I detta nummer - Västerbottens museum

OM KÄLLORNA
Utrymmet medger endast att en liten del av
det material som ligger till grund för denna
studie redovisas här.
De muntliga uppgifterna har jag delvis samlat
själv, delvis bygger de på professor Karl-
Hampus Dahlstedts outtröttliga gärning som
upptecknare och intervjuare under 1950- och
1960-talen. Uppteckningar och bandinspelningar
av intervjuer återfinns främst i Dialekt -
och ortnamnsarkivet (DAUM), som är inrymt
i Humanisthuset, Umeå universitet.
Uppgiftslämnarnas och sagespersonernas antal
är stort, mycket större än det lilla fåtal jag
citerat och namngett. Ännu större är dock det
antal människor — både män och kvinnor — i
Västerbotten som äger oredovisade erfarenheter
och kunskap om flottningen och dess inramning.
Kan denna studie inspirera till att
något ur dessa levande men hastigt döende
kunskapsreserver blir bevarat åt eftervärlden,
har den nått ett av sina syften. Dialekt- och
folkminnesarkivet i Uppsala har för ändamålet
utarbetat en frågelista som kan fås från
DAUM.
De arkiv jag utnyttjat är följande: Riksarkivet,
Stockholm (strömrensningskommittens
handlingar); Landsarkivet i Härnösand; Länsstyrelsens
i Västerbotten arkiv; Folkrörelsearkivet,
Västerbottens museum, Umeå (Umeå
flottningsförenings arkiv); Umeå universitetsbibliotek
(Johan Fredrik Cornells arkiv).
Av offentligt tryck, betänkanden, statistik,
riksdagstryck, kan särskilt nämnas socialstyrelsens
två undersökningar av Skogsarbetarnas
levnads- och arbetsförhållanden i Värmland,
Dalarna och Norrland, SOS 1916, och Skogsbygdens
arbets- och levnadsvillkor, två delar,
SOS 1938. Betänkande med förslag till ny
flottningslagstiftning, Stockholm 1917, innehåller
fylliga redogörelser för flottningens bakgrund
och vattendragens roll ur rättslig synvinkel.
Bland periodiska publikationer bör nämnas
Flottningstidskrift (1912-21) utgiven av Svenska
flottningschefsförening samt dess Årsbok
1925-26. Därefter bytte föreningen namn och
Svenska Flottledsförbundets Årsbok utkom
1928-1979.
Äldre standardarbeten om flottningen i Sverige
är Gunnar Andersson, Timmertransporten
i de svenska vattendragen, Ymer 1907, Isak
Winberg, Flottningen i allmänna flottleder
fram till 1935, Göteborg 1944, och O J Näslund,
Flottningsteknik, Stockholm 1915.
Flottningsterminologi och tekniska beskrivningar
återfinns t ex i Axel Cnattingius,
Svenskt skogslexikon, Stockholm 1894, Vilhelm
Ekman, Skogsteknisk handbok, Stockholm
1908, Handbok i skogsteknologi, Stockholm
1922, och Skogsordlista (Tekniska Nomenklaturcentralens
publikationer nr 71.
Stockholm 1978).
Om Ångermanälven finns två tämligen nya
arbeten, Birger Norman, Samverkan med en
flod, Sollefteå 1966, och Sven-Åke Henriksson,
Flottning förr och nu, Bjästa 1980.
Om ingenjörskåren i Sverige har Nils Runeby
skrivit i Teknikerna, vetenskapen och kulturen,
Uppsala 1976.
Skogs- och flottningsarbetarnas fackliga erfarenheter
har beskrivits i Skogsarbetarrörelsen.
Dokument belysande dess tillkomst och
verksamhet, Stockholm 1948 och i Torvald
Karlbom, Skogens arbetare, Stockholm 1968.
Vissa uppgifter i avsnitten om båtarna och
redskapen samt båtlagets arbete är hämtade
ur en otryckt uppsats av Gunnar Sundberg,
Flottningsmuseum i Vindeln, en idéskiss.
Jag vill tacka alla de som på olika sätt bidragit
till mitt arbete, ingen nämnd men alla tacksamt
hågkomna.
Sverker Sörlin
229