Projektprogram - Nya Karolinska Solna

More documents

Recommendations

Info

värmeåtervinningsgrad, låga tryckfall och mycket energieffektiva fläktar. De låga tryckfallen ger samtidigt en tyst ventilation. Genom att använda låga temperaturer på värmesystemet och höga temperaturer på köldbärarsystemet skapas bra förutsättningar för att använda förnyelsebara energikällor samtidigt som detta minimerar energianvändningen. Byggnadernas distributionssystem utformas jämförelse av ut s l ä p p fr å n nk s me d ka r o l i n s k a so m re f e r e n s. d e n lokala mi l- j ö p å v e r k a n på gr u n d av so t är no l l i hu v u d f ö r s l a g e t eft e r s o m va l t br ä n s l e ä r ga s e n di m e t y l e t e r (d m e ). s j u k h u s e t s be h o v av kö p t en e r g i. 74 nya karolinska solna – ProjektProgram i huvudsak ringmatade vilket ger låga tryckfall och robusta system. Verksamhetens behov av elenergi kommer att utgöra en stor del av byggnadernas totala energianvändning. Därför kommer byggnaderna bland annat att förses med eleffektiv belysning. Vid upphandling och val av verksamhetsutrustning kommer energibehoven att studeras med ambitionen att minimera den tillförda energin. g l o b a l mi l j ö p å v e r k a n ba s e r a d p å ol i k a en e r g i a l t e r n a t i v 2.6.2 miljöanpassade försörjningssystem Nya Karolinska Solnas försörjningssystem kan ses som ett kretslopp, med inkommande värme, kyla, el, vatten, bränslen till energianläggningen samt medicinska gaser. Dessutom tillkommer teknisk utrustning, ren tvätt av textilier till vård och laboratorier samt varor, bland annat patientmat och bygg- och inredningsmaterial. Verksamheten och alla dess inflöden genererar olika typer av utflöden som matavfall, smutstvätt, avlopp, rivningsmaterial etc. Att miljöanpassa dessa försörjningssystem innebär att planera dem så att de med god funktion för verksamheten kan ske med minsta möjliga användning av naturresurser och utsläpp av farliga ämnen. h å l l b a r energistrategi Med utgångspunkt från hållbarhetsperspektivet ska energibehoven för sjukhussets verksamhet och de olika systemen minimeras. Stockholms läns landstings mål för år 2011 är att minst 75 % av värmen ska komma från förnybara energikällor och att all el ska komma från miljöanpassade källor. De energilösningar som föreslås för NKS för värme och kyla uppfyller väl målet om förnybara energikällor. Förnyelsebar elproduktion som motsvarar det totala elbehovet för sjukhuset föreslås ske genom investeringar i vindkraft. Idag erhålls miljöbonus och elcertifikat för vindkraftverk, vilket innebär att den också är ekonomiskt konkurrenskraftig. m i l j ö a n p a s s a d e energisystem Energisystemen utformas robusta och säkra med flexibilitet inför en föränderlig framtid. Miljöanpassad utformning av energisystemen innebär att merparten av energi är egenproducerad. På Nya Karolinska Solna används ett kyl- och värmesystem som består av värmepump och ett bergenergilager. Miljöanpassning innebär också att den tillförda energin är förnyelsebar och att den avger låga halter föroreningar. Detta gäller både i det lokala perspektivet och globalt, framför allt avseende växthusgaser. För att kunna använda den lagrade värmen används värmepumpar som drivs av elenergi från vindkraft. Den föreslagna lösningen 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET använder sig av en kombination av sol- och vindenergi. För att åstadkomma minsta möjliga miljöbelastning kommer NKS att sträva efter miljöhänsyn även i ett bredare perspektiv. Vid val av bränslen till reservkraftsanläggningen kommer hänsyn att tas till frågor som ekologisk mångfald och produktionssätt. Eftersom den tekniska utvecklingen inom energiförsörjningen utvecklas snabbt kommer nya tekniker och metoder ständigt att dyka upp. För NKS är det naturligt att alltid sträva efter att använda bästa tillgängliga teknik, och det är därför viktigt att sjukhuset förbereds och byggs generellt för att enkelt kunna anpassas till nya innovationer. Exempel på områden där det redan inom några år kommer att finnas användbara lösningar är bränsleceller och solceller, förmodligen i kombination. Bränsleceller finns redan idag i drift på ett flertal sjukhus men det finns idag inget långsiktigt hållbart försörjningssystem för dessa. k y l- o c h värmesystemets u p p b y g g n a d Det kyl- och värmesystem som förelås till NKS består av värmepump med borrhålsenergilager i berget. När värmepumpen producerar värme kommer borrhålsenergilagret att kylas. Energilagret kan utnyttjas som kyla till kylsystemet, varvid borrhålsenergilagret värms upp. Det värms dock inte lika mycket som det kyls på vintern. För att kompensera detta tillförs värme med solfångare. Värmepumpen och borrhålsenergilagret täcker nästan hela behovet av värmeenergi och större delen av kylenergibehovet. Värmepumpen kan också användas som kylmaskin vid mycket stora kylbehov och kompletterar på så sätt borrhålsenergilagret. Biobränslepanna ger extra värmeeffekt under kalla perioder och kan även användas för ångproduktion. Värmepump- och bergvärmesystemet har också ett mycket lågt elbehov. elförsörjning Reservkraftanläggningen utgör reservsystem för både värme och el och använder förnybart bränsle. En del av den förnybara energin är tänkt att genereras från solcellspaneler. Solcellspanelerna kommer att kunna placeras på nya karolinska solna – ProjektProgram 75
de omfattande takytorna. Exakt placering och omfattning kommer att utredas och är bland annat beroende av den tekniska utvecklingen av solceller samt prisutvecklingen som följer av denna. Den övervägande delen av elbehovet föreslås ske med vindkraftproduktion. behovet a v k ö p t e n e r g i f ö r v ä r m e p u m p m e d b i o b r ä n s l e p a n n a Behovet av tillförd köpt energi beror dels av byggnadernas energibehov dels av hur energin produceras (lokal försörjning eller fjärrförsörjning). Här redovisas försörjningssystemens behov av köpt energi för att klara byggnadernas totala behov av värme, kyla och el. Den valda energiproduktionen med bergvärmepump och bergkyla med komplettering av biobränslepanna vid kalla dagar, k y l- o c h vä r m e s y s t e m e t s up p b y g g n a d. v ä r m e p u m p me d bo r r s h å l s e n e r g i l a g e r sa m t so l f å n g a r å t e r l a d d n i n g, s o m ge r bå d e vä r m e oc h ky l a. b i o b r ä n s l e p a n n a ge r ex t r a e ff e k t fö r kalla da g a r. b i o b r ä n s l e m o t o r d r i v e n r e s e r v-an l ä g g n i n g ka n ge bå d e el oc h vä r m e . 76 nya karolinska solna – ProjektProgram redovisas nedan i förhållande till alternativ med enbart fjärrkyla och fjärrvärme och hur behovet är idag för befintliga Karolinska sjukhuset. I jämförelsen har vi använt det förnyelsebara bränslet DME (dimetyleter). DME är ett av de miljöbränslen, som branschen tror har en stor potential för framtiden och skulle kunna användas för reservkraften samt till biobränslepanna för produktion av ånga och värme. m i l j ö p å v e r k a n Försörjningssystemets behov av tillförd energi leder till miljöpåverkan dels globalt dels lokalt vilket redovisas här. Utsläppsdata från leverantörer är tagna ifrån hur deras framtida produktion kommer att ske av fjärrvärme respektive fjärrkyla. Utsläppsdata förändras över tiden beroende utveckling av nya produktionstekniker och bränslen. 2.6.3 optimala kostnader utifrån livscykelperspektiv Det är fortfarande vanligt att kostnadsfokus i planeringsskedet av ett byggprojekt ligger på den initiala produktionskostnaden, trots att den byggnad som planeras kanske kommer att stå så länge som i hundra år. Med ett mer långsiktigt perspektiv, ett livscykelperspektiv, bedöms även de långsiktiga konsekvenserna av de valmöjligheter som föreligger. Här vägs t ex kostnader för drift och underhåll in, liksom bedömningar av systemvalets miljöpåverkan under hela livscykeln. Syftet med detta är att kunna beräkna - och därmed optimera - investeringens totalkostnad över tiden. Begreppet livslängd kan delas upp i teknisk och ekonomisk livslängd. Den tekniska livslängden verkar ofta till dess att investeringens funktion har upphört. Den ekonomiska livslängden verkar ofta till dess att investeringens funktion har upphört eller förändras. Den ekonomiska livslängden kan likställas med investeringens brukstid och beror på lönsamheten hos en investering. Kostnader för drift och underhåll är avgörande för brukstiden. Det är inte bara ekonomiska värderingar som avgör hur lång brukstiden är utan även estetiska som exempelvis nötning och föråldrat utseende. Med brukstiden menas byggnadens livscykel definierat i antal år. Det vanligaste sättet att använda livscykelkostnadsberäkning är för att jämföra olika lösningar ur energisynpunkt. I NKS-projektet kommer liknande beräkningar att användas även på andra byggdelar som fasadlösningar, 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET stomme etc. Livscykelkostnadsberäkningar förväntas också användas vid inköp av verksamhetens apparater så att användningen av verksamhetsel följer uppsatta mål. Förutom kostnaden för att uppföra och förvalta en byggnad under livslängden så uppkommer kostnader på grund av verksamhetsförändringar. De kostnader som uppstår när en verksamhet flyttar till annan del av lokalerna ska kunna minimeras när byggnaden görs både generell och flexibel. Med hjälp av en framtagen modell för LCC-beräkningar (life cycle cost), har ett antal beräkningar genomförts, vilka ligger till grund för utformningen av detta programförslag. nya karolinska solna – ProjektProgram 77
Page 1: NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram
Page 4 and 5: 1. inleDning 1.1 Det nya sjukhusets
Page 6 and 7: På grundval av de fattade politisk
Page 8 and 9: 10 nya karolinska solna - ProjektPr
Page 10 and 11: s j u k h u s e t s d i m e n s i o
Page 12 and 13: +61,4m PLAN 7 +56,6m SLUTENVÅRD in
Page 14 and 15: KONTOR TERRASS GRUPPRUM PAUS RESTAU
Page 16 and 17: 2.2 Projektmål: - Projektet ska sk
Page 18 and 19: p e r s o n a l p e r s p e k t i v
Page 20 and 21: 2.2.2 konsten i nks Konsten som int
Page 22 and 23: SOLNAVÄGEN ALFRED NOBELS VÄG s j
Page 24 and 25: 2.2.4.1 angöring Pendeltåget knyt
Page 26 and 27: 2.3 Projektmål: - Vård- och stöd
Page 28 and 29: FunktIonSanPaSSad byggnad ”Förut
Page 30 and 31: 2.4.2 Utbyggbara tekniska system f
Page 32 and 33: Korridor (Sluss) Förråd Personalz
Page 34 and 35: 2.4.6 konceptlösningar utifrån h
Page 36 and 37: fortsatt utveckling av forskningsan
Page 38 and 39: 2.6 Projektmål: - Projektet ska, p
Page 42 and 43: 3. riskanalys ocH konsekVensBeskriV
Page 44 and 45: 3.1.2 Verksamhet Arbetet med att by
Page 46 and 47: 3.3 icke landstingsägda beslut nö
Page 48 and 49: projektet ska bli klart i tid, det
Page 50 and 51: 6. reFerensmaterial - UnDerligganDe
Page 52: November 2007 Projektprogram för N

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?