Projektprogram - Nya Karolinska Solna

More documents

Recommendations

Info

3.3 icke landstingsägda beslut nödvändiga för uppfyllande av projektmål Följande beslut är identifierade: 1. Fördjupad översiktsplan för Norra Stationsområdet fastställs av Solna Stad och Stockholms Stad. 2. Hävning av beslut av Länsstyrelsen att viss mark inom KI-området är klassat som byggnadsminne samt tillstånd för arbeten som rör byggnadsminne och fornlämning. 3. Detaljplan för NKS-området fastställs av Solna Stad. 4. Tillstånd för helikoptertrafik erhålls i erforderlig omfattning med berörda myndigheter. 5. Solnavägens klassning som sekundär transportväg för farligt gods hävs av Länsstyrelsen. 6. Rivningslov, marklov och bygglov för några enstaka byggnader på KS-området beviljas av Solna Stad innan detaljplan är fastställd. 7. Solnavägens trafik leds om utanför byggområdet för det nya sjukhuset beslutas av Solna Stad. Rangordning är enligt ovan. 86 nya karolinska solna – ProjektProgram 3.4 sammanställning av risker En risklista med bedömning och åtgärder kopplade till varje risk finns som referensmaterial (se kapitel ”6. Referensmaterial - underliggande material och utredningar”). Från risklistan kan följande risker brytas ut då de har störst sannolikhet att inträffa: • Risk för försening av detaljplan. • Risk med avstängning av Solnavägen och omdragning runt byggområdet. • Risk för att evakuering av de boende försenar projektet. • Risk för att omarbetningar avseende ”Domarringen” på KS-området och ”Tiondeladan” på KI-området samt byggnadsminnesmärkt mark på KI-området försenar projektet. • Risk för försening på grund av tomställning av Thoraxbyggnaderna m fl. • Risk med sämre tillgänglighet för transporter söderifrån. • Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge. Skulle samtliga ovanstående risker inträffa kan det innebära ett par miljarder i extra kostnader samt ett antal års tidsförskjutning. Då vissa av riskerna delvis hänger ihop är bedömningen att de tillsammans kan kosta ca 2 miljarder och ge en tidsförskjutning på ca 2-3 år, beroende på i vilket skede de infaller. Tittar man enbart på kostnadskonsekvens så är följande risker de som är förknippade med de största kostnaderna: • Risk för försening av detaljplan. • Risk med samverkan mellan NKS och Karolinska Institutet. • Risk på grund av utebliven utbyggnad av kollektivtrafiken. • Brist på byggarbetskraft och konjunkturläge. Dessa risker ger sammantaget en kostnadskonsekvens på minst 2 miljarder kronor. Om man slutligen ser till tidskonsekvens så är riskerna med plan- och genomförandefrågor de med störst tidspåverkan. Risk med plan avser risker med den fördjupade översiktsplanen samt detaljplanen. Risk med genomförande avser samordning med Karolinska institutet samt övriga intressenter inom Norra Stationsområdet. Var och en av dessa risker har en stor påverkan. Bedömningen är att sammantaget kan de leda till en tidsförskjutning med upp till 5 år men mer troligt är en tidsförskjutning på 2-3 år. För att undvika risker i projektet måste en god kommunikation och dialog med samtliga intressenter upprätthållas. Visionen för det nya sjukhuset samt den gemensamma ”Vision 2025” måste hållas levande. 3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING 3.5 Fortsatt hantering av risker Riskhanteringens fundament i projekt utgörs av en riskmedveten organisation, där den som är ansvarig för en aktivitet också är ansvarig för identifiering och hantering av risker inom densamma och har mandat för att hantera detta. Risker bör generellt hanteras och kommuniceras så tidigt som möjligt för att kunna minimeras. Några av riskerna med exempelvis tomställning av lokaler kommer att utredas i det fortsatta arbetet vilket kan leda till omprövning av vissa förutsättningar. nya karolinska solna – ProjektProgram 87
4. strategi För genomFöranDe aV Projektet 4.1 analys av när senast i planeringsprocessen beslut måste fattas om sjukhusets uppdrag och verksamhetsinnehåll ........................... 88 4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler som nyttjas av ki ..................................................... 89 4.3 rivning av byggnader inom byggområdet ............... 89 4.4 Förkortning av genomförandetiden med 2 år jämfört med huvudtidplanen från tävlingsförslaget . 90 4.5 möjligheter till tidigarelagd inflyttning ..................... 91 4. f 88 nya karolinska solna – ProjektProgram Genomförandestrategin kommer att utgå från den organisationsform för genomförande som Landstingsfullmäktige beslutar om, dvs en funktionsupphandling/OPS, en samverksansentreprenad eller annan upphandlingsform. En möjlig indelning av byggnadsprojektet i etapper har analyserats. Det föreliggande förslaget har en tät sammanhållen struktur och bygger på en verksamhetsorganisation där huvudfunktionerna inom sjukhuset placeras horisontellt i byggnaden medan medicinska teman organiseras vertikalt. Detta begränsar möjligheterna till etappvis uppbyggnad av sjukhuskomplexet. Den täta strukturen minskar också konkurrensen vid upphandling av entreprenader, dvs möjligheten att skapa mindre entreprenadområden med möjligheten till fördelning mellan flera olika entreprenörer. e t a p p i n d e l n i n g De etappindelningar respektive entreprenadgränser som kan bli aktuella gäller mediaomläggning, rivning och markarbeten för att förbereda tomten samt uppförandet av sjukhuskvarteren som helhet, teknikbyggnaden och labkvarteret. Byggandet av labkvarteret kan delas upp utifrån avtals- och finansieringsönskemål till max 3 etapper, där varje etapp avser ett aktuellt labhus med tillhörande mantelsekvens. 4.1 analys av när senast i planeringsprocessen beslut måste fattas om sjukhusets uppdrag och verksamhetsinnehåll Med hänvisning till NKS-projektets tidplan, med uppdraget att förkorta genomförandetiden med två år (se 4.4 nedan) för att möjliggöra färdigställande av det nya sjukhuset 2015, föreslås landstingsstyrelsen få i uppdrag av landstingsfullmäktige att lägga fram förslag till verksamhetsuppdrag/verksamhetsinnehåll vid NKS och profilering/fördelning av verksamheter mellan Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge i början av 2011. 4.2 Finansiering av forskningslokaler och lokaler som nyttjas av ki Diskussioner pågår för närvarande (oktober 2007) mellan NKS-projektet och KI om behov, omfattning och typ av forskningslokaler samt finansiering av dessa. Projektprogrammet redovisar ett fullt utbyggt labkvarter, men tar inte ställning till i vilken omfattning och i vilken takt uppbyggnad av labkvarteret bör ske. 4.3 rivning av byggnader inom byggområdet Genomförandet av det nya universitetssjukhuset är beroende av många olika, varierande aktiviteter. Ett beroende som identifierades tidigt i arbetet med projektprogrammet, är att genomförandet av det nya sjukhuset är beroende av att flera byggnader, inklusive Thoraxbyggnaderna och bostadshuset på Olof af Acrels väg 8, måste rivas i sin helhet. Detta är styrande för sjukhusets färdigställande och inflyttning. Byggnader som ska rivas är K8, K10, L6, L6b, M3, M4, 4. STRaTEGI FÖR GENomFÖRaNdE aV PRojEKTET M8, M9, M10, Thoraxbyggnaderna (N1, N2, N3, N8, N10, N11), N4, N5, p-hus vid Thorax, reservlandningsplats för helikopter, den västra flygeln av Norrbacka (del av S1) samt bostadshuset på Olof af Acrels väg 8. Rivning av byggnader påbörjas i mars 2008 (K8, K10, L6, L6b), fortsätter i juni 2008 (p-hus vid Thorax, M8, M9, M10, N4, N5, reservlandningsplats för helikopter) för att avslutas i årsskiftet 2009/2010 (M3, M4, Thoraxbyggnaderna, västra flygeln Norrbacka, bostadshuset). ”Domarringen”, som är en rekonstruerad fornlämning på Karolinska Sjukhusområdet, måste flyttas i slutet av 2009. Byggnadsminnesmärkta byggnaden ”Tiondeladan” på Karolinska Institutets område måste flyttas i början av 2009. Marken där ”Tiondeladan”är belägen är även den byggnadsminnesmärkt och detta måste vara hävt då markarbeten påbörjas på samma yta, det vill säga i början av 2009. Det nya universitetssjukhuset ska till stora delar placeras där Thoraxbyggnaderna idag är placerade. Vid arbetet med produktionsplaneringen (etappindelning, produktionstidplan m m) identifierades rivningen av Thoraxbyggnaderna samt bostadshuset som en del av den kritiska linjen. En kritisk linje visar aktiviteter som är kritiska för att rivning 2008 2009 2009/2010 ä r g m a r k e r a d e by g g n a d e r in o m nk s b y g g o m r å d e är ak t u e l l a fö r ri v n i n g nya karolinska solna – ProjektProgram 89
Page 1: NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram
Page 4 and 5: 1. inleDning 1.1 Det nya sjukhusets
Page 6 and 7: På grundval av de fattade politisk
Page 8 and 9: 10 nya karolinska solna - ProjektPr
Page 10 and 11: s j u k h u s e t s d i m e n s i o
Page 12 and 13: +61,4m PLAN 7 +56,6m SLUTENVÅRD in
Page 14 and 15: KONTOR TERRASS GRUPPRUM PAUS RESTAU
Page 16 and 17: 2.2 Projektmål: - Projektet ska sk
Page 18 and 19: p e r s o n a l p e r s p e k t i v
Page 20 and 21: 2.2.2 konsten i nks Konsten som int
Page 22 and 23: SOLNAVÄGEN ALFRED NOBELS VÄG s j
Page 24 and 25: 2.2.4.1 angöring Pendeltåget knyt
Page 26 and 27: 2.3 Projektmål: - Vård- och stöd
Page 28 and 29: FunktIonSanPaSSad byggnad ”Förut
Page 30 and 31: 2.4.2 Utbyggbara tekniska system f
Page 32 and 33: Korridor (Sluss) Förråd Personalz
Page 34 and 35: 2.4.6 konceptlösningar utifrån h
Page 36 and 37: fortsatt utveckling av forskningsan
Page 38 and 39: 2.6 Projektmål: - Projektet ska, p
Page 40 and 41: värmeåtervinningsgrad, låga tryc
Page 42 and 43: 3. riskanalys ocH konsekVensBeskriV
Page 44 and 45: 3.1.2 Verksamhet Arbetet med att by
Page 48 and 49: projektet ska bli klart i tid, det
Page 50 and 51: 6. reFerensmaterial - UnDerligganDe
Page 52: November 2007 Projektprogram för N

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?