Projektprogram - Nya Karolinska Solna

More documents

Recommendations

Info

2.4.6 konceptlösningar utifrån högt ställda krav på säkerhet och integritet I planeringen av det nya universitetssjukhuset hanteras säkerhetsfrågor på många olika nivåer. Frågorna spänner över många olika kompetensområden och innehåller både traditionellt hårda respektive mjuka frågeställningar. Genom upprättandet av ett särskilt program för säkerhetsoch integritetsfrågor, skapas en samlad bild av hur säkerheten kan hanteras. Många av de aktuella frågeställningarna ansluter till socialstyrelsens riktlinjer i Det robusta sjukhuset, varav några av de viktigaste beskrivs nedan. Planeringen för att skapa trygga och säkra miljöer för patienter och anhöriga såväl som för personal, forskare och studenter beskrivs i avsnitt 2.2.1. liksom frågor kring patientintegritet. Målsättningen i arbetet med säkerhetsfrågorna är att skapa en ändamålsenlig och funktionssäker anläggning med erforderliga reservanordningar, eftersom upprätthållandet av en jämn och hög säkerhet kommer att vara avgörande för det nya sjukhusets trovärdighet. b r a n d s k y d d Byggnadernas sammanhållna struktur medger goda brandtekniska lösningar, med heltäckande system för sprinkler, brand- och utrymningslarm. Brandsäkerheten i vård- och forskningslokaler förstärks dessutom med ett extra system för aktiv brandgasventilering. Detta ökar 62 nya karolinska solna – ProjektProgram tidsfristen vid utrymning, vilket är värdefullt vid evakuering av svårt sjuka eller nedsövda patienter. Lösningen möjliggör också öppnare lösningar avseende brandcellsindelning och något längre gångavstånd till utrymningsväg än vad som normalt accepteras. Det leder också till att materiella skador vid brand kan minimeras. s k y d d m o t s m i t t a Resistenta bakterier är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner. Antalet resistenta bakteriestammar ökar kraftigt och problemet kommer i framtiden sannolikt att öka i omfattning. Detta medför stora kostnader för sjukvården bl a i form av dyrare läkemedel och förlängda vårdtider. Vårdrelaterade infektioner förebyggs bäst av goda hygien- rutiner. Vårdmiljöerna utformas så att personalens arbete med att upprätthålla en hög hygienstandard underlättas. Det faktum att sjukhuset planeras med enpatientrum är, som tidigare sagts, fördelaktigt ur hygiensynpunkt. Som skydd mot luftburen smitta utförs ett andel av vårdrummen som isoleringsrum, med sluss och övertryck i ventilationen. Fler vårdrum kan enkelt kompletteras med slussar om behovet skulle öka i framtiden. Förekomst av legionella och andra mikroorganismer i vattenledningarna kan förebyggas genom att vattnet cirkulerar ända ut till tappstället. Det är också viktigt att undvika blindledningar, där vattnet kan stå still och risken för tillväxt ökar. Desinfektion av vattensystemet ska dessutom kunna göras. säkerhetssektionering Genom den tydliga uppdelningen av anläggningen i publika och interna delar, skapas en tydlig separering av olika flöden inom området, med få korsningspunkter. Detta möjliggör en tydlig och enkel säkerhetssektionering av byggnaderna, som fungerar oberoende av var de enskilda verksamheterna förläggs och vilka drifttider de har, vilket också skapar flexibilitet inför framtida förändringar. Sektioneringen kompletteras med tillträdeskontroll i gränser mellan säkerhetszoner. i n f o r m a t i o n s h a n t e r i n g Kommunikationsnätet utformas i en struktur för hela sjukhuset och såväl det passiva nätet som den aktiva kommunikationsutrustningen administreras och underhålls av en operatör vilket minimerar risken för driftavbrott och intrång. I kommunikationsnätet kan olika logiska nät skapas för att skydda känslig information från störningar och intrång. 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET Kommunikationsnätet har en ledningsbunden infrastruktur med trådlös kommunikation för telefoni och data. Driftsäkerhet av IT-systemen tillgodoses genom redundanta nät till samtliga knutpunkter och även redundanta förbindelser för extern kommunikation. För att säkerställa tillgänglighet till servrar byggs två separata serverhallar i vilka redundanta servrar kan placeras. Vård- och forskningsverksamheten liksom byggnaderna i sig (passagekontroll, övervakningskameror, loggning av mätdata mm) genererar stora mängder information. Hantering och lagring av denna information är en stor och komplex säkerhetsfråga, inte minst i relation till den enskilda individens integritetsskydd. nya karolinska solna – ProjektProgram 63
2.5 Projektmål: – sjukhuset och dess verksamhet ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden 2.5.1 ett universitetssjukhus med stark identitet och högt arkitektoniskt värde Universitetssjukhuset ges en framträdande plats i den nya stadsdelen Norra Station, och kommer att utgöra en symbol för ledande forskning inom life science. Lokalisering och gestaltning betonar sambandet och visionen om integration mellan vård, forskning och utbildning. Sjukhuset får högsta tekniska standard men förmedlar samtidigt en identitet av omtanke, trygghet och kvalitet - en vårdande miljö som sörjer för en empatisk och humanistisk hållning mot besökaren. Arkitekturen utvecklas med egenskaper som stödjer både den professionella och humanistiska identiteten. Universitetssjukhusets roll som strategiskt nav i den nya stadsdelen markeras av dess placering vid områdets knutpunkt - Karolinska plan. Hela anläggningen inordnas i den planerade stadsdelens nya kvarter med entréer mot gator och torg. De nya byggnadsvolymerna i kvarteren – kärnorna – förenas genom uppglasade kommunikationsstråk – mantlarna. Mantlarna sammanbinder kärnorna över gatunivån med ljusa kommunikationsstråk och utåtriktade verksamheter. Detta ger en sammansatt struktur för vård och forskning i en öppen dialog med stadens offentlighet. 64 nya karolinska solna – ProjektProgram Mantlarnas generella fasader anpassas till platsen och får en rytm genom att balkonger och korsande gator markeras i fasadlivet. Kärnornas olika höjder ger en varierad siluett i stadslandskapet. Det Akademiska stråket blir en mötesplats för vård och forskning samtidigt som parken utgör ett grönt samband mellan campusparken på KI och sjukhusparken på Karolinska-sidan. Arkitekturen präglas av generalitet i stomme, fasad och tekniska lösningar. Den har inte en unik form för en i to r s g a t a n s fo n d li g g e r ny a ka r o l i n s k a solna me d en t r é e r m o t to r g e t, ka r o l i n s k a pl a n. särskild funktion, utan en enkel ram som inom sig rymmer föränderliga funktioner, mångfald och möjligheter. Ramen präglas av en precis utformning av byggnadsdetaljer och materialval. Den generella utformningen och raffinemanget i detaljerna signalerar att detta är en kvalitetsbyggnad med avsikt att brukas och fungera under lång tid. Kärnorna har fasader av rött tegel vilket uttrycker beständighet och bygger vidare på den byggnadstradition som historiskt präglar Karolinska. Kärnorna avtecknar sig genom den uppglasade, genomsiktliga mantelbyggnaden. Glasfasaden exponerar också en interiör som präglas av omsorg, mångfald och värme. Den generella utformningen får liv, sinnlighet och kontrast genom att verksamheten blir en del av den yttre gestaltningen. Inredningsdetaljer med inslag av trä, skapar tillsammans med textilier och ljussättning en varm, inbjudande och varierande miljö. Mantlarnas transparenta glasfasader förmedlar insidans aktivitet mot torget och Akademiska stråket. De mer slutna kärnorna präglas av en mer intim och kontemplativ miljö. Tegelfasaderna förmedlar ett lugn mot de inre gårdsrummen. Patientmiljöerna planeras med hänsyn till integritet och med utsikt mot de gröna och rikt planterade gårdarna. Entrévåningarna rymmer utåtriktade vård- och utbildningsverksamheter men också andra kommersiella lokaler som ger variation i utbudet mot gatan. Sockelvåningen är gestaltad med inslag av mindre volymer – boxar – för att skapa variation i gaturummets närmiljö. Fasaderna mot Karolinska institutet i väster och sjukhusparken i öster gör avsteg från den generella byggnadsstrukturen för att ta hänsyn till mötet med omkringliggande bebyggelse. Solnavägen skär igenom en glasad vinterträdgård i kvarteren på ömse sidor om vägen som även fungerar som buffert mot den brusande trafiken. Kärnorna med laboratorierna norr om det Akademiska stråket utförs även de i rött tegel men varieras jämfört med sjukhusfasaderna med en mer ”industriell” framtoning. 2.5.2 mötet med befintlig bebyggelse Det nya universitetssjukhuset utgör en väsentlig del i den omfattande förnyelse och omvandling som präglar hela 2. PRESENTaTIoN aV FÖRSlaGET d e ny a by g g n a d e r n a s rö d a te g e l an s l u t e r ti l l de n st a r k a i d e n t i t e t so m pr ä g l a r nu v a r a n d e be b y g g e l s e på ki oc h ka r olinska. Karolinska – Norra Stationsområde. Sjukhusets möte med befintlig bebyggelse ska ses i detta större perspektiv. Universitetssjukhuset sträcker sig mellan de befintliga byggnaderna på KI till Karolinska sjukhusparken med en tydlig början och avslutning. De nya byggnadernas röda tegel ansluter till den starka identitet som präglar nuvarande bebyggelse på KI och Karolinska. Mot KI anpassas den nya bebyggelsen med sin aula till campusområdets lägre byggnadshöjd och till de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna Gammelgården och Tiondeladan. Sjukhusets fasad i öster mot sjukhusparken bidrar tillsammans med Karolinskas befintliga huvudbyggnad till inramningen av parkrummet. Parkens kraftfulla vegetation och bergsformationer svarar mot byggnadernas volym. Manteln norr om Akademiska stråket, vars uppgift bland annat är att knyta samman de nya och befintliga laboratoriebyggnaderna, trappas ned mot de existerande byggnadernas lägre höjd. Utbyggnaden av Universitetssjukhuset förutsätter att ett angränsande befintligt punkthus med bostäder rivs. En nya karolinska solna – ProjektProgram 65
Page 1: NYA KAROLINSKA SOLNA Projektprogram
Page 4 and 5: 1. inleDning 1.1 Det nya sjukhusets
Page 6 and 7: På grundval av de fattade politisk
Page 8 and 9: 10 nya karolinska solna - ProjektPr
Page 10 and 11: s j u k h u s e t s d i m e n s i o
Page 12 and 13: +61,4m PLAN 7 +56,6m SLUTENVÅRD in
Page 14 and 15: KONTOR TERRASS GRUPPRUM PAUS RESTAU
Page 16 and 17: 2.2 Projektmål: - Projektet ska sk
Page 18 and 19: p e r s o n a l p e r s p e k t i v
Page 20 and 21: 2.2.2 konsten i nks Konsten som int
Page 22 and 23: SOLNAVÄGEN ALFRED NOBELS VÄG s j
Page 24 and 25: 2.2.4.1 angöring Pendeltåget knyt
Page 26 and 27: 2.3 Projektmål: - Vård- och stöd
Page 28 and 29: FunktIonSanPaSSad byggnad ”Förut
Page 30 and 31: 2.4.2 Utbyggbara tekniska system f
Page 32 and 33: Korridor (Sluss) Förråd Personalz
Page 36 and 37: fortsatt utveckling av forskningsan
Page 38 and 39: 2.6 Projektmål: - Projektet ska, p
Page 40 and 41: värmeåtervinningsgrad, låga tryc
Page 42 and 43: 3. riskanalys ocH konsekVensBeskriV
Page 44 and 45: 3.1.2 Verksamhet Arbetet med att by
Page 46 and 47: 3.3 icke landstingsägda beslut nö
Page 48 and 49: projektet ska bli klart i tid, det
Page 50 and 51: 6. reFerensmaterial - UnDerligganDe
Page 52: November 2007 Projektprogram för N

Projektprogram - Nya Karolinska Solna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?