givande för alla parter, delvis 

beroende på att marknaden funnits i Sverige. 

Nu är alltså situationen en annan när det gäller den 

tunga trafikens företrädare. Den SMT-verksamhet vi i 

Tullverket ägnar oss åt når bara bråkdelar av de företrädare 

som kör internationella transporter. Det kan 

av den anledningen kännas en smula uppgivet för oss 

tullare att fortsätta arbeta inom det området. Det kan 

också kännas uppgivet för de svenska åkarna som mer 

och mer slås ut från den internationella marknaden 

av utländska konkurrenter. Nästa steg kan till och 

med bli att man slås ut från den svenska marknaden. 

Farhågorna finns. 

Men, man kan också se det ur en annan synvinkel. 

Om vi får igång ett aktivt samarbete med de svenska 

företrädarna för åkerinäringen så finns det stora möjligheter 

att ändra på situationen. För detta talar flera 

saker; 

• Många utländska åkerier konkurrerar genom att hålla så 

låga priser att de inte kan presentera trafikdugliga fordon 

• Många utländska åkerier konkurrerar genom att hålla så 

låga priser att deras chaufförer tvingas ägna sig åt smuggling 

beroende på sina låga löner 

• Det har förekommit smugglingsfall med utländska 

åkerier inblandade där den svenska industrin fått produktionsstopp 

på grund av att tullen beslagtagit sändningar 

med deras laster. Laster som varit uppblandade med smuggelvaror. 

När händelser som beskrivs ovan får ekonomiska 

46 svenska narkotikapolisföreningen 

konsekvenser för företagen (det är mycket dyrt med 

produktionsstopp) så har det fått till följd att man vill 

kvalitetssäkra sina transporter. Och när man kommit 

så långt i diskussionen så ökar de svenska åkarnas 

möjlighet. För om det är något som vi i Sverige kan 

konkurrera med så är det kvalitet, tidshållning, oskadat 

gods etc. 

Då kommer nästa fas in. Svenska åkare kan påverka 

sin situation. Hur? Jo, genom att använda sin kunskap 

om hur transporter på våra vägar går till. Hålla ögon 

och öron öppna för att identifiera de händelser eller 

företeelser som skiljer sig från det normala. Larma sin 

kontakt i Tullverket när sådana tillfällen dyker upp. 

De utländska lastbilarna finns över hela landet och 

den svenska marknaden har en ”styrka” på ca 11 000 

åkerier, också den över hela landet. Vi har alltså ett 

mycket fint nätverk för bevakning av det hot som Tull- 

verket identifierat; utlandsregistrerade lastbilar som vi 

inte har något samarbete med och som dagligen förbättrar 

sin konkurrenssituation tack vare att de kan agera i 

sin illegala verksamhet utan att allmänheten larmar. 

Vem är bäst skickad att larma tullen när det gäller 

oegentligheter som utförs inom lastbilsbranschen? 

Som nämnts ovan, så är det naturligtvis vårt lands 

egna styrkor i branschen. Med rätt ”larm” till oss i 

Tullverket kan svenska åkerier definitivt påverka sin 

och sina medmänniskors situation. Om däremot inget 

larm kommer till Tullverket så innebär det att varje 

insmugglad sändning som avyttras av en utländsk 

chaufför i vårt land har en lika stor positiv effekt i 

konkurrenshänseende för honom som den får negativ 

effekt för hans svenske konkurrent. 

Som Hasse å Tage avslutade sin film Konsten att 

angöra en brygga; - ”Detta hade aldrig hänt om man 

haft telefon! Gynna Televerket!” 

Här kan man i stället sätta in; -”Detta hade aldrig 

hänt om man hade använt telefonen! Gynna Tullverket 

(och hjälp dig själv samtidigt, så kommer det befarade 

aldrig att inträffa)”!

Operation WRECKER 

- lyckad spaning med tragiskt upplösning 

text: göran bohlin 

tullverket i göteborg 

Den 20 oktober 1979 kunde den brittiska tullen med assistans av svenska tullkriminalen 

avsluta Operation Wrecker. 1 225 kilo cannabis togs i beslag i London. 

En stor smugglarliga kunde sprängas. Priset blev högt. För första gången mördades 

en brittisk tulltjänsteman under en pågående narkotikaoperation. Narkotikan 

transporterades i en specialkonstruerad container från Pakistan via Wallhamn på 

Tjörn till Felixstowe och London i Storbritannien. 

Dubbelbottnade containrar 

Brittisk tull hade under senare hälften av 70-talet varit 

mycket framgångsrik med att slå ut stora cannabisligor. 

Detta till stor del beroende på det allt effektivare internationella 

samarbetet. Brittisk tull var föregångare när 

det gällde att placera ut sambandsmän i vitala narkotikaländer. 

På ett av tullens cannabisteam i London arbetade 

George O´Brian. Han kunde på plats i Göteborg 

berätta att man nu var ännu en omfattande cannabisliga 

på spåren. HMCE (Her Majesty Customs & Excise) 

misstänkte på mycket goda grunder att en preparerad 

container skulle gå via den bohuslänska contai- 

nerhamnen Wallhamn på Tjörn till England. Spaningen 

på denna liga hade fått namnet ”Operation Wrecker”. 

Ligan hade sin bas i Fareham mellan Southampton och 

Portsmouth på engelska sydkusten. Ligan leddes av 

Colin ”The Duke” Osbourne och Leonard ”Eddie” 

Watkins. De hade träffats på kåken och bestämt sig 

för att starta upp en verksamhet med kalkylerad god 

avkastning: cannabissmuggling. 

Affärsidén var att transportera legalt billigt gods med 

låga försäkrings- och transportkostnader i containers 

mellan Pakistan och England. På återresan till England 

Den aktuella containern på en trailer. 


skulle man bipacka stora mängder cannabisharts i en 

falsk containerbotten. Det var alltså containern som 

var det intressanta. Sagt och gjort. Fabriksnya containers 

skulle inköpas. Det gällde också att värva förstående 

affärskompanjoner. George Francis hade dels 

ett åkeri och dels en egen export/importfirma. Jimmy 

Johnson var expert på att specialdesigna containers, 

dvs. tillverka smuggelgömmor i dem. Watkins själv var 

innehavare av firman Edward Bear Motors på Station 

Road i Fareham. Firman utgjorde ligans fasad för smug- 

glingsoperationerna. Firman hade en legal del med bilverkstad 

och en illegal del med tillverkning av dubbelbottnade 

containers. Man behövde också någon som 

var expert på all pappersexercis i samband med import 

och export. Valet föll på George Theodosiades. 

Verksamheten startades upp i mitten på 70-talet. 

Tre smugglingsoperationer genomfördes utan problem. 

I slutet på 1978 sändes ännu en container till Pakistan 

som där preparerades med 1 250 kg cannabisharts. 

Ligan lyckades tappa bort containern i Karachis hamn. 

Osbourne och Watkins lät sig inte nedslås av detta. De 

köpte en ny container. Samma procedur. En container 

sändes till Pakistan där den preparerades med 1225 kg

cannabisharts. Även under denna smugglingsoperation 

började det krångla till sig för ligan. Arhiris Shipping 

som skulle ta containern till England gick i konkurs. 

Svenska O T Shipping tog över deras kontrakt. Detta 

innebar att rutten kom att gå via Wallhamn utanför 

Göteborg till Felixstowe i England. Det var då svensk 

tull kom med i bilden. 

Wallhamn – the Swedish Connection 

Enligt det manifest (godsförteckning), som lämnats in 

till tullen, skulle containern redan finnas i Wallhamn. 

Nu gällde det först och främst att diskret hitta rätt 

container och efter att ha sökt bland omkring 900 containers 

fann O´Brian vad vi sökte. 

Nästa steg var att få in containern i ett av hamnskjulen 

för att där undersöka den – helst utan publik. Av 

de underrättelser brittisk tull hade skulle cannabisen 

döljas av ett falskt golv i containern. För att kunna 

undersöka golvet lossade vi manuellt ungefär hälften 

av de 580 kartongerna i containern. Dessa var märkta 

TSL (Tesco Stores Ltd) och innehöll gympaskor. 

Undersökningen gav inget och containern lyftes upp 

på ett containerställ för att vi skulle kunna undersöka 

den underifrån. Det visade sig att hela undersidan var 

täckt med svartmålad plywood. Vid en första anblick 

såg det ut som järn. Plywooden var omotiverad och 

saknade funktion. Vi borrade, och när vi drog ut borren 

var det fullt med cannabisharts på det. Efter fyndet 

fylldes borrhålet med Plastic Padding och målades över 

med svart färg. Även grus och jord smetades på. 

Containern lyftes ner och bevakades under natten. 

Omedelbart efter fyndet gick O´Brian in på tullstationen 

i Wallhamn – detta var före mobiltelefonernas 

tid - och ringde upp sin chef i London. Det enda han 

behövde säga var: We´re in business. Därmed tryckte 

han också på knappen för en gigantisk operation som 

låg i startgroparna i England. Totalt deltog 120 tullare 

och poliser i Operation Wrecker. 

Den 27 september togs containern ombord på det 

brittiska fartyget ”Valerie Express” för vidare transport 

till Felixstowe – en stor containerhamn nordost 

om London. O´Brian förklarade för kaptenen att han 

hade ett visst intresse av en viss container ombord 

och ämnade följa med på överresan till Felixstowe. 

Kaptenen förstod. 

Dramatisk upplösning i London 

Den 29 september 1979 ankom ”Valerie Express” 

till Felixstowe. Theodosiades lyckades så småningom 

lokalisera containern. Efter tre veckor började den 

rulla mot London. Lasten av gympaskor lossades på 

TESCO´s lager och containern drogs tom till Francis 

firma Finland Yard i Surrey Docks. Nu höjdes också 

beredskapen för samtliga de tullare och poliser som 

ingick i Operation Wrecker. 

Den 19 oktober ämnade Watkins dra containern till 

en parkeringsplats i södra London. Tullkriminalaren 

Peter Bennett och narkotikaspanaren John Harvey från 

Hamphirepolisen följde transporten. Watkins, som var 

beväpnad med en Beretta i jackfickan och två avsågade 

Aluminiumboxar i den dubbelbottnade containern innehöll 

cannabisharts (haschkakor). 

hagelgevär under sätet, kom fram till London under 

eftermiddagen. Han lämnade hytten för att ringa. Bennett 

och Harvey följde tätt efter till fots. Utanför puben 

Napier Arms vände sig plötsligt Watkins överraskande 

om och sköt mot Bennett som träffades i magen. Peter 

Bennett togs snabbt till sjukhus. Där kunde man bara 

konstatera att han avlidit av skottskadan. Watkins 

greps på platsen och togs till Limehouse polisstation. 

På fredagskvällen greps 19 personer i ett första svep. 

Trailer och container drogs till Royal Navys hamn i 

Gosport för vidare undersökning. Totalt greps 33 personer 

för inblandning i smugglingsförsöket. 

Avslutande egna reflektioner 

Det finns idag tyvärr inga hotbildsanalyser i världen som 

indikerar att narkotikasituationen skulle ljusna. Det 

odlas och tillverkas mer narkotika än någonsin. Nya 

syntetiska preparat ser ständigt dagens ljus. Ungdomens 

nyfikenhet att testa olika preparat är globalt mycket 

stor – även om bilden i Sverige är ljusare än på de flesta 

håll. De som livnär sig på den illegala narkotikahandeln 

ligger alltför ofta steget före de narkotikabekämpande 

myndigheterna. Jag har som tulltjänsteman efter hand 

blivit allt mer stärkt i min uppfattning att nyckelordet 

för en framgångsrik narkotikabekämpning är samverkan. 

Ni har hört detta självklara påstående förut och ni 

kommer att få höra det igen. Samverkan internt mellan 

myndigheternas olika grupper och enheter liksom samverkan 

mellan myndigheter och länder är en grundläggande 

förutsättning för att vi skall ha den minsta chans 

att påverka eller åtminstone störa narkotikahanteringen. 

Jag var tullens sambandsman i London mellan 1997 

och 2000 representerande samtliga Nordens tull- och 

polismyndigheter. Av naturliga skäl fick jag då insyn i 

och medverkade i en mängd narkotikaärenden där det 

internationella samarbetet mellan tull och polis var helt 

avgörande för framgång. 


51

Ständig tillströmning 

av långtradare i Skåne 


foto: tullverket och gunnar hermansson 

Utöver den fasta förbindelsen över Öresund har Skåne totalt mer än 200 färjeankomster 

från utlandet per dygn med tusentals passerande långtradare. Här redovisas 

intryck från några av ankomstplatserna. 

En färja från Polen har just öppnat porten för att släppa iland 

alla långtradarna. 

54 


Trelleborg 

Genom färjehamnen i Trelleborg passerar varje dag 

i genomsnitt ca 1200 långtradare till eller från utlandet. 

Det överträffar till och med det antal tunga lastbilar 

som dagligen passerar Helsingborg eller över 

Öresundsbron. 

Varje dygn anlöper 18 stora bilfärjor Trelleborgs 

hamn och vissa av färjorna transporterar huvudsakligen 

lastbilar. Från Swinoujscie i Polen kommer två 

färjor och den rutten skall snart utökas med ännu en 

daglig bilfärja. De övriga trafikerar destinationerna 

Rostock, Travemünde och Sassnitz i Tyskland. 

Laila Macher Sjöholm är gruppchef för en av 

Tullverkets kontrollgrupper som denna augustieftermiddag 

befinner sig i Trelleborg. En Polenfärja är på 

väg in i hamnen och snart anländer två färjor från 

Tyskland. Man kan ana en viss uppgivenhet hos Laila

Marcher Sjöholm när hon berättar om svårigheterna 

att selektera ut några få lastbilar för närmare undersökning. 

Det är trångt i färjeterminalen och därför kan 

bara ett fåtal stora ekipage tas åt sidan. 

Passkontroll 

Denna dag finns också två passkontrollanter på plats 

vid färjan från Swinoujscie. Merparten av fordonen 

är polska och eftersom Polen ännu inte är medlem i 

Schengen-samarbetet skall passkontroll göras på alla 

inresande. 

Scanner 

Vissa dagar finns tullens scannerbil i Trelleborg. Med 

denna utrustning kan man genomlysa lastutrymmet 

i långtradare och godsvagnar på tåg. På så sätt ges 

möjlighet att upptäcka avvikelser i lasten som kräver 

närmare undersökning. 

Chaufförerna vet ofta inte vad som finns i lasten, 

vilket gör det svårare för tulltjänstemännen att få en 

överblick och svårare at tolka bilderna från scannern. 

Det har också hänt, enligt Laila Macher Sjöholm, att 

chaufförer har kommit till oss och haft misstankar om 

att lasten innehåller gods som de inte känner till och vill 

undersöka innan de fortsätter in i landet. Misstankarna 

om godset kan också ha stärkts av att chauffören under 

färden fått direktiv om en ny leveransadress i Sverige. 

Rattfulla förare 

Efter ett par svåra olyckor och incidenter i Skåne med 

berusade långtradarchaufförer som anlänt med färja, 

har polisen intensifierat kontrollerna. Man har därmed 

stoppat flera förare från att köra vidare. 

Tulltjänstemännen kan också ibland se tecken på 

misstänkt alkohol- eller drogmissbruk hos lastbilschaufförer 

i samband med att de kör av färjan eller 

blir stoppade för tullkontroll. Vid sådan misstanke om 

alkoholpåverkan kan tullarna dirigera in ekipaget till 

en kontrollplats i hamnen, där en automatisk alkotest 

finns. Den fungerar som ett alkolås. Föraren blåser i ett 

munstycke enligt de tryckta instruktionerna som finns 

på flera språk. Om föraren inte är påverkad öppnas en 

bom och färden kan fortsätta. 

Om utrustningen indikerar alkoholpåverkan larmas 

polisen, liksom i de fall man misstänker påverkan av 

andra droger. Det har också hänt att resenärer larmat 

tullen om att man sett förare dricka alkohol ombord 

på färjan. 

Tullen kommer sannolikt att ges befogenheter att 

själva ingripa och göra utandningsprov vid misstanke 

om alkoholpåverkan hos bilförare. Detta 

skall regleras i en ny lag som väntas träda i kraft 

under 2008. Befogenheterna kommer också att gälla 

Kustbevakningen, och förutom rätten att göra alkotester 

får de två myndigheterna även befogenheter och 

ansvar för att genomföra förundersökningen. 

Lagförslaget välkomnas av både Tullverket och 

Kustbevakningen, vilka redan har vissa polisiära befogenheter 

och ett nära samarbete med polisen. 


55

Helsingborg 

Ungefär var tjugonde minut under dagen och varje halvtimme 

under natten anländer bilfärjor till Helsingborg. 

Upp till 20-25 långtradare kan finnas ombord på varje 

färja. Personbilstrafiken är också mycket omfattande 

till och från Sverige och de flesta narkotikabeslagen 

görs av tullen i Helsingborg just i personbilar. 

Fingertoppskänsla och tillfälligheter ledde till att en 

förrymd narkotikasmugglare greps i mitten av augusti 

2007. Han kom med färja från Danmark i en utlandsregistrerad 

bil och med ett pass som visade sig vara 

falskt. I bilen fanns 18 kilo amfetamin. 

En ständig ström av långtradare anländer med Danmarksfärjorna 

till Helsingborg. 

Lernacken – Öresundsbron 

Öresundsbron invigdes och öppnades för trafik den 1 

juli 2000. Sju år och en dag senare passerade bil nr 30 

miljoner betalstationen på Lernacken, räknat i båda 

riktningarna. 

Trafikutvecklingen har varit ökande sedan brons 

öppnande. Antalet motorfordon som passerade bron 

i bägge riktningarna år 2001 var knappt tre miljoner. 


Trafiken ökade till 5,75 miljoner fordon år 2006. 

Öresundsbro Konsortiet förutspår en ökning från 

dagens ca 17 000 fordon per dygn i genomsnitt till ca 

30 000 fordon per dygn 2015. 

Pendlingen påverkar i hög grad trafikutvecklingen. 

Pendlarnas andel är nu 38 procent av personbilstrafiken 

och detta beror på att danskarna fortsätter 

flytta till Sverige och antalet svenskar som får arbete i 

Danmark har mer än fördubblats. 

Lastbilstrafiken har ökat bättre än Konsortiet hade 

väntat sig, och under 2007 har i snitt 900 långtradare 

och större lastbilar passerat bron varje dygn. Det är 

en ökning med 13 procent jämfört med samma period 

2006. 

Tullen 

Redan innan bron öppnat befarade tullen och polisen 

en kraftigt ökad insmuggling av bl.a. narkotika över 

bron. Farhågorna besannades. Den storskaliga narkotikasmugglingen 

via Öresundsbron är idag omfattande 

och den största ökningen står cannabis och amfetamin 

för. Även smuggling av växtdrogen kat ökar och omfattar 

stora volymer. Hittills har tullen beslagtagit mer än 

25 ton kat av det som smugglats över bron sedan den 

öppnades. Trots stora volymer och vikter görs ändå de 

flesta beslagen av kat i personbilar och skåpbilar. 

Claes Kraft är strategisk analytiker på tullen i 

Malmö. Han har sedan Öresundsbron byggdes utarbetat 

konsekvens- och hotbildsanalyser avseende den 

förväntade narkotikasmugglingen. Hittills har hans 

analyser legat rätt, och beträffande framtiden säger 

Claes Kraft: -” Den tunga hotbilden när det gäller 

narkotikasmuggling och annan smuggling i trafiken 

över Öresundsbron består och trafikmängderna kommer 

sannolikt att öka ytterligare. Bron är bekväm och 

snabb och öppen hela dygnet.” Claes Kraft fortsätter: 

-” Brons tillgänglighet innebär att våra ’motståndare’ 

gör ständiga gör ständiga ansträngningar att kartlägga 

tullens närvaro och nivån på kontrollerna.” 

Claes Kraft, strategisk analytiker på Tullverket i Malmö, följer 

utvecklingen av narkotikasmugglingen över Öresundsbron.

Analys av risker med smuggling i lastbilstrafiken 

peter lindquist 

tullspecialist, strategisk analytiker 

Det finns i stora drag två sidor av riskerna med smuggling i godstrafiken. Å ena sidan huruvida 

godset kommer från ett EU-land eller ett land utanför EU, och å andra sidan vem som är inblandad 

i en eventuell smuggling, chauffören eller godsmottagaren. 

EU-trafik kontra tredjelandstrafik 

Vid trafik från EU-land får tulltjänstemännen vid gränserna 

ingen förhandsinformation om ankommande 

gods. När det gäller trafik från land utanför EU finns 

det större möjligheter att selektera intressanta sändningar 

för kontroll. Viss föravisering förekommer och 

eftersom godset deklareras innan det släpps i fri cirkulation, 

så har kontrollerande personal ganska goda 

möjligheter att göra bra urval. 

Chaufförsrisken kontra godsmottagarrisken 

Den andra sidan av problematiken är vem som är inblandad 

i en eventuell smuggling; chauffören av en 

lastbil eller mottagaren av godset i lasten. I dessa fall 

spelar det ingen roll om godssändningen/lastbilen har 

EU-status eller ej, tillvägagångssättet för att identifiera 

riskerna är desamma. 

Generellt sett kan man säga att det i första hand är 

tullpersonal (och samverkande myndigheter) som har 

möjlighet och/eller till uppgift att identifiera de chaufförer 

som kan misstänkas vara inblandade. Identifieringen 

görs genom egna iakttagelser, mätningar av trafikstrukturen 

samt sammanställningar av inkommande 

information och tips. Tipsen i dessa sammanhang har 

viss betydelse, men i slutändan är det dock myndigheternas 

eget arbete som är avgörande. 

När det gäller mottagarna av godset och graden av 

misstanke mot dessa så har vi en lite annorlunda 

situation än den med chaufförerna, oavsett om god- 

set kommer från ett EU-land eller tredje land. Med 

det enorma flöde av gods som förekommer idag så 

har vi att hantera hundratusentals potentiella risker 

för smuggling (om man därmed menar att en kund 

= en risk). Till skillnad från chaufförsproblematiken 

där vi talar om kanske tiondelen av riskobjekt kontra 

mottagarproblematiken (om man därmed menar att en 

chaufför = en risk). Tullverkets dilemma idag är att ca 

80-90 procent av all lastbils och tågtrafik är EU-relaterad. 

Vi har alltså svårigheter att övervaka den enbart 

med egen information. När det gäller containertrafiken 

är situationen något bättre i selekteringshänseende, 

eftersom fartygen oftast kommer från länder utanför 

EU. 

Hur kan Tullverket förbättra beslagsresultaten 

i godstrafiken? 

Förbättringar av resultat inom de två ovan beskrivna 

områdena kan åstadkommas på flera sätt. Några förslag 

på bred basis: 

• Tillgång till bokningsuppgifter (angående risken med 

inblandade mottagare) 

• Kartläggning av trafiken (angående risken med inblan- 

dade chaufförer) 

• Samverkan med branschföretag (både inom EU- och 

tredjelandstrafiken) 

De första två områdena kräver beslut både om inköp 

och i vissa fall lagstiftning. Det finns alltså vissa hinder 

som vi som tulltjänstemän inte har full möjlighet att 

påverka. 

Inom det tredje området (samverkan) finns det 

fortfarande en väldig potential. Det finns inga hinder i 

svensk lagstiftning som gör att vi i Tullverket inte kan 

göra kontroller på grundval av underrättelser i form 

av tips från en speditör och kostnaderna för kontroller 

inom det området är dessutom obefintliga. 

Chaufförsrisken. En Litauisk långtradare togs ut för kontroll i Örje sedan föraren deklarerat godset som bestod av 23 ton 

trähuskomponenter från avsändare i Litauen till mottagare i Norge. Vid visitation påträffades 10 000 Rohypnoltabletter i en 

PC-väska som låg på överslafen i förarhytten. Under matvarorna i en kylbox hittades 6,5 kilo amfetamin. 


59

När knarket kommer sjövägen 


foto: kustbevakningen 

Utefter vår långa kust har smugglare goda möjligheter att föra in narkotika med 

båt, särskilt under sommarhalvåret. Som ett led i att motverka detta anordnade 

Kustbevakningen i norra regionen tillsammans med polisens länsnarkotikarotel i 

Västernorrland en gemensam spaningsutbildning i slutet av maj i år. 

Utbildningen pågick under fyra dagar och avslutades 

med en spaningsövning i maritim miljö, där 

syftet var att stoppa en amfetaminsmuggling. Scenariot 

var i stora drag detta: 

En fritidsfiskare meddelade Kustbevakningen att han 

sett hur en svart ryggsäck överlämnades från ett ryskt 

handelsfartyg till personer i en liten öppen fritidsbåt. 

Detta skedde några hundra meter utanför Lungön i 

Härnösands skärgård. Fritidsbåten åkte därefter till en 

brygga vid Lungön där ryggsäcken troligtvis gömdes. 

Ungefär samtidigt hade polisen i Sundsvall, via en 

uppgiftslämnare, fått reda på att en välkänd narkotikalangare 

var på väg från Stockholm till Sundsvall 

med tåg för att göra upp en affär. Detta tips kopplades 

samman med den information polisen redan fått från 

Kustbevakningen angående ryggsäcken, och samarbetet 

inleddes. 

Kustbevakningen riggade i smyg upp en videokamera 

som bevakade bryggan vid Lungön, och med hjälp 

av sina båtar kunde de följa ryggsäckens vidare färd 

mot land sedan den hämtats av andra personer. 

Polisen skuggade narkotikahandlaren som blivit 

upphämtad med bil i Sundsvall och fortsatt norrut. De 

gemensamma spaningarna i den realistiska övningen 

ledde till att flera personer kunde gripas och fyra kilo 

amfetamin samt en större summa pengar togs i beslag. 

Alla inblandade var mycket nöjda med den samordnade 

spaningsutbildningen som leddes av Birger 

Pettersson från Rikskriminalpolisen. 

En av initiativtagarna, Dan-Eddie Nilsson som är 

ansvarig underrättelsehandläggare vid Kustbevakningen 

Regionledning Nord, menade att –”här fick vi ett bra 

tillfälle att visa vilken nytta vi kan ha av varandra i 

brottsbekämpningen”. 

Fakta: Kustbevakningen 

Kustbevakningen övervakar, räddar och hjälper till 

sjöss och har ett nära samarbete med Polisen, 

Tullverket, Fiskeriverket, Sjöfartsverket m.fl. myndigheter. 

Verksamheten genomförs med hjälp av flygplan, 

fartyg, svävare och mindre båtar samt från land. 

Drygt 700 personer är anställda i Kustbevakningen 

och finns på 25 platser vid kusten och på Skavsta 

flygplats. 

Verksamheten är koncentrerad till 

• övervakning och kontroll för att öka säkerhe- 

ten, skydda miljön samt begränsa brottsligheten 

till sjöss 

• person- och varukontroll till sjöss 

• kontroll av fisket till sjöss samt en samordnad 

landnings- och kvalitetskontroll av fisk 

• medverkan i internationellt samarbete för att 

utveckla gränskontroll, brottsbekämpning och 

miljöskydd 

• räddningstjänst till sjöss 

Några av Kustbevakningen genomförda uppgifter 

2005 

• upptäckte 313 oljeutsläpp som resulterade i 175 

inledda förundersökningar 

• genomförde 264 sjöräddningsinsatser 

• medverkade vid polisiär övervakning vid 11285 

tillfällen 

• kontrollerade efterlevnad av in- och utförsel- 

restriktioner vid 6270 tillfällen 

Källa: www.kustbevakningen.se 


63

Temanumret 2007 - Svenska Narkotikapolisföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?