Projektprogram - Nya Karolinska Solna

More documents

Recommendations

Info

2.4.2 Utbyggbara tekniska system för framtida förändringar och expansion De tekniska systemen planeras så att de kan byggas ut och förändras i framtiden. Detta ger möjlighet att tillgodose de ökade kapacitetskrav som framtida verksamhetsförändringar kan medföra och därmed svara upp mot det angivna kravet att alla verksamheter ska kunna expandera med 20% inom strukturen. Det är också en förutsättning för att i framtiden kunna försörja de nästan 100.000 m² expansion som sjukhuset planeras för, med avstamp i den tekniska infrastruktur som anläggningen planeras med initialt. Utbyggbarheten återfinns på flera nivåer i systemen: I de centrala tekniska systemen, i det centrala försörjningsnätet, såväl som inom byggnaderna. 54 nya karolinska solna – ProjektProgram f r a m t i d a f ö r ä n d r i n g a r Utifrån kravet att verksamheter ska kunna expandera 20% är det framförallt expansion av installationskrävande verksamhet som blir dimensionerande för de tekniska systemen. Än större påverkan på systemen kan framtida fysiska organisationsförändringar få. Utgångspunkten har här varit det scenario som uppstår om den i kap 2.1.1 beskrivna matrisorganisationen med lokaltyper arrangerade horisontellt och verksamhetsprogram vertikalt, istället vrids 90 grader. Installationskrävande verksamhet som t ex lokaler för operation skulle i detta fall komma att staplas ovanpå varandra. Detta skulle medföra att de måste försörjas från ett och samma fläktrum, vars kapacitet då måste kunna byggas ut. De tekniska systemen ska också kunna utvecklas under byggnadernas livstid och förses med ny och effektiv teknik. Exempelvis kan bränsleceller (som omvandlar kemisk energi till elektrisk energi och värme) vara ett möjligt framtidsalternativ till konventionell uppvärmning och/ eller reservkraft. p r i n c i p fö r up p b y g g n a d av de n te k n i s k a in f r a s t r u k t u r e n. b å d e en e r g i c e n t r a l e n i te k n i k b y g g n a d e n, m e d i a k u l v e r t a r oc h by g g n a d e r ha r ut b y g g b a r a sy s t e m me d pl a t s fö r ex p a n s i o n oc h fr a m t i d a me d i a. p r i n c i p fö r disposition a v in s t a l l a t i o n s s c h a k t m e d ba s i n s t a l l a t i o n oc h p l a t s fö r ko m p l e tt e r i n g a v ny me d i a. RÖR INKLUSIVE RESERVRÖR SERVICEUTRYMME HUVUDKANALER RESERV- UTRYMME HUVUDKANALER SPECIALKANALER PUNKTUTSUG u t b y g g b a r h e t i n o m b y g g n a d e r n a Reservutrymmen för installationer planeras i teknikrum, i schakt och ovanför undertak på våningsplanen. Utrymmena dimensioneras primärt för att hantera utbyggnad av ventilationssystemet, som är mer skrymmande än andra media. Teknikutrymmen placeras i källarplan under respektive byggnad. Hit räknas bl a fläktrum, undercentraler för värme, kyla och tappvatten, ställverk. Dessa dimensioneras utifrån kravet på 20% expansion för verksamheterna. Detta tillgodoses genom att alla utrymmen förses med reservyta, vilket medger tillkommande installationer och nya försörjningssystem. Kompletteringen kan t ex bestå i tillkommande fläktar, värmeväxlare, ställverk etc. Den vertikala försörjningen förläggs till välplacerade schakt. Kapaciteten kan byggas ut på två sätt: Schakten kan kompletteras med nya installationer, genom utnyttjade av det reservutrymme som dessa planeras med, alternativt kan schakten byggas ut i de understa tre våningarna. Det senare alternativet skulle i princip bli aktuellt vid ett scenario då operations- eller IVA-enheter förläggs som ”operationstorn” eller ”IVA-torn” vertikalt i huset, och det krav på ökad kapacitet i luftbehandlingssystemet detta medför. Basnivån för installationer inom våningsplanen utgår från en kapacitet motsvarande IVA plus 20%, vilket t. ex. medger att ett enstaka IVA-rum kan omvandlas till en operationssal eller ett rum för avancerade behandlingar. Det möjliggör också att en vårdavdelning kan byggas om till en IVA-avdelning, eftersom den initialt planerats med viss överkapacitet. Verksamhetslokaler som har högre krav än de som motsvaras av basnivån, t ex operation, förses med installationer som motsvarar det aktuella kapacitetskravet. 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET SCHAKT SCHAKT SCHAKT Installationerna inom våningsplanen placeras ovan undertak. Till verksamhetskärnornas rumszoner förläggs mera statiska installationsmedia medan korridorzonerna, som är mer tillgängliga genom demonterbara undertak, utformas med reservyta för komplettering av media etc. På våningsplanen sammankopplas installationerna så att försörjningen kan ske från olika schakt. Vidare utförs huvudkanaler, rörledningar etc inom våningsplanet med samma dimension vilket innebär att kapaciteten är i princip lika över hela planet. Detta underlättar en förändring av verksamheten. u t b y g g b a r h e t i c e n t r a l a försörjningssystem Även anläggningens centrala tekniska försörjningssystem utformas utbyggbara för att hantera framtida expansion respektive förändringar av verksamheten. Teknikbyggnaden, som bl a innehåller reservkraft, central produktion av kyla, värme och ånga, utformas så att den kan byggas ut med nya produktionsenheter (kylmaskiner, värmepumpar, reservkraftaggregat etc). På detta sätt ökas produktionskapaciteten vartefter anläggningen växer och/eller behoven ökar. Från teknikbyggnaden distribueras media till byggnaderna via en mediakulvert. Även i denna finns ytor reserverade för att framtida kompletteringar. Den förbereds också för att ansluta planerade expansionsområden. nya karolinska solna – ProjektProgram 55
2.4.3 generell och multifunktionell utformning av lokaler 2.4.3.1 generell struktur Den generella byggnadsstrukturen ska utgöra ett redskap och inte ett hinder för de ständigt pågående verksamhetsförändringarna som präglar ett modernt universitetssjukhus. Byggnaden består av ett antal verksamhetskärnor i vårdkvarteren och i labkvarteren, omgivna av en mantel. Verksamhetskärnorna är likartat utformade till sin storlek och planform, och ger möjlighet till fri placering av verksamheter initialt och över tid. Verksamhetskärnorna är uppbyggda kring ett modulnät som tar hänsyn till de idag kända krav på olika vårdoch forskningsfunktioner som kan förekomma på ett universitetssjukhus, och som även tar höjd för framtiden. En grundstruktur föreslås med stormoduler om 9 x 12 m med en våningshöjd på 4,8 m (=funktionshöjder 3,2 m) för att skapa maximal flexibilitet och generalitet vad gäller förändringar av planlösningar. Vårdrum och operationssalar är huvudfunktioner, vars funktionskrav har varit styrande för fastställandet av modulmåtten. Huvudfunktionerna placeras i verksamhetskärnans fasadzon som är 9 m bred. En 12 m bred supportzon med funktioner som teamledning, förråd, beredningsrum mm placeras centralt i kärnans mittdel. Samtliga korridorer är 3 m breda. Den 36 m breda huskroppen förses med dagsljus via 9 x 11 m stora ljusgårdar i verksamhetskärnans supportzon. Labkvarterens verksamhetskärnor är utvecklade med samma modulmått som de på sjukhussidan. Den likartade grundstrukturen möjliggör att vårdverksamhet kan placeras i labkvarteren och vice versa. Labkvarteren byggs initialt med en lägre basnivå vad gäller hissar och kommunikationer än vårdkvarteren, men förbereds för en utbyggnad till erforderlig vårdstandard. 56 nya karolinska solna – ProjektProgram d e ol i k a ty p e n h e t e r n a li g g e r t i l l gr u n d fö r by g g n a d e n s s t o m m o d u l n ä t. 9 3 12 3 9 SUPPORTZON VÅRD SUPPORTZON FÖRBINDELSEGÅNG 9 3 12 3 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 4800 rumszon 3200 korridorszon 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET supportzon korridorszon rumszon Gård Gård t v ä r s e k t i o n me d fu n k t i o n s m å t t ge n o m en ve r k s a m h e t s k ä r n a 2.4.3.2 generella typrum Verksamhetsplaneringen i detta tidiga skede har haft fokus på att definiera och utforma typrum för de mest vanligt förekommande funktionerna. Genom en standardiserad utformning av vanligt förekommande lokaltyper underlättas omflyttning av verksamheter inom samma lokaltyp. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att identifiera erforderliga funktionsmått för att kunna utföra olika vårdoch forskningsinsatser. Här redovisas exempel på typrum som utvecklats för operation, slutenvård samt laboratorieenheter. o p e r a t i o n s s a l a r Operationssalens funktionsmått har varit styrande för verksamhetskärnornas byggnadsdjup. Salarnas storlek svarar mot en önskan att uppnå maximal flexibilitet vad gäller planlösningar. Rummen är kvadratiskt utformade vilket medger rörliga operationsbord. Salarna är försedda med genomräckningsskåp i zonen mellan korridor och operationsrum. Planlösningen medger 2,5 meter breda dörröppningar. Operationssalarna planeras med mellanliggande uppdukningsrum och steriltvättsrum. Såväl storleksmässigt som installationsmässigt är salarna utformade med möjlighet att utökas till större så kallade hybridsalar. Alla operationssalar placeras i fasad med dagljus och utblickar mot de gröna innergårdarna. v å r d r u m Närmare hälften av verksamhetsarean i sjukhuset upptas av slutenvårdsplatser. Att ge dessa en standardiserad utformning har varit en angelägen uppgift för att förenkla omflyttningar av verksamheter. Patientrummet har utformats som enbäddsrum med mobil placering av sängen, samt med tillhörande hygienrum med dusch och toalett. Enbäddsrum medger att vissa behandlingar kan utföras i rummet, dels är detta fördelaktigt ur hygiensynpunkt och dels stärker det patientens integritet. Både patientoch hygienrummets funktionsmått utgår från personalens behov och arbetsmiljökrav. Funktionsmått med minst 800 mm fritt runt om sängen har varit styrande. Rummet är försett med genomräckningsskåp integrerade i väggarna för textiler och materiel. I patientrummet finns plats för anhöriga i en besökszon. Vid behov av extra platser är besökszonen möjlig att utnyttja för ytterligare en vårdplats. Patientrummen övervakas parvis från en separat arbetsstation med insyn i rummen och möjlighet att se patientens ansikte. Uppglasningen skapar även trygghet för patienten som kan se personalen. Vid särskilt integritetsbehov kan glaspartiet avskärmas inifrån rummet. Enpatientrummet är såväl storleksmässigt som installationstekniskt möjligt att använda även till intensivvård. För IVA-ändamål kan också två rum slås samman till ett större IVA-rum med tre IVA-platser med gemensam övervakning. Detta ger en stor flexibilitet vad gäller antalet vårdplatser för både sjukhuset och enskilda vårdenheter och det öppnar för alternativa organisatoriska model- nya karolinska solna – ProjektProgram 57
Page 1: NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram
Page 4 and 5: 1. inleDning 1.1 Det nya sjukhusets
Page 6 and 7: På grundval av de fattade politisk
Page 8 and 9: 10 nya karolinska solna - ProjektPr
Page 10 and 11: s j u k h u s e t s d i m e n s i o
Page 12 and 13: +61,4m PLAN 7 +56,6m SLUTENVÅRD in
Page 14 and 15: KONTOR TERRASS GRUPPRUM PAUS RESTAU
Page 16 and 17: 2.2 Projektmål: - Projektet ska sk
Page 18 and 19: p e r s o n a l p e r s p e k t i v
Page 20 and 21: 2.2.2 konsten i nks Konsten som int
Page 22 and 23: SOLNAVÄGEN ALFRED NOBELS VÄG s j
Page 24 and 25: 2.2.4.1 angöring Pendeltåget knyt
Page 26 and 27: 2.3 Projektmål: - Vård- och stöd
Page 28 and 29: FunktIonSanPaSSad byggnad ”Förut
Page 32 and 33: Korridor (Sluss) Förråd Personalz
Page 34 and 35: 2.4.6 konceptlösningar utifrån h
Page 36 and 37: fortsatt utveckling av forskningsan
Page 38 and 39: 2.6 Projektmål: - Projektet ska, p
Page 40 and 41: värmeåtervinningsgrad, låga tryc
Page 42 and 43: 3. riskanalys ocH konsekVensBeskriV
Page 44 and 45: 3.1.2 Verksamhet Arbetet med att by
Page 46 and 47: 3.3 icke landstingsägda beslut nö
Page 48 and 49: projektet ska bli klart i tid, det
Page 50 and 51: 6. reFerensmaterial - UnDerligganDe
Page 52: November 2007 Projektprogram för N

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?