Sirenen Nr 5 • 2002 - Tjugofyra7

22 Reportage England Sirenen Nr 5 • 2002
Satsningen på förebyggande
har minskat dödsbränderna
Högre status för det förebyggande
arbetet har minskat
antalet dödsbränder i
West Midland. År 2000 omkom
bara 17 personer i
bränder i detta län med 2,6
miljoner invånare.
West Midlands county har fem
förebyggandecenter. Ett finns i
en egen byggnad intill Hay
Mills brandstation. Chefen
Mick Lea berättar om hur kvalitén
på det förebyggande förbättrats
genom ett målinriktat
arbete och en annan rekrytering
än förr.
– Till vår avdelning rekryteras
numera nästan enbart personer
som är kvalificerade för
jobbet och som har gedigna
kunskaper. Det är ett måste för
att vi exempelvis ska kunna
ställa de rätta kraven på byggherrar
och andra.
– Förr var förebyggandeavdelningen
en avstjälpningsplats
för brandmän och befäl
som inte längre orkade med utryckningstjänst.
Sett till det förebyggande
brandskyddets
bästa var ju detta helt befängt.
Två yrkeskarriärer
Förebyggandepersonalen utbildas
på West Midlands egen
räddningsskola. Dessutom är
utbudet av specialkurser stort.
Många yngre går vidare och utbildar
sig till brandingenjörer
på riksskolan Moreton-in-
Marsh.
– Omsättningen av personal
är låg på vår avdelning och särskilt
många blir heller inte konsulter.
Det främsta skälet är nog
vårt pensionssystem. Ingen vill
missa möjligheten att gå i pension
efter 30 års tjänst och sedan
dra sig tillbaka alternativt
starta en ny 15-20-årig karriär
som brandkonsult, säger Mick
Lea.
För storstaden Birmingham
finns 24 inspekterande befäl,
hälften utför brandsyner, hälf-
Mick Lea, chef för förebyggandeavdelningen på Hay Mills-stationen, satsar på kvalitet i rekryteringen.
– Här behöver vi specialister på förebyggande, inte brandmän som slutat åka utryckning.
ten jobbar aktivt i byggprocessen.
– Här på Hay Mills är vi tio officerare
som stöder 18 brandstationer
i det förebyggande arbetet.
Vår bemanning känns
verkligen som ett minimum.
Prioriterade områden
Home Office (inrikesministeriet)
ger ut nationella riktlinjer
för det förebyggande arbetet.
Ministeriet har egna inspektörer
som åker runt och följer
upp hur arbetet sköts i bland
annat West Midlands.
Ett viktigt dokument är Fire
Prevention Act som reglerar
brandskyddet i byggnader med
plats för fler än 20 personer.
– Vi inriktar insatserna och
inspektörernas arbete i områden
där problemen är störst. Vi
har haft mycket problem i bostadsområden
med asiatisk befolkning.
Dessa områden och
andra med fattiga människor
och folk med annan etnisk bakgrund
är kraftigt överrepresenterade
i statistiken, berättar
Mick Lea.
Bättre än Sverige
År 2000 dog 17 personer i
bränder i West Midlands. För
tio år sedan låg siffran runt 25,
så Mick Lea och hans kollegor
känner att arbetet bär frukt. 17
döda betyder cirka 0,6 död per
100 000 invånare, att jämföra
med Sverige 1,4.
– Vi har drivit en stor kampanj
om brandvarnare, bland
annat har vi skänkt bort brandvarnare
och hjälp till att montera
dem i områden med fattig
befolkning.
– I vissa områden har dock
vita brandmän haft svårt att nå
fram. Folk ser oss som uniformerade
representanter för
samhället och öppnar inte ens
dörren när vi ringer på, de gillar
inte myndighetsföreträdare.
I Storbritannien är polisen räddningsledare
På nationell nivå finns Her Majesty´s Chief Inspector
of Fire Services for England and Wales , som sorterar
under Home Office (inrikesdepartementet).
Denna institution ger ut föreskrifter och normer för
förebyggande. Huvudkontoret ligger i London, underkontor
finns runtom i landet. Brandinspektörer
gör tillsyner hos räddningstjänsterna. Varje år gör Her
Majesty´s Chief Inspector of Fire Services en nationell
sammanställning över räddningstjänsten.
England och Wales delas in i countys (län). Högste
chefen i brandväsendet kallas fire master, en motsvarighet
till USA:s fire marshals
Brandchefer (fire chiefs) är kommunalt anställda. På
skadeplatsen har inte ”fire service” räddningsledarrollen
– den har polisen. ”Fire service” har insatschefer eller
skadeplatschefer som står under räddningsledarens
– polisens – befäl.
Brandmän utbildas antingen på länets utbildningsanläggning.
De större städerna har egna utbildningscenter.
Nationellt finns även ett utbildningscenter
där specialkurser anordnas, säljutbildning, plus högre
befälsutbildning (Moreton-in-Masch).
Löner (omräknat till svenska kronor)
Brandman, 18 år nyanställd 19 022
Brandman, efter tre års tjänst 21 157
Brandman, efter 15 år (okvalificerad tjänst) 23 236
Brandman, efter 15 år (kvalificerad tjänst) 25 256
”Leading fire fighter” efter 15 år 26 957
Brandmästare (Station officer) efter 15 31 864
Färre dödsbränder
I Storbritannien, med 59 miljoner invånare, ryckte
räddningstjänsten år 2000 ut på 936 800 larm. Nära
Vi försöker då nå upplysta företrädare
för dessa människor
och lär upp dem att bli brandskyddsambassadörer
och det
har varit en mycket lyckad taktik.
Tar inte betalt av skolan
Utanför Leas tjänsterum står en
mindre fordonspark inriktad
på förebyggande. Det finns mobilademonstrationsanläggningar
för släckning av brand
på spisen, brand i diskotek och
annat. En gammal buss har
gjorts om till ett avlångt klassrum
för teori och praktik.
– Vi satsar extra mycket på
skolbarn och varje år träffar vi
fler än 10 000 ungdomar. Vi tar
även hit intresserade skollärare
och ger dem en kompaktkurs i
förebyggande. Givetvis tar vi
inte betalt för sådana kurser.
Lika självklart är det att inte
fakturera skolorna för den information
vi bedriver där.
– Eleverna är det framtida
samhället och en oerhört viktig
målgrupp. Skulle vi ta betalt
finns risken att skolor med dålig
ekonomi tackar nej och då
når vi ju över huvud taget inte
ut med våra viktiga budskap till
vår högst prioriterade målgrupp,
säger Mick Lea.
Vill ha sprinkler
Brandvarnare i all ära, men för
Mick Lea är sprinkler det ultimata
brandskyddet i bostäder.
För detta finns inget lagstöd.
– I samband med nyproduktion
försöker vi få byggherrarna
att förstå att kostnaden för
sprinkler blir försumbar när
den slås ut över en tioårsperiod.
Alltfler byggherrar lyssnar på
oss, men grundproblemet är ju
att nästan alla bränder uppstår
i gamla byggnader.
hälften, eller 460 500, var ”falsklarm”. Av dessa var
264 000 automatlarm ej brand.
113 000 utryckningar gjordes till bostadsbränder,
därav 71 000 till lägenhetsbränder.
595 personer dog i bränder i Storbritannien år
2000. Här är trenden positiv. Antalet omkomna per år
minskade för fjärde året i följd (723-656-623-595). På
1970-talet dog fler än 1 000 personer varje år i bränder.
Antalet omkomna i bränder per 100 000 invånare
har minskat från 1,2 år 1997 till 1,0 år 2000. Motsvarande
siffra för Sverige var förra året 1,4.
Den positiva utvecklingen anses till stor del hänga
samman med ökad användning av brandvarnare.
1989 fanns brandvarnare i 25 procent av bostäderna,
år 2000 hade siffran stigit till 80 procent enligt den
officiella nationella statistiken.