Att öppna en dörr till samtidskonsten - Region Värmland

Hon undrar vilken inriktning som råder nu. Jag svarar att den här utställningen, som är vår
utgångspunkt och som visas på Museet för samtidskonst i Oslo, vill visa mångfalden av olika
konstuttryck som existerar sida vid sida. Jag träffade två unga konstnärer i somras som
berättade att det bara är Konsthögskolan i Stockholm som fortfarande har måleri kvar på
schemat. De andra konsthögskolorna håller på mycket med idékonst, konceptuell konst.
Frågan om rondellhundar kom upp. Hon undrade om det var någon lokal konstföreteelse
för Värmland.Först svarar jag att jag inte tror att det är en konströrelse från början, för att de
är anonyma, men i nästa tanke tänker jag att det lika gärna kan vara det. För idékonstnärerna
vill ibland uppträda anonymt. Vi diskuterar vidare och kommer fram till att det verkar som att
det har blivit en konstföreteelse och att unga människor har satt igång den.
När jag berättat om dessa två inriktningar frågade jag om vi skulle ta en paus, men de ville de
inte. De tyckte det var intressant och ville fortsätta med de andra två inriktningarna direkt.
Så jag fortsatte med Minimalismen.
Från häftet KUNST 4 Verk fra samlingen 1950-2007.
Jag berättar att man vill renodla och jobba med så små bildmässiga verkningsmedel som
möjligt. Konstnären Kristjan Gudmundsen illustrerar detta genom att säga: ”Jag försöker
arbeta i spänningsfältet mellan ingenting och någonting.” De ramar man har att jobba inom
kan vara att undersöka hur små variationerna kan vara för att ge stora utslag. Man kan
experimentera med att prova hur mycket man kan ta bort och ändå skapa mening.
Minimalismen uppstod i mitten av 1960-talet bland en grupp amerikanska konstnärer som tog
avstånd från expressiva, transcendentala och sublima uttryck, det som de abstrakta
expressionisterna dyrkade.
Man använde industriella material som stål, betong, faner och tegelsten och kombinerade de
med geometriska former som kuben och kvadraten för att få ett objektivt uttryck i konsten.
Minimalistiska idéer tog form först i arkitektur och skulptur, men spred sig sen till alla
konstformer. Sedan kom en reaktion, inom minimalismen, på det kyliga och opersonliga
uttrycket och många ville då bearbeta uttrycket åt ett mer uttrycksfullt och expressivt håll, så
att man t.ex. kunde associera till någonting.
13