Projektprogram - Nya Karolinska Solna

More documents

Recommendations

Info

3.1.2 Verksamhet Arbetet med att bygga ett nytt sjukhus och successivt bemanna med verksamheter kommer att pågå under lång tid. Det är oundvikligt att vissa provisoriska lösningar kommer att behövas. Detta betyder att det kommer att bli störningar och avbrott i vissa verksamheter och att normal kapacitet i vården kanske inte kan upprätthållas under hela projekttiden. Detta gäller exempelvis de befintliga verksamheterna i MR-centrum och Thoraxbyggnaderna, som först måste evakueras till andra lokaler för att de gamla byggnaderna ska kunna rivas för att sedan ge plats åt det nya sjukhuset. Vissa verksamheter, som idag har ett tätt samarbete, kan också komma att bli lidande av att området, under byggtiden, kommer att vara inhägnat och separera Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet, vilket i sin tur leder till en mindre tillgänglighet dessa områden emellan. Detta är dock av övergående natur och förbättras i takt med att sjukhuset färdigställs. Utöver de ovan beskrivna riskerna krävs det en god samverkan mellan projektet och verksamheter i de lokaler som ska utrymmas för att tidplanen ska kunna hållas. Dessutom måste ersättningslokaler och tillstånd för rivning finnas. Exempel på denna problematik återfinns för Thoraxbyggnaderna som måste vara redo för rivning årsskiftet 2009/2010. I dagsläget ser detta kritiskt ut på grund av svårigheten att hitta lämpliga ersättningslokaler vilket riskerar försena tidplanen. Det finns också tankar kring att införa alternativa arbetsskift. Ett alternativ som diskuterats är att införa 16-timmarsskift i vissa verksamheter vilket skulle innebära att den verksamhet som idag bedrivs på sjukhuset under kontorstider skulle utökas med ytterligare ett skift. Huruvida denna idé är något som påverkar möjligheten att attrahera personal i olika åldrar, kön och etniska tillhörigheter, anses idag oklart men betraktas som en väsentlig fråga som måste besvaras. Vidare krävs det, för att kunna leva upp till de höga förväntningar som finns på NKS och dess verksamhet, att sjukhuset kan attrahera kvalificerad personal. I detta blir arbetsmiljön och att lokalerna är anpassade efter verksamheten, personalens önskemål och behov en konkurrensfördel gentemot andra vård- och arbetsgivare. 82 nya karolinska solna – ProjektProgram 3.1.3 Bostäder I området för det nya sjukhuset finns ett befintligt bostadshus med hyresgäster. Bostadshuset, som har adress Olof af Acrels väg 8, måste rivas för att bereda plats för det nya sjukhuskomplexet. Tid för rivning ligger i linje med Thoraxbyggnaderna, det vill säga bostadshuset måste rivas årsskiftet 2009/2010 för att ej försena projektet. För projektet har man för avsikt att tomställa bostadshuset med hjälp av inlösen av fastigheten. Vid en eventuell inlösen måste samtliga hyresgäster få andra, likvärdiga hyresrätter. Om inlösen ej blir ett alternativ, på grund av diskussioner om likvärdighet eller av andra orsaker, så måste fastigheten exproprieras. En sådan process riskerar att ta tid och i slutändan försena projektet. Eventuellt måste ytterligare ett bostadshus på Olof af Acrels väg 7, innehållandes hyresrätter, rivas pga försämrad närmiljö. 3.1.4 samordning av parallella projekt och parallella intressen Runt om i Mälarregionen pågår och kommer det under sjukhusets projekttid att pågå ett antal projekt av stor dignitet, både inom infrastruktur och inom husbyggande. I synnerhet i området kring Norra Station kommer ett flertal tunga projekt genomföras, till exempel Citybanan, Norra länken, överdäckning av Norra Station samt byggen av bostäder, ny tunnelbanelinje, m m. Detta medför att NKS oundvikligen kommer att påverkas av kringliggande storskaliga projekt som går på högvarv. NKS riskerar att påverkas negativt av detta om planerad och påbörjad samordning av dessa projekt inte är framgångsrik. För att minska sannolikheten för störningar från andra projekt finns en samordningsgrupp etablerad som har påbörjat arbetet med att skapa goda förutsättningar för alla berörda projekt. Risken finns dock att representanterna från de olika projekten inte ser till områdets bästa utan primärt försöker tjäna sina egna projekts syften. Ett faktum är att trafiksituationen i området kommer att vara ansträngd under projekttiden med färre körfält än normalt, provisoriska vägar, ombyggnad av Solnabron, ökat trafiktryck pga omdragningar etc. Detta riskerar äventyra tillgängligheten till sjukhuset, framförallt vid transporter söderifrån, det vill säga bland annat transporter från Stockholms innerstad. För akuta transporter så som ambulanser riskerar detta medföra sämre förutsättningar i akutvården som följd. De parallella projekten riskerar också binda upp stora resurser hos projektörer, entreprenörer och hantverkare varpå det kan bli svårt att få tillräckligt många aktörer att lämna konkurrenskraftiga anbud på grund av resursbrist och bristande konkurrens. Tillgång och efterfrågan är också beroende av konjunkturläget generellt, något som är svårt att föregripa men som bör planeras för med hjälp av lämpliga strategier. En förutsättning i projektet har varit samverkan med Karolinska Institutet, både fysiskt och verksamhetsmässigt. Ett avtal skall skrivas om hur denna samverkan skall hanteras. Om denna förutsättning ej faller in kommer projektet som helhet förändras. 3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING 3.1.5 myndighetsprocess/planprocess Nedan beskrivna risker, kopplade till planprocesser, framträder som kanske de mest kritiska riskerna i projektet och som riskerar att, om de faller ut, orsaka en direkt påverkan på projektets tidplan. Således krävs att myndighetsprocesser beskrivna nedan får en prioriterad ställning hos berörda myndigheter. En förutsättning för att genomföra bygget av det nya sjukhuset är att en detaljplan över NKS-området har vunnit laga kraft och tillåter utveckling av området enligt framarbetat förslag. För att detaljplanen över NKS-området ska kunna fastställas krävs i sin tur att en fördjupad översiktsplan över Norra Stationsområdet fastställs. I likhet med många andra byggprojekt är denna planprocess, det vill säga den fördjupade översiktsplanen och detaljplanen, utsatt för risken att beslut försenas eller överklagas med den påverkan på tidplanen detta innebär. För den fördjupade översiktsplanen anses den troligaste orsaken till försening eller överklagan härröra från andra, mer kontroversiella, projekt i Norra Stationsområdet än NKS. Till dessa projekt räknas överdäckning av och bostäder i Norra Stationsområdet, ombyggnad vid Norrtull etc. Därtill kan eventuellt en viss rädsla för påverkan på Nationalstadsparken finnas som kan leda till överklaganden. För detaljplanen anses den troligaste orsaken till försening vara det faktum att det finns mark inom Karolinska Institutet som idag är märkt som byggnadsminne av Länsstyrelsen där resonemang kring hur detta ska omhändertas behöver föras i anslutning till detaljplaneringen. Akademiska Hus har under ett tidigt skede i projektet försökt att häva byggnadsminnesförklaringen vilket resulterat i avslag. En annan viktig faktor för försening är risktransportfrågor som kan ta längre tid än beräknat då frågorna även inkluderar projektets skalskydd. Utöver detta finns risken att detaljplanen överklagas, och då gissningsvis av de fastighetsägare inom området som måste lösas ut. nya karolinska solna – ProjektProgram 83
Innan detaljplan för NKS-området vunnit laga kraft kan det komma att bli aktuellt med vissa tillståndsansökningar för att påskynda projektet, något som den kompakta tidplanen anses kräva. Dessa ansökningar gäller exempelvis rivningstillstånd för ett antal fastigheter på KS-området samt marklov och eventuellt bygglov för förberedande arbeten inför byggstart av sjukhuset. Att dessa tillstånd ges i stor utsträckning är en förutsättning för att tidplanen inte ska påverkas negativt. Dessutom förutsätts att ”Domarringen” (fornlämning på KS-området) och ”Tiondeladan” (byggnadsminnesmärkt byggnad på KI-sidan) kan flyttas i tid för bedrivande av byggproduktion (se tider under 4.3). Det förutsätts även att marken på KI-sidan som omger ”Gammelgården”, avklassas som byggnadsminne för att markarbeten skall kunna bedrivas på denna yta. Dessa tillstånd hanteras av Länsstyrelsen. 84 nya karolinska solna – ProjektProgram 3.1.6 sjukvårdens och områdets framtida utveckling Uppförandet av Nya Karolinska Solna är dels ett led i förändring av struktur för sjukvården i Stockholms län (3S-utredningen) och dels ett led i att göra området Karolinska/Norra Station till ett världsunikt centrum för livsvetenskap (”life science”, se Vision 2025). NKS, 3S och Vision 2025 kan därför inte separeras då det finns ett inbördes beroende dem emellan. Utöver dessa visioner finns det, inom landstinget, andra projekt för och tankar om hur vården kan effektiviseras och förändras. målbild 3s 3S-utredningen föreslår hur sjukvården i Stockholms län ska vara organiserad framöver och det är också inom denna sjukvårdsstruktur som Nya Karolinska Solna planeras och byggs. NKS är ett led i denna förändringsprocess och går i mångt och mycket i bräschen för de förändringar som successivt kommer att ske inom sjukvården i Stockholms län framöver. Med detta som bakgrund är det naturligt att det råder en viss osäkerhet i exakt hur sjukvården kommer att se ut och vara organiserad då det nya sjukhuset tas i bruk. Skulle exempelvis sjukvårdsstrukturen i Stockholms län utvecklas i annan riktning än enligt 3S-utredningen riskerar sjukhusets utformning att behöva förändras då färre eller fler, större eller mindre verksamheter måste förläggas till det nya sjukhuset vilket kan leda till för stora eller för små lokaler i förhållande till behovet. målbild vision 2025 Vision 2025 är en framtidsbild av hur området kring Karolinska/Norra Station ska utvecklas till ett världsunikt centrum för livsvetenskap (”life science”). Denna vision är ett gemensamt grepp av intressenter inom forskning, utbildning, vård, företag och stödjande verksamheter för livsvetenskap. Förhoppningen är att detta centrum ska ge synergieffekter av att aktörer, offentliga som privata, inom livsvetenskap finns geografiskt nära varandra. Det främsta hotet för att denna vision inte ska uppnås anses vara oenighet, det vill säga om parterna ej är trogna visionen och att det ej finns någon gemensam organisation som driver arbetet med visionen. Detta arbete innebär bl a att träffa uppgörelser med potentiella företag, organisationer och finansiärer och att mandat finns för att driva dessa frågor. ö v r i g a utvecklingsprojekt o c h visioner Ovan beskrivna visioner och projekt, där NKS är en del, kommer också att påverkas av hur närområdet med fastigheter och markytor utanför projektets och landstingets kontroll utvecklas. Förhoppningen är att angränsade markytor och byggnader stödjer visionen med området som helhet, både ur ett gestaltningsmässigt och verksamhetsmässigt perspektiv samt ger förutsättningar för Nya Karolinska Solna att skapa en stark identitet med ett högt arkitektoniskt värde. 3. RISKaNalyS oCH KoNSEKVENSbESKRIVNING 3.2 landstingsägda beslut nödvändiga för uppfyllande av projektmål Följande beslut är identifierade 1. Verksamhetsinnehåll vid inflyttning (uppdrag, upptagningsområde, profilering mm) beslutas av Landstingsfullmäktige. 2. Förlängning av tunnelbana från Odenplan till NKS beslutas av SL. 3. Byggnader på Karolinska området evakueras inför rivning/flyttning fastställs av ledningen på det befintliga Karolinska Solna och Karolinska institutet. 4. Hantera inlösen av bostadshuset på Olof af Acrels väg 8 beslutas av Landstingsfullmäktige. Rangordning enligt ovan. nya karolinska solna – ProjektProgram 85
Page 1: NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram
Page 4 and 5: 1. inleDning 1.1 Det nya sjukhusets
Page 6 and 7: På grundval av de fattade politisk
Page 8 and 9: 10 nya karolinska solna - ProjektPr
Page 10 and 11: s j u k h u s e t s d i m e n s i o
Page 12 and 13: +61,4m PLAN 7 +56,6m SLUTENVÅRD in
Page 14 and 15: KONTOR TERRASS GRUPPRUM PAUS RESTAU
Page 16 and 17: 2.2 Projektmål: - Projektet ska sk
Page 18 and 19: p e r s o n a l p e r s p e k t i v
Page 20 and 21: 2.2.2 konsten i nks Konsten som int
Page 22 and 23: SOLNAVÄGEN ALFRED NOBELS VÄG s j
Page 24 and 25: 2.2.4.1 angöring Pendeltåget knyt
Page 26 and 27: 2.3 Projektmål: - Vård- och stöd
Page 28 and 29: FunktIonSanPaSSad byggnad ”Förut
Page 30 and 31: 2.4.2 Utbyggbara tekniska system f
Page 32 and 33: Korridor (Sluss) Förråd Personalz
Page 34 and 35: 2.4.6 konceptlösningar utifrån h
Page 36 and 37: fortsatt utveckling av forskningsan
Page 38 and 39: 2.6 Projektmål: - Projektet ska, p
Page 40 and 41: värmeåtervinningsgrad, låga tryc
Page 42 and 43: 3. riskanalys ocH konsekVensBeskriV
Page 46 and 47: 3.3 icke landstingsägda beslut nö
Page 48 and 49: projektet ska bli klart i tid, det
Page 50 and 51: 6. reFerensmaterial - UnDerligganDe
Page 52: November 2007 Projektprogram för N

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?