I detta nummer - Västerbottens museum

Timmertransport med lastbil omkring 1935. Foto: William
Walter, Norsjö.
med kranar och gaffellastare. Tyngre och för virkestransporterna
bättre lämpade lastbilar togs i bruk.
1945-54 ökade antalet lastbilar i den högsta viktklassen,
över 4 ton, med nära 900% i Sverige. Staten
sköt till investeringsbidrag och ett vittförgrenat
skogsbilvägnät började sträcka sina fingrar allt djupare
in i skogens innersta vrår, runt berg och i bakland,
över myr och mo. De första tio åren efter andra
världskriget byggdes i genomsnitt ca 2.000 km
skogsbilväg per år.
Nu fanns alternativen till bäckflottningen. Den
kunde läggas ner.
Den andra omständigheten och den utlösande
faktorn var de stigande arbetspriserna. 1950 låg
timlönen i Ume- och Vindelälven med alla förmåner
inräknade (helg-, övertids- och semesterersättning)
på 2 kr 10 öre. 1952 hade den stigit till 3 kr
89 öre. Detta väldiga språng betingades av den s k
Korea-haussen. Utvecklingen under de följande åren
åren blev inte lika våldsam, men 1960 tjänade flott -
ningsarbetaren i alla fall 5 kr 59 öre per timme.
Bäckflottningarna genomfördes av stora mängder
manskap. Timmermängderna var små. De blev följaktligen
oproportionerligt dyra. När lönerna sköt i
höjden blev det snart nödvändigt att få dem ur världen.
Rationaliseringarnas effekter
Tillsammantagna, frågar man sig, har rationaliseringarna
i flottningen haft några effekter? Svaret
är ja. Diagrammet nedan visar förhållandet mellan
den totala nedlagda arbetstiden och den framflottade
virkesmängden i Ume- och Vindelälven (sorteringen
ej medräknad).
i 1900-25
1926-50
1951-72
1896 00 04 08 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68
Kvoten mellan arbetstid och flottgodsmängd, 1900-1972.
Kurvan är, enkelt uttryckt, ett mått på produktiviteten: ju
lägre kurvan går, desto mindre arbetskraft behövs för att
flotta en viss timmermängd. Ju högre kurva, desto mer arbetskraft.
Som synes är förändringarna betydande.
Vi ser kurvan komma in uppifrån; under hela
1800-talet var produktiviteten låg, fast den steg
mot slutet av seklet. I de orensade vattendragen,
utan maskinell hjälp, med bristfälliga om ens några
flottledsbyggnader, utan vägar och utan cykelstigar,
åtgick väldiga mängder arbetskraft. Detta var flottningens
barndom.
Under dennierna kring sekelskiftet kom strömrensningarna
och de första motorbåtarna, kurvan
faller brant. Rubbningarna i trenden åren kring
1920 beror på starkt varierande flottgodsmängder
i de osäkra efterkrigskonjunkturerna. Detta var
flottningens ungdomsår.
187